175 Lägenhet-Lägerhydda 176 afseende på öfverstämmans intervall, hvarvid läget kallas oktavläge 1. l:a läge, om oktaven ligger öfverst, tersläge 1. 2:a läge, om tersen, och kvintläge i. B:e läge, om kvinten ligger öfverst; b) med afseende på intervallernas afstånd inbördes, så att läget kallas trångt, om intervallerna ligga så nära hvarandra som möjligt, spridt, om de ligga längre skilda. - 2. Vid violinspel detsamma som position, d. v. s. det ställe, där vänstra handen fattar instrumentets hals. Detta sker i l:a läget, om pekfingret kan gripa strängens lägsta ton näst öfver grundtonen, i 2:a läget, om fingret kan gripa andra tonen, i 3:e läget, om det kan gripa tredje tonen, o. s. v. Jfr A p p l i k a t u r. A. L.* Lägenhet, kam. 1. Egoområde å land eller i vatten (torp, utjordar, skogstrakter, kvarn- och sågplatser, fisken m. m.), som icke ingått i hemmans skattläggning (se Hemman), utan betraktas som från äldre tider för sig bestående egendom. -- 2. Tillhörighet till hemman, såsom torp, kvarnar m. m., som fått sig åsatt särskild ränta eller kronotionde eller varit roterad. -- 3. Område, som från fastignet upplåtits under nyttjande- eller eganderätt (se Jordafsöndring). Lägenheter af första slaget skola vara i jordeboken upptagna och i jordregistret (se d. o.) uppföras på eget upplägg. De af andra slaget ha äfven skolat införas i jordeboken, men genom grundskatternas afskrifning och roteringens upphörande ha förutsättningarna härför bortfallit. Afsöndringar för alltid skola numera blott antecknas i jordeboken och skola i jordregistret upptagas på samma upplägg som stamfastigheter. Om lägenhets afstående för allmänt behof se Expropriera, sp. 1180. C. v. O. Lägenhetsarrende, jur. Se Legoaftal, sp. 53. Lägenhetsstreck, den inskränkning i politiska rösträtten, som före allmänna rösträttens införande bestod däri, att egare af hus å landet, som icke egde eller med stadgad åborätt innehade jorden, hvarå huset var uppfördt, i sin egenskap af hus-egare saknade den fastighetsegare eljest enligt 14:e § R. 0. tillerkända rösträtten till Andra kammaren. Läger, krigsv., kallas truppers härbärgerande, då detta icke sker i hus (k a n t o n e r i n g, k a-sernering), baracker likväl undantagna. Allteftersom baracker, hyttor eller tält - vanligen stora tält - användas för att skydda manskapet mot väderleken, benämnes härbärgeringssättet b a-rack-, hytte- eller tältläger. Om åter af manskapet burna tält (s. k. skyddstält) användas, går lägret vanligen under benämningen bivack (se d. o.). Konsten att anordna läger utvecklades i hög grad af romarna, hvilka alltid lägrade i läder-tält eller baracker inom ett fyrkantigt område, hvilket på alla sidor omgafs med vall och graf, som hade sina väl skyddade portar och som i händelse af motgång tjänade som tillflyktsort och stöd för hären (se C a s t r a med fig.}. De vandrande folken lägrade vanligen under bar himmel på en af deras vagnar omgärdad plats (vagnborg). Småningom började man använda tält och hyttor, och mot slutet af medeltiden hade det romerska sättet att uppföra ("slå") läger nästan öfverallt kommit till heders och användes ända in på 1600-talet. Under detta och under 1700-talet hvilade trupperna all- tid i tält, som medfördes på särskilda tältvagnar, som tillhörde trossen, till följd hvaraf denna blef särdeles stor och menligt inverkade på truppernas rörlighet. Med franska revolutionen försvunno tälten. Arméerna blefvo för stora, för att tält skulle kunna anskaffas för dem, och rörelserna blefvo så hastiga, att man icke hann få fram tälten. Under det rörliga kriget hvila trupperna numera i bivack eller i kvarter, och läger användes endast, där krigföringen blir stillastående, såsom vid inneslutna fästningar, vid förbindelsevägar, under stillestånd o. s. v. I fredstid kommer läger däremot ofta till användning, då trupper sammandragas till öfnin-gar; och om detta år efter år sker på samma ställe, gör man där ofta anordningar för att befordra truppernas välbefinnande, hvarigenom s. k. stående läger (ståndläger) uppkommit. - Tältlägret anordnas i Sverige vanligen i gator (tältgator), så att hvart kompani eller hvar skvadron bildar en eller två sådana, vinkelräta mot fronten. Hvarje gata utgöres af två mot hvarandra vända tältrader med ganska stort mellanrum sinsemellan. I tältgatan ha hästarna vid kavalleriet sin plats. Den smala gata, som uppkommer emellan två tältraders baksidor, kallas brandgata. Framför lägrets front kommer uppställningslinjen och framför denna, midt framför hvarje regementes eller fristående bataljons läger, lägervakten. Strax bakom tältgatorna uppslå officerarna sina tält, och där bakom uppkör trossen, inrättas kök eller kokgropar, anordnas marketenterier o. s. v. Tältlägren ha på våra mötesplatser numera till stor del fått vika för baracklägren. Barackerna, af trä, placeras så, som förhållandena bäst medge; förläggningen ordnas som i kaserner. Jfr B e f ä s t läger och Koncentrationsläger. C. O. N. Lägerarbeten, krigsv., kallas med ett gemensamt namn samtliga anordningar för tillgodoseendet under tillfällig förläggning 1) af truppernas och hästarnas behof af skydd mot oblid väderlek, 2) af underlättnad vid proviantens tillredande och beredandet af vattentillgång samt 3) af snygghetsanstalter. Till skydd mot oblid väderlek uppföras tälthyddor, skärmskydd eller lägerhyddor för truppen samt vindskydd eller provisoriska stall för hästarna; mot köld anordnas nying. För underlättandet af proviantens tillredande anordnas kok- och stekgrafvar. För förbättrandet eller beredandet af vattentillgången rensas befintliga eller upptagas nya brunnar, anordnas filtrer, beredas vattningsställen eller tillverkas vattningshoar. Slutligen anordnas alltid, då trupp skall kvarstanna å samma plats minst ett halft dygn, latriner, som läggas från vindsidan och bestå af 0,5-l m. breda och djupa grafvar med tvärs öfver dem ställda pålkryss med längsgående sitt- och ryggstänger; det hela omges af en lämplig inhägnad. L. W .-son M. Lägerfästning. Se Befäst läger och Fästning, sp. 311, samt Befästningskonst, sp. 1200. Lägerhydda, krigsv., för trupp i fält, som under längre tid och särskildt under oblid årstid skall bivackera, anordnad tillfällig bostad, som vanligen uppföres af störar och ris eller halm eller ock af bräder. De förra byggas antingen som skärmhyddor (se fig.) eller runda; brädhyddorna göras alltid fyrkantiga. Under kallare års-