1499 Luther academy-Lutherska konferensen 1500 och sötvattengastropodernas utbredning i Finland (i Finska vet. soc:s "Acta", 1901). Ett specialstudium för L. har utgjorts af turbellariernas morfologi, som han studerat 1902-03 i Graz och Trieste. Till detta gebit höra hans betydande licentiatafh. Die Eumesostomien (1904) och en annan systematisk undersökning Zur kenntnis der gattung Macrostoma (i festskrift för J. A. Palmen, 1905). Sedermera har L. egnat sitt intresse åt vertebraternas jämförande anatomi, för hvars studium han 1905-07 som Alexanderstipendiat vistades i Heidelberg och Mtinchen. Resultat af dessa studier äro afh. Untersuchungen uber die vom N. trigeminus innervierten muskulatur der Selachien (haie und rocken) och Beitrag zur kenntnis von muskulatur und skelett des kopfes des haises Stegostoma tigrinum und der Holocephalen (bägge i Finska vet. scc:s "Acta", 1909). L. har jämte 0. M. Reuter redigerat det stora arbetet "Bibliotheca zoologica FenniaB" (i "Acta societatis pro fauna et flora fennica", 1902-08). T. C. Luther academy [10'the okäMami]. Se L u t h e r college. Lutheraner var urspr, ett vedernamn, hvarmed påfvedömets vapendragare J. M. v. Eck och påfven Hadrianus VI (1522-23) betecknade de kättare, som omfattade den af Luther företagna kyrkoreformationen. Snart nog började emellertid Luthers anhängare att, trots hans egen gensaga, 'nyttja namnet om sig själfva, till åtskillnad från protestanterna af den reformerta bekännelsen. Under fortgången af de inom lutherska reformationen uppkomna lärostriderna fick ordet äfven en inskränktare betydelse som benämning på de lutherske protestanter, som fasthöllo vid "den oförändrade augsburgiska bekännelsen" och de schmalkaldiska artiklarna som uttrycken för den rena evangeliska läran och hvilkas officiella namn var evangeliske af den augsburgiska bekännelsen. - Om "gammal-lutheraner", "separerade lutheraner" och "ny-lutheranism" se Gammal-lutheraner. (Hj. H-t.) Lutherburg [lo-], Philipp Jakob (fransmännen skrifva hans namn P h i l i p p e Jacques Loutherbourg), tysk målare, f. 1740 i Strassburg, d. 1812, var lärjunge af sin fader och af Casanova i Paris, men utbildade sig mest efter nederländarna (Berghem och Wouwennan) till landskaps- och bataljmåiare. Hans förnämsta arbeten äro Stormningen aj Valenciennes i793 (där han var närvarande som följeslagare till den engelska armén) och Howes seger 1794. Från 1763 var han led. af konstakad. i Paris och hofmålare hos konungen af Frankrike, men lefde sin sista tid i London. Af L. finnas äfven etsningar, som äro mycket värderade. (G-g N.) Luther college [Iörth9 kå'lidj], svensk-amerikanskt högre läroverk, beläget i Wahoo i staten Nebraska, upprättades 1883 som en förberedande skola till college. Dess plan har efter hand utvidgats, och det omfattar nu utom en 4-årig förberedande kurs äfven musik-, konst- och affärsskola. Antalet läraro är 15 och lärjungar 300 (1910). Till 1909 var läroverkets namn Luther a c a d e m v. O. A. L-r. Luther-König, binamn på tyske målaren G. K ön i g (se d. o., sp. 626-627). Lutherska evangeliiföreningen i Finland stiftades 1873 (stadgar af 13 nov.) och har till syfte att "i förtröstan på Guds nåd och bistånd och till lifgifvande bruk allmännare befordra .evan-gelii ord". Föreningen utgör centrum för en särskild, inflytelserik riktning inom den finska kyrkan, den s. k. evangeliska (jfr Hedberg, F. G.), som lägger hufvudvikten på nåden genom tron. Styrelsen har sitt säte i Helsingfors och består f. n. af 21 medlemmar. Föreningen hade 1910 i sin tjänst 8 resepräster, 77 kolportörer och 21 bok-spridare för hemlandet samt i sin mission i Japan 11 missionsarbetare. Den har upprättat 22 bönehus i olika delar af Finland samt ett student- och missionshem i Helsingfors. Dess hufvudverksamhet består i spridning af biblar, Luthers skrifter och andra med kyrkoläran noggrant öfverensstäm-mande böcker och traktater. Den trycker årligen en mängd skrifter, främst Luthers och Hedbergs, samt utger fyra särskilda tidskrifter på svenska och finska ("Sändebudet", "Barnavännen" m. fl.) samt en på japanska, hvilkas sammanlagda prenumerantsiffra utgjorde 57,000. En särskild sida af föreningens arbete är egnad ungdomsrörelsen. Det af föreningen stiftade ungdomsförbundet består af 23 svenska och 181 finska afdelningar om tills. 12,000 medlemmar (flertalet dock icke ungdom). Dess fonder utgjorde 1910 85,550 mark och hela kapitalbehållningen 687,000 mark. Ett framträdande drag i föreningens, liksom i Finska missionsföreningens, yttre verksamhet är hopsamlandet af penningar vid "evangeliefester" och annor-ledes. Sålunda samlades 1910 för inre missionen i gåfvomedel 56,000 och för missionen i Japan 72,000 mark (utom testamenten och donationer resp. 79,000 och 10,000 mark). T. C. Lutherska konferensen, Allmänna, en närmare sammanslutning mellan lutheraner, omfattade urspr, endast lutheranerna i de olika tyska landskyrkorna. Tanken på en närmare sammanslutning mellan de tyske lutheranerna uppstod i midten af 1800-talet, och Kliefoth, den bekante kyrkomannen i Rostock, var en af de ifrigaste förkämparna för planens förverkligande. 1868 sammanträdde konferensen för första gången. Möten ha sedermera hållits regelbundet, vanligtvis hvari tredje år. Syftet var bevarandet af den lutherska kyrkans egenart och själfständighet. Ur den allmänna konferensen framgick den s. k. engere konferenz ("trängre konferensen"), en förberedande och förvaltande kommitté, där de olika tyska lutherska landskyrkorna, sedermera också de nordiska, haft sina representanter. Sammanslutningen hade sin spets riktad mot "unionen", föreningen af lutheraner och reformerta i en och samma landskyrka. Dess dogmatiska ståndpunkt bestämdes af universiteten i de rent lutherska länderna, Rostock och Leipzig (Greifswald). 1901 sammanträdde konferensen (den 10 :e i ordningen) för första gången utom Tyskland, nämligen i Lund (se 0. Ahnfelt, "Bericht iiber die verhandlungen der X. allgeraeinen lutherischen konferenz", 1902). Sammankomsten bildar epok i konferensens historia. En dogmatiskt något friare ton gjorde sig gällande, och konferensens redan från början åsyftade allmänna karaktär framträdde tydligare än förut. I "engere konferenz", som tidtals betraktats hart