1427 Lunds universitet 1428 sedan af "Göteborgs aftonblad" 16 dec. 1901- sept. 1906 (jfr Göteborgs aftonblad), hvarjämte han skrifvit ett stort antal politiska och andra artiklar i många olika konservativa tidningar ; dessutom har L. varit en flitig medarbetare i åtskilliga tidskrifter. L. har ock utgifvit den värderade filologiska tidskriften "Eranos" (se d. o.) sedan dess början 1896. L. har som sekreterare i Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet alltsedan dess stiftande ledt arbetet för utlandssvenskarnas nationella samling. 1911 valdes han som Allmänna valmansförbundets kandidat till riksdagsman i Andra kammaren för Göteborgs stad. Bland L:s många skrifter må anföras: Qucestiones PapiniancK (1893), "Spöket" (Mostellaria), komedi af T. Plautus (1896), "C. Tacitus Agricolas lif och vandel, i sv. tolkning" (1896), "C. Flaminius och Kannibal" (i "Studier till andra puniska krigets historia", 1898), En ung vetenskap (1900; i Humanistiska förbis skrifter 2), Studier och drömmar (s. å.), "Ungfinska toner i sv. tolkning" (s. å.), "Laskaris Kananos' reseanteckningar från de nordiska länderna" (1902), Svenska språkets framtid (s. å.; i "Vår tids lifsfrågor" 24), Sju dikter (1903), "L. Junii Moderati Columellse opera qua- extant", fask. l (1897), fask. 6 (1902), f ask. 7 (1906), "Xenophoutis apologia Socratis" (1906), Svenska spånor (1910), vidare en hel del bysantinska studier i "Eranos" m. fl. ställen. J- C. Lunds universitet. Karolinska universitetet i Lund har af ålder varit deladt i fyra fakulteter: den teologiska, den juridiska, den medicinska och den filosofiska. Den sistnämnda har i senare tid fördelats på två sektioner, den humanistiska och den matematisk-naturvetenskapliga. - Styrelse och förvaltning. Se Universitet. Lärare. Teologiska fakulteten eger (1912) sex lärostolar, alla förbundna med prebenden. "Förste teologie professorn"'är tillika domprost och kyrkoherde i Lunds stads- och landsförsamling. En ny professur (i religionshistoria) är föreslagen, äfvensom en assistentplats (i praktisk teologi). Juridiska fakulteten har sju professorer äfvensom en e. o. lärare och föreståndare för den praktiska kursen. Medicinska fakulteten räknar tolf professorer, en ord. och tre e. o. biträdande lärare samt två assistenter. I den humanistiska sektionen finnas (inberäknadt den 1911 beviljade professuren i psykologi och pedagogik) sjutton ord. lärostolar, fyra biträdande lärarplatser samt tre lektorat (i lefvande språk); en ny professur är föreslagen (i nordiska språk). Den matematisk-naturvetenskapliga sektionen har elfva professorer, en observatör, en laborator, en biträdande lärare och tre assistenter. Antalet docenter är växlande, likaså deras läroämnen. Slutligen finnas särskilda lärare i musik, ritning och målning samt gymnastik och fäktning. Lärarpersonalen uppgick hösten 1911 till 110. Sju professorsämbeten voro då vakanta. - Tjänstemän. Universitetets räntekammare och kansli ega särskilda tjänstemän: en räntmästare, en akademisekreterare, som f. n. med sin tjänst förenar befattningen som ombudsman i rättegångsärenden, en akademi-kamrerare och en amanuens. Universitetsbiblioteket förestås af en överbibliotekarie med biträde af tre förste bibliotekarier, fem andre bibliotekarier, fyra amanuenser samt obestämdt antal e. o. amanuenser, överbibliotekarien, förste bibliotekarierna, räntmästare, sekreterare och kamrerare utnämnas af K. M:t, öfriga ord. tjänstemän af universitetskanslern. - Studenterna äro - sedan Skånska nationen 1889 upplöstes i fem - fördelade på tolf "nationer" (Östgöta, Västgöta, Smålands, Lunds, Malmö, Hälsingborgs-Landskrona, Ystads, Kristianstads, Blekingska, Göteborgs, Kalmar och Värmlands), hvar och en med sin kurator, de flesta äfven med en prokurator, samt seniorer, juniorer och novitier. Studentantalet uppgick omkr. l okt. 1911 till 1,140, fördelade på fakulteterna sålunda: teologiska 88, juridiska 264, medicinska 128 samt filosofiska 660. Den största nationen är Lunds, f. n. med 190 medlemmar, så kommer Malmö med 177, Hälsingborgs-Landskrona med 152, Göteborgs med 151 och Smålands med 124 samt Kristianstads med 106. (Efter nämnda dag skedde flera inskrifningar, så att hela antalet närvarande studerande höstterminen 1911 uppgick till 1,232.) Akademiska föreningen (grundlagd 1830), som afser att utgöra en sammanslutning af de studerande nationerna samt att åstadkomma närmare förbindelse mellan universitetets lärare och lärjungar, eger en ansenlig byggnad, uppförd 1851 och betydligt utvidgad 1911 (se Akademiska föreningen och fig. 7 å pl. I till art. Lund), innehållande samlings- och festsalar samt spisningslokaler och kaféer, läsrum (Athenseum) och biblioteksrum, sångsal m. m. samt boningsrum för studerande (se festskriften "Akademiska föreningen 1830-1911"). Utom Akademiska föreningens stipendiatrum finnas tre studenthem med billig kost och billig eller alldeles af giftsfri bostad: Lunds universitetshem (stiftadt 1891 med anledning af D. Carnegies donationsfond), Enskilda studenthemmet (stift. 1892 af kyrkoherden J. Colliander) och J. H. Thomanders studenthem (stift. 1895 af godsegaren G. Varholm med fru, f. Thomander, och fröken E. Thoman-der). Om examina se Examen och Universitet. - Universitetets byggnader och vetenskapliga institutioner. I det 1882 invigda univer- Universitetshuset i Lund. sitetshuset (se fig.; uppfördt efter ritningar af H. Zettervall), med vacker vestibul och praktfull aula, finnas föreläsningssalar, lokaler för konsistorierna, fakulteterna och universitetsförvaltningen samt konstsamlingarna jämte (f. n.) mynt- och medaljkabinettet. Det sistnämnda, hvartill S. Lagerbring