1437 Lunds veckoblad-Lundvall 1438 intresse äro Limhamnsfynden, Näsbyholmsfynden samt de synnerligen vackra samlade fynden från Dalköpinge, Sjörup och andra orter. Bronsåldern är representerad af dyrbara depå- och graffynd, en mängd yxor m. m., en praktfull bronslur samt den s. k. Villfarastenen med "hällristningar". Bland järnåldersföremålen kunna nämnas Lindholmsamuletten, Skabersjöspännet och örja-stenen, alla med runristningar. (Utanför, å universitetsplatsen, stå på en kulle, med S. Lager-brings byst framför, några större runstenar, de flesta från trakten af Lund.) I den medeltida afdelningen märkas en vacker vapensamling, en stor mängd fynd från Skanörs slott samt från Lund, ett kapell med romanska målningar flyttadt till museet från Vallkärra kyrka, en enastående represen- Den kyrkliga afdelningen i Lunds universitets historiska museums medeltidssamling. tativ samling träkrucifix (se fig.), ett tjugutal dopfuntar, hvaribland tre ofullbordade från den s. k. funtaliden vid Fridhemsberg (Halland), processionskors och kåpor m. m. från Lunds domkyrka. Från tiden efter 1500 är Tyko Brahe-montern af största intresset, innehållande fynd från Uranienborg och Stjärneborg (på Even). Efter professor S. Söderberg (d. 1901), som haft stor förtjänst om samlingarnas ökande och vård, har museet ledts af d:r Otto Rydbeck, och det har under det sista årtiondet, bl. a. genom dennes gräfningsarbeten, i alla sina afdelningar betydligt tillvuxit; uppställningen och museianordningarna ha också omändrats och moderniserats. Jämte föreståndaren är vid museet en ord. amanuens anställd, tidtals också e. o. amanuenser. I statsbidrag utgå till museets skötsel 4,500 kr., till konservering och inköp m. m. 2,000 kr. - Litt.: Elof Tegnér, "Lunds universitets historiska museum" (i "Samlingar till Skånes historia, fornkunskap och beskrifning", 1871), S. Söderbergs uppsats i Tegnérs festskrift "Lunds universitet 1872-97" samt 0. Rydbeck, "Lunds universitets historiska museum" (1910). E. Wrgl. Lunds veckoblad, den äldsta af de i Skåne nu utkommande tidningarna, började utgifvas 1775; 1783-1812 kallades det "Nytt och gammalt", 1813 sammanslogos titlarna till Lunds veckoblad Nytt och gammalt. Bladet var t. o. m. 1863 veckotidning och 1864-66 halfveckotidning samt utgafs 1867-97 med tre nummer i veckan. Alltifrån sin början har tidningen tryckts å Berlingska tryckeriet i Lund. Dess format var 1775-1809 liten oktav, 1810-22 enspaltig kvart, men har sedan dess småningom utvidgats till sexspaltie folio. Prenumerationspriset för år var 1775-76 3 dal. smt, 1877-97 7 kr. Tidningen utgafs till en början af ett sällskap, men sedermera af dess förläggare direktör K. G. Ber Ii n g (d. 1789), hvars ättlingar fortforo med utgifningen till 6 sept. 1867, då Adolf Ferdinand Mathson (f. 1839), som sedan dec. 1865 varit tidningens redaktör, blef ansvarig utgifvare. Städse konservativ, har denna tidning ansetts vara ett språkrör för de åsikter, som hyllats af det Karolinska universitetets lärare samt stiftsstyrelsen, ehuru detta ofta förnekats. 1897 vardt tidningen daglig och förändrade då sitt namn till Lunds dagblad. Denna, som har erhållit bidrag af ett flertal bland universitetets lärare, utkommer hvarje helgfri morgon, kostar per år 6 kr. och har en upplaga af 1,750 ex. B. L.* Lund--Trelleborgs och Lund--Källinge järnvägar (sign. L. T. J.), normalspåriga (1,435 m.) med en sammanlagd längd af 53,8 km., belägna inom Malmöhus län, egas och trafikeras som en järnväg af Lund-Trelleborgs järnvägsaktiebolag. Lund--Trelleborgs järnväg, 42,8 km., som öppnades för allmän trafik 26 juli 1875, sträcker sig från Lunds statsbanestation i sydlig riktning till Trelleborgs nedre station, korsande på sin väg vid Staffanstorp Malmö--Simrishamns järnväg, vid Klågerup Malmö--Genarps järnväg och vid Svedala Malmö--Ystads järnväg. Lund--Käflinge järnväg, 11 km., öppnades för allmän trafik 22 sept. 1886 och tillhörde ursprungligen Lund--Käflinge järnvägsaktiebolag, men förvaltades redan från början och trafikerades med dess materiel af Lund--Trelleborgs järnvägsaktiebolag, tills den 1903 h. o. h. öfvergick i det sistnämnda bolagets ego. Järnvägen sträcker sig i nordvästlig riktning från Lunds statsbanestation till Käflinge station vid statsbanelinjen Malmö--Ängelholm. Förutom med statsbanan i Käflinge, Lund och Trelleborg och vid Staffanstorp, Klågerup och Svedala med ofvan nämnda järnvägar har linjen Käflinge--Trelleborg förbindelse i Käflinge med Landskrona--Käflinge, Landskrona--Käflinge--Sjöbo och Käflinge--Barsebäcks järnvägar, i Lund med Lund--Bjärreds och Lund--Refvinge--Harlösa järnvägar samt i Trelleborg med Malmö--Trelleborgs och Trelleborg--Rydsgårds järnvägar. Från kontinentalroutens (se d. o.) tillkomst 1 maj 1897 förmedlade Lund--Trelleborgs järnväg förbindelsen mellan statens järnvägar och ångbåtsleden Trelleborg--Sassnitz, till dess denna förbindelse 1 jan. 1899 öfvertogs af den för ändamålet särskildt byggda Malmö--Kontinentens järnväg (se d. o.) mellan Malmö och Trelleborg, sedermera inköpt af staten. Vid 1910 års slut uppgick bokförda byggnadskostnaden för linjen Käflinge--Trelleborg till 3,286,705 kr., hvaraf för rullande materiel 926,414 kr., aktiekapitalet till 1,200,000 kr. och reservfonden till 120,000 kr. Järnvägsbolagets styrelse har sitt säte i Lund. A. d'A. Lundvall, Karl Johan, latinsk skald och vältalare, f. 12 aug. 1775 på Utö, österhaninge socken, Södermanland, d. 14 mars 1858, vardt student i Uppsala 1794, filos, magister 1800.