- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
137-138

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lützen - Lützow, Barthold Heinrich von - Lützow, Ludwig Adolf Wilhelm von - Lützow, Karl Friedrich Arnold von - Lyx

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

eningen, hvarjämte äfven Finland var särskildt representeradt. Kapellets gafvel prydes af en haut-relief (Gustaf II Adolf till häst) af O. Strandman, dess inre af 20 fönstermålningar (före- ställande i slaget deltagande officerares vapen), efter teckningar af O. Hjortzberg utförda af Stockholms glassliperi (Neumann & Vogel), och af en (1908 uppsatt) altartafla, med målningar af 0. Hjortzberg och skulptur efter ritning af L. Wahlman. Staden Lützen, som upplät byggnadstomten, lät mot särskild godtgörelse af donatorerna flytta ett vid Schwedenstein liggande, platsens helgd störande värdshus och har mot särskild ersättning en gång för alla öfvertagit kapellet i ego och vård. Ett kuratorium bestämmer om kapellets användande. Slaget vid Grossgörschen (se d. o.) 2 maj 1813 benämnes äfven efter det 6 km. s. ö. om slagfältet belägna Liitzen. C. O. N. Lützow, Barthold Heinrich von, norsk krigare af mecklenburgsk släkt, f. 1654, d. 1729, blef 1697 öfverste och 1699 chef för det smaalenske regementet samt deltog 1711 i general Lövendals infall i Bohuslän. Genom giftermål blef han egare af den adliga sätesgården Tomb, i Rade socken, vid Möss. 1716 och 1718 förde han som generallöjtnant befälet öfver trupperna i det sunnanfjällska Norge under fälttågen mot Karl XII. 1719 ledde han det oblodiga infallet i Bohuslän. Han var rättänkande och human, men visade icke någon synnerlig duglighet. 1720 fick han afsked med pension och bodde sedan på Tomb. O. A. Ö.* Lützow, Ludwig Adolf Wilhelm von, friherre, preussisk militär, f. 1782 i Berlin, d. där 1834, vann ryktbarhet som anförare för en af de ströfkårer (Lützows frikår l. Svarta skaran, omkr. 2,800 man till fot, 480 ryttare och 8 kanoner), som under kriget med Napoleon I 1813 rörde sig i västra Tyskland för att bringa detta på de förbundnes sida och för att hota fransmännens förbindelser. Han utförde under vårfälttåget flera lyckliga företag; men sedan en del af kåren 17 juni (under stilleståndet) blifvit anfallen och upprifven vid Kitzen, var dess bästa kraft förbi. 1815 ingick kåren i preussiska armén. L. deltog i samma års krig i Frankrike och blef tillfångatagen vid Ligny. Han blef 1815 öfverste och var 1822-30 brigadchef i Münster. C. O. N. Lützow, Karl Friedrich Arnold von, tysk konsthistoriker, f. 1832 i Göttingen, d. 1897, var sedan 1864 professor i arkitekturens historia vid tekniska högskolan i Wien, utgaf bl. a. Münchener antiken (1861-69), Die meisterwerke der kirchenbaukunst (1862; 2:a uppl. 1871) och Die kunstschätze Italiens (1882-84) samt uppsatte 1866 "Zeitschrift für bildende kunst". G-g N. Lyx (fr. luxe, af lat. luxus, slöseri, prakt), öfverflödig förbrukning af naturens eller det mänskliga arbetets alster; öfverdrifven ståt, yppighet, prakt. - Luxuös l. Lyxyös (fr. luxueux) och Luxuriös, Lyxuriös l. Lyxyriös (af lat. luxuriösus), innebärande lyx, yppig, prunkande, slösande, frossande. - Nationalekonomerna ha gett en mångfald skiftande definitioner af begreppet lyx. A. Smith hänförde till lyxföremål alla nyttigheter, som kunde umbäras, d. v. s. som ej genom naturens ordning eller gällande sedvänja blifvit nödvändighetsartiklar. Men han utdömde endast det omåttliga, kapitalbildningen hämmande bruket af lyxföremål. I öfrigt ha nationalekonomerna betecknat lyxen dels som "öfverflödiga njutningar", dels som konsumtion af det, som "på en och samma gång är dyrt och öfverflödigt" (Laveleye, en afgjord motståndare till den sålunda definierade lyxen) o. s. v. Ingen absolut gränslinje kan uppdragas mellan nödvändighets- och bekvämlighetsmedel, ännu mindre mellan bekvämlighet och lyx. Och särskildt begreppet lyx växlar från tidehvarf till tidehvarf, från nation till nation, från samhällsklass till samhällsklass. Med bestämdhet vända sig nationalekonomerna mot det försvar för lyxen, som innehåller, att en sådan konsumtion bereder arbete åt folk. Ty en omedelbar konsumtion af mindre öfverflödiga nyttigheter eller sparande med ty åtföljande kapitalplacering medför likaledes efterfrågan på arbetskraft. I regel uttala sig nutida nationalekonomer i mindre fördömande ton mot lyxen, enkannerligen om de alldeles bortse från frågans rent etiska innebörd. Emellertid beror lyxens ekonomiska berättigande framför allt på förhållandet mellan den kostnad, som de konsumerade föremålen representera, och den ekonomiska innebörden af samma konsumtions resultat - i båda fallen för samhället i dess helhet. En nära besläktad uppfattning ligger till grund för ett uttalande sådant som detta: "Bidrager lyxen till förädling, till ekonomiskt och sedligt höjande af den enskilde såväl som af hela samhället, är den fullkomligt berättigad; i mot-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 10 18:54:50 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbq/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free