1429 Lunds universitet 1430 och K. J. Tornberg knutit sina namn, innehåller värdefulla serier särskildt af gammalnordiska och orientaliska mynt. Konstsamlingarna omfatta dels en skulpturafdelning i lokalerna under aulan, innehållande närmare 100 bildhuggarverk, hvaribland några original, de flesta afgjutningar, dels en tafvelsamling, räknande omkr. 200 taflor i olja, akvarell eller pastell (en del deponerade af staten samt af Akad. fpreningen) jämte några hundratal kopparstick, hvilken senare afdelning, med den konsthistoriska institutionens arbets- och biblioteksrum samt af bildningssamling, upptager universitetshusets tredje våning. I det bredvid liggande Lundagårdshuset (fig. 5 å pl. I till art. Lund), som varit byggnad för den äldsta akademien och sedermera inrymde biblioteket, äro numera upplåtna lokaler för humanistiska sektionens gemensamma laboratorium (arbetssal med bibliotek), rum för dess seminarieöfningar och för den juridiska och den teologiska fakultetens seminarier, den geografiska institutionen, den entomologiska samlingen samt det historiska museet. Om detta sistnämnda se Lunds universitets historiskamuseum. Midt emot Lundagårdshuset ligger vid universitetsplatsen den s. k. Palsestra- et Odeum-byggna-den innehållande musiksal (för Akademiska kapellets öfningar), gymnastiksal m. m. Därbredvid ligger den geologisk-mineralogiska institutionen, med en betydande samling särskildt på det pa-leontologiska området. Om den zoologiska institutionen, som numera ensam upptager huset vid Kraftstorget, samt om den entomologiska samlingen se Zoologiska institutioner och samlingar. I botaniska trädgården ligga de botaniska institutionerna: den systematiska och den fysiologiska. För den förra äro medel till en nybyggnad beviljade, och däri skola herbariesam-lingarna jämte det botaniska biblioteket inrymmas. Genom J. G. Agardhs, F. Areschougs och B. Jönssons donationer är denna afdelning synnerligen rik, dess algsamling allenastående. Det astronomiska observatoriet är utvidgadt med nya byggnader i egen park (fig. 12 å pl. II till art. Lund). Vidare har den fysiska institutionen egen byggnad (se skrift af K. A. Holmgren 1886). Det kemiska laboratoriet är inrymdt i samma byggnadskomplex som det medicinsk-kemiska laboratoriet och den farmakologiska institutionen. Nya ändamålsenliga byggnader ega den anatomiska institutionen (med värdefullt anatomiskt museum), den fysiologiska samt den patologisk-anatomiska (med betydande preparatsamling, se uppsats af M. V. Odenius i "Nord. med. arkiv" 1890). De kliniska institutionerna jämte Röntgenlaboratorium äro förenade med Malmöhus läns lasarett. Vid dessa institutioner äro, under lärarna i de resp. vetenskaperna, assistenter samt amanuenser anställda. Den entomologiska samlingen samt det historiska museet med mynt- och medaljkabinettet ha särskilda föreståndare. Den mest omfattande institutionen är universitetsbiblioteket (se därom Bibliotek, sp. 287-289 äfvensom i Suppl., samt Biblioteksbyggnader, sp. 303-304 o. fig. 16; universitetsbibliotekets nya byggnad togs i besittning 1907). Universitetets gällande stat är fastställd 26 juni 1907. Inkomsterna för år 1912 äro beräknade till 739,412 kr. (utom extra anslag). Af denna summa utgöra 667,791 kr. statsanslag (som mer än fördubblats på de sista femton åren); återstoden inkomster af universitetets egna kapital (1911 uppgående till omkr. 1,700,000 kr., en äf-venledes under den sista tiden betydligt ökad summa), af arrendespannmål från universitetets hemman och lägenheter samt åtskilliga mindre inkomstkällor. Af statsanslag och den kungl. handkassan utgå några stipendier och premier; åtskilliga sådana bekostas af Akad. föreningens samt studentnationernas särskilda fonder, men de flesta (1911 omkr. 200 stycken med en sammanlagd årlig summa af omkr. 42,000 kr.) af universitetets donationsfonder, som 1911 uppgingo till omkr. 1,820,000 kr. (för två årtionden sedan var summan endast hälften så stor). Den största donationen är den Bokelundska på 200,000 kr., för historiska,etnografiska och naturvetenskapliga studier. Jenny Linds fond till "Es. Tegnérs stipendier" för teol. och humanistiska studerande uppgick 1911 till 59,000 kr.; N. M. Mandelgrens fond för utgifvande af "Atlas till Sveriges odlingshistoria" till 45,000 (den Mandelgrenska samlingen till detta arbete förvaras i universitetets konstmuseum). - Af det årliga anslaget utgå (1912) till vetenskapliga institutioner samt byggnaders underhåll omkr. 140,000 kr. (hvaraf 50,000 till universitetsbiblioteket); för 25 år sedan var summan nästan endast en tredjedel däraf. Professorer, öfverbibliotekarien och ränt-mästaren åtnjuta i lön och tjänstgöringspenningar hvardera 7,500 kr. (utom ålderstillägg, för ränt-mästaren dessutom 300 kr. expensmedel); sekreteraren har 6,000 kr. och som ombudsman 500 kr., kamreraren 4,800 kr., hvarje l:e bibliotekarie 5,400, 2:e bibliotekarie 3,700, observatör och laborator resp. 4,500 kr. (alla dessa med två a tre ålderstillägg). Till arfvoden åt docenter finnas anslagna 23 fasta stipendier ä 2,500 och 5 rörliga å 2,000 kr. Amanuensen vid kansliet och räntekammaren uppbär 1,500 kr. Till exercitiemästarna utgå (1912) 6,500 kr. Sex amanuenser uppbära hvardera 900 kr., femton 500 kr. Till extra biträden vid universitetsbiblioteket utgå 12,000 och till fakultetsnotarierna 1,300 kr. E. Wrgl. Historia. Upprättandet af en högre läroanstalt i södra Sverige för sönerna af de genom Roskilde-freden 1658 till Sverige afträdda landskapen var en åtgärd, som redan kort efter fredsslutet bragtes på tal af dessa landskaps eröfrare, Karl X Gustaf. Han ville därigenom hindra gemenskapen med Danmark och införa svensk bildning i dessa från rikets äldre svenska bildningsanstalter aflägsna landsändar. På Karl X:s befallning utarbetade biskopen i Lund P. Winstrup, en ifrig svenskvän, ett förslag till upprättande af en högre lärdomsanstalt i Lund. Som dess ekonomiska grundval föreslog han användande af de Lunds domkapitel tillhöriga ansenliga jordegendomar, hvilka innehafts af danska undersåtar och genom Skånes in-förlifvande med Sverige blifvit lediga. Förslaget kom likväl icke till utförande under den korta återstående tiden af Karl X:s regering. Men frågan omfattades med ifver af Skånes inflytelserika män, särskildt bland prästerskapet, och sedan den förevarit vid riksdagen 1664, utfärdades omsider 19 dec. 1666 stiftelsebrefvet för Lunds universitet