"Kyrkohist. årsskrift" samt utgifvit bl. a. Laurentius Petris "Oeconomia christiana" och "Quae-stiones aliquot magistratum" (i Sv. litt. sällsk:s skr. 1897-98), biskop J. Rudbeckius' Kyrkostadgar för Västerås' stift (1900), Svenska synodalakter från 1500-talets ingång (l:a serien, ärkestiftet, 1903-08; 2:a serien Strängnäs' stift 1909-11), biskop E. A. Almquists dagboksanteckningar (i "Kyrkoh. årsskrift", 1909-10), Handlingar från rättegången med Olaus Petri och Laurentius An-drese (ibid. 1909), Äkta martyrakter (ibid. 1908 o. 1911) m. fl. L. är ordf. i Kyrkohist. föreningen samt medlem af Humanistiska vetenskapssamfundet i Uppsala (1900) m. fl. vetenskapliga samfund. L. var vald medlem af kyrkomötet 1909 och 1910. Äfven i det praktiska kyrkliga arbetet har L. lifligt tagit del och utgifvit predikningar och tal. 2. Hj.H-t. Lundström. 1. Georg Filip L., tidningsman under märket Jörgen, f. 26 aug. 1838 i Hälsingborg, d. 3 maj 1910 i Stockholm, egnade sig först åt sjömansyrket och aflade 1856 sjökaptensexamen, ingick 1860 i tullverket samt var 1866 -72 tullöfveruppsyningsman i Haparanda och 1872-84 i Furusund, då han efter långvarig tvist med Generaltullstyrelsen vardt afskedad. - Sedan 1863 hade han skrifvit kåserier m. m. i tidningarna, särskildt "Nya dagligt allehanda"; efter sitt afsked slog han sig på journalistik och inköpte 1888 "Figaro", som han var egare af till 1903 och medarbetare i till sin död. L:s tidningsbidrag voro hänsynslöst personliga i formen, än hätska, än raljanta, på det hela taget präglade af konservatism, men ovanligt obundna af alla partisynpunkter, med ständiga anfall på pryderi, hyckleri och "hemmapreusseri". Själfva den språkliga formen var ytterligt originell, med synkoperade satser, massor af nya ordbildningar och en ofta sökt, men också ofta funnen udd. I bokform utgaf L. Från polcirkel till vändkrets (1881) och den ofta upplagda skriften Det passar sig inte (1886). Se "Jörgenboken" (1910), ett urval af hans artiklar jämte biografisk inledning af A. Möller. 1873 gifte sig L. med Ulrika Henriette Matilda Tengbom (se nedan), från hvilken han sedermera vardt skild. 2. Ulrika Henriette Matilda L., född Tengbom, den föregåendes hustru, författarinna, f. 26 juni 1846 i Beatebergs prästgård, Västergötland, d. 16 mars 1908, debuterade 1867 med Dagsländor, en samling dikter och noveller, utgifna under pseudonymen Mattis. I rask följd utkommo sedan novellsamlingen Skal och kärna t3 dlr, 1868--76), romanen Baronerna Delvi (1869), skådespelen Kristina Gyllenstierna (1871, uppf. s å.), Grim Viking (uppf. 1873) och Konung och prelat (uppf. 1874). l o. 2. B-n B. Lundström, Anna. Se De Wahl 2. Lundström, Axel Nikolaus, botanist, f. 23 mars 1847 i Piteå, d. 30 dec. 1905 i Uppsala, blef 1867 student vid Uppsala universitet, förordnades 1875, på grund af sina gradualprof, till docent i botanik vid nämnda universitet och promoverades sistn. år till filos, doktor, var 1887-92 konservator vid botaniska museet i Uppsala, blef 1892 lektor i botanik, zoologi och trädgårdsskötsel vid Ultuna landtbruksinstitut samtutnämndes 1897 till förste innehafvare af Kempeska professuren i växtbiologi vid Uppsala universitet. L. gjorde flera botaniska studieresor inom Skandinavien och deltog 1875 i den svenska arktiska expeditionen till Novaja Zemlja och Jeni-sejs mynning samt i återresan genom Sibirien, Ryssland och Finland, öfver denna expedition skref han en serie bref till "Aftonbladet". 1879 besökte L. för växtanatomiska studier åtskilliga tyska universitet. På enskildt och offentligt uppdrag företog han flera år agro-nomisk-botaniska och skogsundersökningar i Norrland samt uppgjorde 1892 planen till den växtbiologiska försöksstationen i Norrbotten och anordnade 1895 den skogsbiologiska försöksstationen i Norrland. I flera skrifter yttrade han sig om skogarnas vård och jordbrukets upphjälpande i Norrland. Vid Stockholmsutställningen 1897 planlade och ordnade L. exportföreningens stora skogsutställning och utgaf i samband därmed den rikt illustrerade beskrifnin-gen Från svenska barrskogar. L. var en särdeles älskvärd personlighet och högt uppburen i Uppsala, ej minst af studenterna. - L. utgaf 1880 -81 tillsammans med A. Lindgren "Ny svensk tidskrift". Hans första vetenskapliga arbeten behandla växtsläktet Salix; hans senare utgöras af växtbiologiska undersökningar, på hvilket område han utgifvit Pflanzenbiologische studien, I-// (i Vet. soc:s i Uppsala "Nova acta", 1884, 1887; prisbelönt). L. blef 1890 led. af Vet. soc. i Uppsala. (T. K.) Lundström, Ernst Andreas Johannes, landskapsmålare, f. 14 sept. 1853 i Stockholm, elev vid Konstakademien 1875-79, anslöt sig till den s. k. opponentrörelsen 1885 och var medlem af Konstnärsförbundet till 1900. Han har målat svenska, italienska och franska landskap, t. ex. två Motiv från Berzelii park (1888 och 1889), Hytta i månsken, Vid ballastbryggan, Motiv från Västmanland (alla tre 1890), Stockholms ström i månsken (1892) och Sommarafton (1897). J- K-e.* Lundström, Karl Johan Vilhelm, klassisk filolog, f. 7 maj 1869 i Sigtuna, blef student i Uppsala 1886, filos, doktor 1893, docent i latinska språket och litteraturen vid Uppsala universitet s. å. och professor i klassiska språk (med undervisningsskyldighet i latin) vid Göteborgs högskola 1907. L. har företagit många vetenskapliga resor för handskrifts- och arkeologiska studier till Ryssland, Tyskland, Österrike och Italien. Han är en framstående talare och talangfull skald; det är högerns åsikter, som han med obestridlig fosterlandskärlek förfäktar i sina tal och dikter. Påverkad af Karl Krumbacher (se d. o.) har L. med framgång egnat sig ej allenast åt rent klassiska, utan ock åt bysantinska studier. Äfven tidningsmannens yrke har lockat hans mångsidiga begåfning. Han var hufvudredaktör för Uppsalatidningen "Fyris" nov. 1893-dec. 1897,