som höjes och sänkes i vertikal riktning. De äldsta lyftverken manövreras med hydrauliskt tryck (se fig. 1). Vatten under högt tryck insläppes i brunnen b och lyfter upp kolfven k. Då lådan kommit i nivå med den öfre kanalen, med den lösa porten p₁ tätt intill den likaledes lösa porten p₂, tätas mellanrummen mellan kanalmuren och lådan med gummiringar e. d., portarna upplyftas eller nerfällas, fartyget går in i kanalen och ett eventuellt nedgående fartyg in i lådan; därefter tillstängas portarna, tätningen borttages, tryckvattnet utsläppes från brunnen b, och lådan sjunker till den nedre kanalens nivå, där de andra portarna på samma sätt manövreras. Vid moderna lyftverk har man i st. f. kolfven k anordnat ett antal pelare, uppburna af i brunnar nedsänkta flottörer. Den erforderliga lyftkraften reduceras då till ett minimum, och i st. f. hydrauliskt tryck användas skrufvar, manövrerade med maskinkraft. Lyftverket medför, i jämförelse med vanliga slussar, två stora fördelar: att en större höjdskillnad kan erhållas mellan kanalbassängerna samt att vattenförbrukningen är praktiskt taget = 0; dess olägenheter äro högre anläggningskostnad och mindre driftsäkerhet. - Till lyftverk kunna räknas äfven s. k. lutande plan (se d. o.) eller båtbanor. Äfven där transporteras fartyget i en med vatten fylld och med rörliga portar försedd låda, men rörelsen sker icke i vertikal led, utan längs en i lutning lagd bana (fig. 2). Jfr Kanal, sp. 748. J. G. R.

Fig. 1.

Fig. 2. Lygæidæ, zool., familj hörande till gruppen Gymnocerata, underordn. skinnbaggar (Heteroptera) af halfvingarnas (Hemiptera) ordn. bland insekterna. Hit höra medelstora eller små arter med tämligen långsträckt, jämbred kroppsform; skutellen, d. v. s. den mellan vingarna inskjutande 3-kantiga ryggplåten på mesothorax, når ej med sin spets till bakkroppens midt. Pannspröten äro trådlika, fästa nedanför hufvudets sidokanter. -- Mer än 2,000 arter äro beskrifna. Af dessa har ett 60-tal, tillhörande 32 släkten, anträffats i Sverige. Arterna lefva af växtsafter och döda smådjur. Allmän på torr mark i barrskog är den 8 mm. långa, svarta och bruna, med svart rombisk vingfläck tecknade Pachymerus pini. En af våra största arter är den 12--14 mm. långa riddarskinnbaggen, Lygæus equestris (se fig.), som är grant röd med svart kors och därbakom en rund hvit fläck på ryggen. Den är vanlig i kusttrakterna på tulkörten (Cynanchum vincetoxicum). I ögonen fallande för sina färger är äfven den 9--10 mm. långa Pyrrhocoris apterus, som är svart med röda kanter på mellan- och bakkropp samt röda vingar, tecknade med 2 svarta punkter; träffas bland gräset i löfängar. G. A-z.

Riddarskinnbaggen.

Lygaeus, zool. Se Lygaeidae. Lygdamis (grek. Λυγδαμις), forngrekisk envåldshärskare på ön Naxos under senare delen af 6:e årh. f. Kr. Ehuru själf af högättad härkomst, ställde han sig i striderna mellan aristokraterna och folkpartiet i spetsen för det senare. Det därigenom vunna inflytandet begagnade han för att understödja Peisistratos, då denne för tredje gången tillryckte sig enväldet i Aten. Till gengäld var Peisistratos honom sedermera behjälplig att förjaga hans motståndare och göra honom till envåldshärskare på Naxos (omkr. 540 f. Kr.). Han störtades sedan, antagligen af spartanerna. A. M. A. Lygeum spartum Loefl., bot., tekn. Se Esparto. Lygnern, insjö på gränsen emellan Fjäre härad i Hallands och Marks härad i Älfsborgs län, 15 m. ö. h., 31,6 kvkm., omkr. 18 km. lång i n. ö. och s. v., och högst 2,5 km. bred, afflyter till Kungsbackafjorden af Kattegatt genom Rolfsån. På nordvästra sidan utbreder sig en på sjöar och mossar rik, föga bebyggd skogstrakt, de s. k. Lygners vider. (Wbg.) Lygon [lai'gon], engelsk adelssläkt, hvars hufvudman bär titeln earl Beauchamp [bi'tjJ9m]. - Frederick L., 6:e earl Beauchamp, politiker, f. 1830, d. 1891, var 1857-66 (konservativ) medlem af underhuset, 1874-80 lord steward i Beaconsfields ministär samt juni 1885-april 1886 och aug. 1886-juli 1887 (under Salisbury) generalkrigskommissarie. I parlamentet gjorde han sig känd som en af högkyrklighetens främsta målsmän. - Hans son, William L., 7:e earl Beauchamp, politiker, f. 20 febr. 1872, var 1899- 1901 guvernör öfver Nya Syd-Wales, anslöt sig till det liberala partiet, var 1907-11 lord steward och är sedan 1911 (under Asquith) minister för offentliga arbeten och medlem af kabinettet. V. S-g. Lygosoma, zool. Se Lacertilia, sp. 748. Lygris, zool. Se Mätarfjärilar. Lügumkloster. Se Lögum kloster. Lyhundra. 1. Härad i Stockholms län, ingår i Mellersta Roslags domsaga och fögderi samt omfattar socknarna Söderby-Karl, Estuna, Lohärad, Malsta, Husby-Lyhundra. 31,811 har. 5,060 inv. (1910). - 2. Kontrakt i Uppsala stift, omfattar