- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
129-130

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lyttkens, Ivar Adolf - Lyttkens, August - Lytton, Edward George Earle Lytton Bulwer-

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Lytton 129 vid kyrkomötet 1893 och 1898. Som författare har L. framträdt dels med läroböcker för skolan, bland hvilka må nämnas Naturlära för elementarläroverken (I, 1875; i sammandrag 1880) och Läs-lära (1883; 2:a uppl. 1903), hvari han framställer "en ny metod ("ljudbindningsmetoden'') för den första undervisningen i innanläsning (se vidare L j u d - m e t o d e n) samt (tills. med K. V. Kastman) Ordlista över svenska språket (1893 och 1906), dels med flera språkvetenskapliga arbeten. Tills. med professor F. A. Wulff har nämligen L. utvecklat en omfattande och resultatrik verksamhet för utredande af en mängd frågor rörande modersmålets ljudlära och rättskrifning. De viktigaste af dessa skrifter äro Svenska språkets ljudlära (1885), ett särskildt genom sina storartade exempelsamlingar högst betydande arbete. Förslag till ändringar i svenska språkets rättskrivning (s. å.), ett af uppslagen till 1880-talets lifliga strid för reformer i rättskrifningen, en fråga, för hvilken L. alltid varmt intresserat sig och i reformatoriskt syfte verkat, icke minst som medverkande vid tillkomsten af kungl. rättstafningscirkuläret af 7 apr. 1906, Om samhörighet och dess förhällande till ljudenlighet (1886), Svensk uttalsordbok (1889-91), vårt förnämsta och så godt som enda arbete i sitt slag, Metodiska ljudöfningar (1892), Bort med stumma tecken (1898), Rättskrivningsreformen av år 1906 (1910) och Svensk ordlista med uttalsbeteckning ... och med stavning enligt 1906 års cirkulär (1911). 3. August L., den föregåendes broder, agronom, f. 1845, student i Göteborg 1866, genomgick Alnarps landtbruksinstitut 1866-68 och egnade sig sedan åt praktiskt jordbruk, bl. a. som förvaltare å faderns egendom Skedala (1870-93) och arrendator å Nydala (1876-93) samt var samtidigt (1876-93) föreståndare för den å Nydala upprättade första svenska frökontrollanstalten och sekreterare i länets hushållningssällskap (1885-93). En mängd kommunala och andra förtroendeuppdrag kom honom under denna tid till del. Han har varit prisdomare vid de allmänna landtbruks-mötena (1881-1911) samt flera andra utställningar. Han blef landtbruksinspektor i Landtbruksstyrelsen 1893 och byråchef där 1909. Han är led. af Landtbruksakad. (1894). L. har som sekreterare i hushållningssällskapet och led. i Landtbruksstyrelsen särskildt arbetat för det mindre jordbrukets och trädgårdsskötselns främjande äfvensom landtbruks- och trädgårdsundervisning. Han har lifligt deltagit i arbetet för frökontrollens utveckling samt genomfört en metod att genom eosin-färgning igenkänna utländskt utsädesfrö m. m. L. har författat en mängd smärre skrifter rörande frökontroll m. m. 1890 kallades han att jämte T. Fries m. fl. utarbeta förslag till normalförteckning öfver svenska namn för gagn- och ogräsväxter och har utgifvit Svenska växtnamn (2 hftn 1904-05; ej afslutadt). 1. V. M. 2. Ad. N-n. 3. H. J. Dft. Lytton [li'tn]. 1. Edward George Earle Lytton Bulwer-L., baron L., engelsk författare och politiker, mera känd under namnet E d w a r d B u l w e r, f. 25 maj 1803 i London, d. 18 jan. 1873 på sin villa vid Torquay, begrafd i Westminster abbey, var son till general William Karle Bulwer samt yngre broder till diplomaten Tryckt d. 27/3 12 sir Henry Bulwer (lord Dalling; se Bulwer 1). Vid fyra års ålder miste L. sin fader. Hans högt begåfvade moder tillhörde den rika släkten Lytton till Knebworth. Redan som barn visade L. anlag för skaldekonsten och utgaf sjuttonårig en omogen diktsamling i Byrons stil, Ishmael and other poems (1820). Samtidigt led han af olycklig kärlek till en ung kvinna, som likväl tvangs att gifta sig med en annan. Han studerade i Cambridge, utgaf Delmour (1823), Sculpture (1825, prisbelönt), Weeds and wild flowers (1826), 0'Neill, or the rebel (1827) och en satir på vers, The siamese twins (1831) - samtliga nu förgätna. 1826 tog han graden. - Under tiden hade L. redan gjort sig bemärkt i societeten som en herre på modet. Han svärmade för Byron och Schiller, led af världssmärta, hade haft en olycklig kärlek, var dandy ut i fingerspetsarna, och man talade om hans galanta äfventyr. 1827 ingick han äktenskap med en irländsk skönhet, Rosina Doyle Wheeler (f. 1802, d. 1882). Därmed förlorade han det understöd han haft från sin moder och måste tänka på att arbeta på allvar. S. å. utgaf han sin första roman, den af Werther- och Byronintryck fyllda Falkland, som dock ej väckte något uppseende, medan däremot Pelham, or the adventures of a gentleman (1828), en intim skildring af tidens byronska salongshjälte, dandyn, förskaffade L. europeisk berömdhet. Man återfann i romanen flera af tidens mest kända personligheter. Efter dessa satiriska skildringar ur tidens mondäna lif följde kriminalromanerna The disowned (1828), Devereux (1829), Paul Clifford (1830), hvilka äro den engelska litteraturens första tendensromaner under denna period; flera utmärkas af ypperliga psykologiska skildringar. Bäst är dock Eugene Aram (1832), som skildrar, hur en lärd af kärlek till sina vetenskapliga studier begår ett mord. Närmast följde åter en salongsroman, Godolphin (1833). L:s produktion gaf vid denna tid anledning till en tidningspolemik angående hans skrifters moraliska halt, i hvilken L. själf uppträdde och försvarade sig. Samtidigt började L. äfven göra sig bemärkt som politiker. Han slöt sig till de liberala och invaldes 1831 i parlamentet. Hans rastlösa verksamhet vid denna tid, då han var upptagen både af politiken och litteraturen, gjorde, att han försummade sin hustru; förhållandet blef mindre tillfredsställande mellan den af öfveransträngning retlige mannen och den häftiga hustrun; efter åtskilliga obehagliga stridigheter beslöto makarna att lefva hvar för sig samt erhöllo laglig skilsmässa 1836. Tre år senare utgaf hustrun en roman, "Cheveley, or the man of honour" (1839), i hvilken hon elakt karrikerade mannen. 1858, då denne var uppställd som kandidat till parlamentet, uppträdde hon under valkampanjen och angrep honom. Hon sattes under uppsikt som van- 17 b. 5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 10 18:54:50 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbq/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free