1501 Lutherska kyrkan-Lutti 1502 när som en officiell representation för de rent lutherska tyska landskyrkorna, upptogos 1903 representanter för de tyska lutherska frikyrkorna och 1907, efter långvariga meningsutbyten, representanter för dem, som inom de unerade kyrkorna ville hålla fast vid lutherdomens egenart. Lutherska kyrkan fattades som en ideell storhet. Konferensen sammanträdde i Kostock 1904, i Hannover 1908 och i Uppsala 1911. E. M. R. Lutherska kyrkan, en vedertagen, fast historiskt föga träffande enhetsbeteckning för de kyrkobildningar, hvilka bäras af luthersk åskådning. Lutherska läran. Se Protestantism. Lutherske indremissionsselskab, Det norske, är sedan 1891 namn på den i juni 1868 stiftade Den norske Lutherstiftelse och har till uppgift att på grundval af den lutherska kyrkans bekännelse främja kristligt lif i Norge. I detta syfte verkar sällskapet genom religiös förkunnelse, spridning af kristlig litteratur (mest små traktater) och genom utöfvande af kristlig kärleksverksamhet. Sedan 1881 består sällskapet af lokala föreningar, hvaraf ett antal utgör en "krets" med egen kretsstyrelse till förmedling af samarbetet mellan lokalföreningarna och af en centralstyrelse af 12 medlemmar med säte i Kristiania. Sällskapet omfattade jan. 1912 21 kretsar och omkr. 950 enskilda föreningar. Dess inkomster utgjorde de sista åren omkr. 24,000 kr.; det har förut arbetat med betydligt större budget. Dess organ är veckotidningen "For fattig og rig" (64:e arg. 1912). Indremissionsselskabet har under tidernas lopp förgrenat sig i följande institutioner: 1) Studenter-hjemmet, som ger studerande god och billig bostad under studietiden i Kristiania, 2) Lutherstiftelsens bokhandel, som därjämte drifver förlagsverksamhet i Kristiania, 3) Diakonhjemmet, ett större sjukhus i Yestre Åker nära Kristiania, 4) Hjemmet for döve (på Nordstrand vid Kristiania), där (1912) 30 sjuka eller eljest hjälplösa döfva mottagas, och 5) "Kristeligt ugeblad" (18:e arg. 1912), som i likhet med sällskapets öfriga företag har särskild budget och styrelse. K. V. II. Lutherstiftelse, Den norsk e. Se Lutherske indremissionsselskab, Det norske. Lutherstiftung [lo-]. Se Luther, sp. 1497-98. Luth & Roséns elektriska aktiebolag. Se E l e k-troteknisk industri. Luthmer [löt-], Ferdinand, tysk konstförfattare, f. 1842 i Krln, sedan 1879 professor och direktör för konstindustriella skolan och museet i Frankfurt a. M., är författare till många arbeten, som behandla ornamental och dekorativ konst, rums-inredning, guldsmedskonst och dithörande från medeltiden intill vår egen tid. G-g N. Lutma, Jan, d. ä., holländsk guldsmed och kopparstickare, f. 1588 i Emden, d. 1669 i Amsterdam, är mest känd genom berömda, af Kem-brandt 1656 raderade porträtt. O. G-g. Lutningsanlag. Se Anlag, väg- o. vattenb. Lutningsstreck. Se Kartbeteckningar. Lutningsstrecksmetoden. Se Lehmannska metoden. Lutningsvinkel, mat., kallas den vinkel, som en rät linje eller ett plan gör med någon linje eller något plan, som vid en viss undersökning är af hufvudsaklig betydelse, t. ex. horisontallinje eller horisontalplan. Stundom begagnas dock lutningsvinkel i alldeles samma betydelse som vinkel. Så talar man t. ex. om lutningsvinkeln emellan två godtyckliga linjer eller plan. Jfr Inklination 1. (I. F.) Lutningsvisare, järnv., utgöres vanligen af en kort mast anbringad vid sidan om spåret, midt för banprofilens brytningspunkt, och försedd med en vinge på hvardera sidan om masten. På ena vingen, som genom sättet för sin infästning i masten anger lutning (resp. stigning eller horisontalbana) för ena riktningens tåg, är lutningsförhållandet med siffror angifvet och på den andra vingen längden af lutningen (resp. stigningen eller horisontalbanan). För den andra riktningens tåg äro på vingarnas andra sidor motsvarande siffror anbragta. Lutningsvisare tjäna till ledning för lokomotivföraren vid tågens framförande och för banpersonalen vid spårets underhåll och riktning. H. L. Luton [lō'tn], stad i engelska grefsk. Bedford, i en vacker dal nära Leas (en biflod till Thames) källa. 36,404 inv. (1901). Gammal kyrka (hufvudsakligen i decorated style, men med partier i early english och perpendicular style). L. är hufvudsätet i England för tillverkning af halmflätor och halmhattar, men har äfven gjuterier och fabrikation af automobiler. J. F. N. Lu'tra, zool. 'Se Uttersläkte t. Lutre'ola, zool. Se F l o d i 11 r a r. Lutrinse, zool. Se Utterdjur. Lutrön, grek., badrum. Se Gymnasium, sp. 780. Lutsalt, kem.j föråldrad beteckning för alkali (se d. o.). Lu-tschu-öarna (Lu-chu). Se Riu-kiu-öarna. Lutsk. Se L u c k. Lutter am Barenberge [lo-], köping i Braunschweig, halfvägs emellan Nordheim och staden Braunschweig (omkr. 1,800 inv.), har gett namn åt det slag, i hvilket Tilly 27 aug. (n. st.) 1626 besegrade konung Kristian IV af Danmark och därigenom gjorde slut på dennes ingripande till de tyske protestanternas förmån. (J. F. N.) Lutterstall, en sjukdom hos hästen, som ger sig till känna genom ymnig afsöndring af tunn, fullkomligt luktlös, ljusgul urin och stark törst, hvarjämte patienten afmagrar, blir olustig och matt samt får glanslös hårrem. Orsaken är vanligen utfodring med unket hö och möglig hafre. Det första man har att göra är att aflägsna det fördärfvade fodret. Hästen bör ej få dricka för mycket vatten, och vattnet bör tillsättas med sammandragande medel, såsom järnvitriol eller blysocker. B. C-m. Lutterworth [la'təωəth], köping i engelska grefsk. Leicester, 22 km. s. s. v. om staden Leicester, vid Swift, ett tillflöde till Avon. 1,734 inv. (1901). Reformatorn Wycliffe var kyrkoherde där från 1374 till sin död (1384), och till hans minne har en obelisk rests i staden. (J. F. N.) Lutti [lo'tti], Francesca, italiensk författarinna, f. 1831 i Campo, i prov. Trient, d. 1878 i Brescia, hör jämte Giannina Milli och Erminia Fuå-Fusinato till Italiens mest betydande förfat-