Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lunds studentsång ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1427
Lunds universitet
1428
sedan af "Göteborgs aftonblad" 16 dec. 1901-
sept. 1906 (jfr Göteborgs aftonblad), hvarjämte
han skrifvit ett stort antal politiska och andra
artiklar i många olika konservativa tidningar ;
dessutom har L. varit en flitig medarbetare i
åtskilliga tidskrifter. L. har ock utgifvit den
värderade filologiska tidskriften "Eranos" (se
d. o.) sedan dess början 1896. L. har som sekreterare
i Riksföreningen för svenskhetens bevarande i
utlandet alltsedan dess stiftande ledt arbetet för
utlandssvenskarnas nationella samling. 1911 valdes
han som Allmänna valmansförbundets kandidat till
riksdagsman i Andra kammaren för Göteborgs stad. Bland
L:s många skrifter må anföras: Qucestiones PapiniancK
(1893), "Spöket" (Mostellaria), komedi af T. Plautus
(1896), "C. Tacitus Agricolas lif och vandel, i
sv. tolkning" (1896), "C. Flaminius och Kannibal"
(i "Studier till andra puniska krigets historia",
1898), En ung vetenskap (1900; i Humanistiska
förbis skrifter 2), Studier och drömmar (s. å.),
"Ungfinska toner i sv. tolkning" (s. å.), "Laskaris
Kananos’ reseanteckningar från de nordiska länderna"
(1902), Svenska språkets framtid (s. å.; i "Vår
tids lifsfrågor" 24), Sju dikter (1903), "L. Junii
Moderati Columellse opera qua- extant", fask. l
(1897), fask. 6 (1902), f ask. 7 (1906), "Xenophoutis
apologia Socratis" (1906), Svenska spånor (1910),
vidare en hel del bysantinska studier i "Eranos"
m. fl. ställen. J- C.
Lunds universitet. Karolinska universitetet i
Lund har af ålder varit deladt i fyra fakulteter:
den teologiska, den juridiska, den medicinska och
den filosofiska. Den sistnämnda har i senare tid
fördelats på två sektioner, den humanistiska och
den matematisk-naturvetenskapliga. - Styrelse och
förvaltning. Se Universitet.
Lärare. Teologiska fakulteten eger (1912) sex
lärostolar, alla förbundna med prebenden. "Förste
teologie professorn"’är tillika domprost och
kyrkoherde i Lunds stads- och landsförsamling. En ny
professur (i religionshistoria) är föreslagen,
äfvensom en assistentplats (i praktisk
teologi). Juridiska fakulteten har sju professorer
äfvensom en e. o. lärare och föreståndare för den
praktiska kursen. Medicinska fakulteten räknar tolf
professorer, en ord. och tre e. o. biträdande lärare
samt två assistenter. I den humanistiska sektionen
finnas (inberäknadt den 1911 beviljade professuren
i psykologi och pedagogik) sjutton ord. lärostolar,
fyra biträdande lärarplatser samt tre lektorat (i
lefvande språk); en ny professur är föreslagen (i
nordiska språk). Den matematisk-naturvetenskapliga
sektionen har elfva professorer, en observatör,
en laborator, en biträdande lärare och tre
assistenter. Antalet docenter är växlande, likaså
deras läroämnen. Slutligen finnas särskilda lärare
i musik, ritning och målning samt gymnastik och
fäktning. Lärarpersonalen uppgick hösten 1911 till
110. Sju professorsämbeten voro då vakanta. -
Tjänstemän. Universitetets räntekammare och
kansli ega särskilda tjänstemän: en räntmästare,
en akademisekreterare, som f. n. med sin
tjänst förenar befattningen som ombudsman i
rättegångsärenden, en akademi-kamrerare och en
amanuens. Universitetsbiblioteket förestås af
en överbibliotekarie med biträde af tre förste
bibliotekarier, fem andre bibliotekarier, fyra
amanuenser samt obestämdt antal e. o.
amanuenser, överbibliotekarien, förste
bibliotekarierna, räntmästare, sekreterare och
kamrerare utnämnas af K. M:t, öfriga ord. tjänstemän
af universitetskanslern. - Studenterna äro - sedan
Skånska nationen 1889 upplöstes i fem - fördelade på
tolf "nationer" (Östgöta, Västgöta, Smålands, Lunds,
Malmö, Hälsingborgs-Landskrona, Ystads, Kristianstads,
Blekingska, Göteborgs, Kalmar och Värmlands), hvar och
en med sin kurator, de flesta äfven med en prokurator,
samt seniorer, juniorer och novitier. Studentantalet
uppgick omkr. l okt. 1911 till 1,140, fördelade på
fakulteterna sålunda: teologiska 88, juridiska 264,
medicinska 128 samt filosofiska 660. Den största
nationen är Lunds, f. n. med 190 medlemmar, så
kommer Malmö med 177, Hälsingborgs-Landskrona
med 152, Göteborgs med 151 och Smålands med 124
samt Kristianstads med 106. (Efter nämnda dag
skedde flera inskrifningar, så att hela antalet
närvarande studerande höstterminen 1911 uppgick till
1,232.) Akademiska föreningen (grundlagd 1830), som
afser att utgöra en sammanslutning af de studerande
nationerna samt att åstadkomma närmare förbindelse
mellan universitetets lärare och lärjungar, eger en
ansenlig byggnad, uppförd 1851 och betydligt utvidgad
1911 (se Akademiska föreningen och fig. 7 å pl. I
till art. Lund), innehållande samlings- och festsalar
samt spisningslokaler och kaféer, läsrum (Athenseum)
och biblioteksrum, sångsal m. m. samt boningsrum för
studerande (se festskriften "Akademiska föreningen
1830-1911"). Utom Akademiska föreningens stipendiatrum
finnas tre studenthem med billig kost och billig eller
alldeles af giftsfri bostad: Lunds universitetshem
(stiftadt 1891 med anledning af D. Carnegies
donationsfond), Enskilda studenthemmet (stift. 1892
af kyrkoherden J. Colliander) och J. H. Thomanders
studenthem (stift. 1895 af godsegaren G. Varholm
med fru, f. Thomander, och fröken E. Thoman-der). Om
examina se Examen och Universitet. - Universitetets
byggnader och vetenskapliga institutioner. I det 1882
invigda univer-
Universitetshuset i Lund.
sitetshuset (se fig.; uppfördt efter ritningar
af H. Zettervall), med vacker vestibul och
praktfull aula, finnas föreläsningssalar,
lokaler för konsistorierna, fakulteterna och
universitetsförvaltningen samt konstsamlingarna jämte
(f. n.) mynt- och medaljkabinettet. Det sistnämnda,
hvartill S. Lagerbring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
