189 Längdspridning-Länsa 190 Längdspridning, artill. Se Spridning. Lä'ngelmäki, socken af Jämsä härad och domsaga, Tavastehus län, Finland. Landareal 330 kvkm.; befolkningen, finsk, 4,356 pers. (1910). Konsistoriellt pastorat af 3:e kl., Borgå stift, Ori-vesi prosteri. A. G. F. Lä'ngelmäenvesi. Se Kumo 1. Länghem, socken i Älfsborgs län, Kinds härad. 9,718 har. 1,245 inv. (1910). L. bildar med Dan-nike, Månstad och Södra Åsarp ett till egaren af Torpa säteri patronelit pastorat i Göteborgs stift, Kinds kontrakt. Längjum. 1. Socken i Skaraborgs län, Laske härad. 2,381 har. 788 inv. (1910). Annex till Larf, Skara stift, Vånga kontrakt. - 2. Socknen Längnum i Viste härad har ock stundom benämnts Längjum. Längmanska testamentsfonden. Handlanden Erik Johan Längman (f. 24 april 1799 i Borgå, d. 16 okt. 1863 i Helsingfors) upprättade 20 dec. 1859 i London ett testamente, hvarigenom han donerade större delen af sin hufvudsakligen genom vidsträckt sågverksrörelse förvärfvade egendom åt svenska och finska folken så, att Sverige skulle erhålla '|§8 och Finland \ y af densamma. Vid efter Längmans död verkställd bouppteckning uppskattades boets värde till 1,338,000 finska mark, men vid år 1866 företagen delning af de kontanta tillgångarna mellan Sverige och Finland var endast en summa af 558,776 mark 69 penni disponibel, hvaraf Finland erhöll 194,129 mark 74 penni och Sverige 364,646 mark 95 penni. Testamentet bestämde, att det Finlands folk tillkommande beloppet skulle, så snart det stigit till 620,000 mark, delas i två fonder. Den ena af dessa, utgörande 250,000 mark, skall som grundfond och under namn af "Litera A" förräntas till 16 mill. mark samt därefter dels ytterligare förräntas, dels användas till understöd åt fattiga, sjuka och andra hjälpbehöfvande, till hvarjehanda kommunala behof samt till främjande af jordbruk, sjöfart, handel och industri, till förbättrade kommunikationer m. fl. allmännyttiga ändamål. Den andra fonden, "Litera B", är bestämd för vetenskaper och sköna konster, för litterära arbeten samt gratisutdelning af allmogeskrifter äfvensom för bestridande af förvaltningskostnaden för bägge fonderna. Vid 1877 års landtdag öfverlämnades fonden af Finska statsverket åt Finlands ständer, som placerade densamma i Finlands bank. Vid 1911 års utgång utgjorde fonden A. 2,554,374:66 och fonden B. l,249,601:io mark. Sedan 1882 har landtdagen ur den senare fonden utdelat bidrag till olika belopp åt särskilda sällskap för vetenskap, konst och folkbildning, senast äfven för verksamhet af social art. Beloppen utdelas hvart tredje år och utjrjorde 1910 inalles 73,000 mark. Den Sverige tillfallna andelen skall enligt testaters förordnande användas efter samma bestämmelser och samma schema, som för den finska andelen blifvit fastställda med den skillnad, att under namnet "Litera C" är afsatt en särskild del af fonden, som enligt testators bestämmelse skall förräntas, tills den vuxit till 100 mill. sv. riksmynt, då den skall användas till svenska kursens upphjälpande. Den svenska andelen af fonden förvaltas af Statskontoret. I und. skrifvelse till K. M:t af 13 nov. 1877 yttrade Statskontoret, att det ansåg möjligt, att en utdelning af "Litera B" kunde begynna, men på grund af justitiekanslersämbetets afstyr-kande utlåtande af 22 dec. s. å. förklarade K. M:t i bref till Statskontoret af 25 jan. 1878 sig icke kunna lämna bifall till en sådan åteärd. Den svenska andelen af fonden uppgick vid 1910 års slut till 3,663,030 kr. (T. C.) Längnum, socken i Skaraborgs län, Viste härad, 798 har. 278 inv. (1910). Annex till Tengene, Skara stift, Väne kontrakt. Längsladugärd, landtbr. Se Ladugård, sp. 776 Längsioge, landtbr. Se Loge, sp. 974. Länk, L ä n k k e d j a. Se K ä 11 i n g, sp. 599. Länkharf. landtbr. Se H a r f. Länkkoppiing. Se Cardan-länk. Länklokomotiv. Se Lokomotiv, sp. 1019. Länkpolygön, mek. Se Linpolygon. Länkstång, en vid båda ändarna rörlig stång, som förmedlar rörelse mellan olika maskindelar. Länna. 1. Socken i Stockholms län, Frötuna och Länna skeppslag. 13,733 har. 2,562 inv. (1910). L. bildar med Blidö ett pastorat i Uppsala stift, Sjuhundra kontrakt. -- 2. Socken i Södermanlands län, Åkers härad. 9,988 har. 1,074 inv. (1910). Annex till Åker, Strängnäs stift, Domprosteriet. Länna-Norrtälje järnväg. Se Stockholm -R oslagens järnvägar. Lä'nnetär (fi., "Västerns dotter"), en i Helsingfors af en krets studenter från västra Finland på svenska och finska utgifven skönlitterär publikation, af hvilken 7 häften utkommo (1860-82). S. G. Elme;ren, 0. M. Reuter, J. J. Wecksell, K. E. F. Ignatius, R. Hertzherg, Z. Topelius, 0. E. A. Hjelt, M. G. Schybergson, R. Tigerstedt, L. W. Fa^erlund m. fl. lämnade bidrag till densamma. 1903 började den finskspråkiga Egentliga Finlands studentafdelning utge en ny följd med samma namn. Bidrag till det första häftet ha lämnats af E. N. Setälä, J. J. Mikkola, Arth. Hjelt, H. Ojansuu, A. M. Tallgren m. fl. M. G. S. Lännäs. 1. Socken i Örebro län, Askers härad. 9,851 har. 2,154 inv. (1911). L. utgör ett pastorat i Strängnäs stift, Askers kontrakt. - 2. Socknar i Västernorrlands län. Se Y 11 e r l ä n-näs och öfverlännäs. Läns, sjöv., tom eller nästan tom (vattenfylld till visst märke). Ä fartyg, som ej äro indelade genom flera vattentäta skott, undersökes alltsomoftast (vanligen en gång hvar fjärde timme), huru mycket vatten som finnes i hålskeppet. Detta kallas att "pejla pumpen". Vattenståndet anges sålunda: "läns" 1. "läns i pumpen", då vattnet ej når öfver det bestämda "länsmärket", "l, 2, 3 o. s. v. cm. öfver läns", då vattnet i hålskeppet når l, 2, 3, o. s. v. cm. öfver länsmärket. "Pumpa läns", utpumpa allt vatten, som når öfver länsmärket. Jfr Länsanordningar. H. W-1. Länsa. 1. Sjöv. a) Ur ett fartyg utpumpa allt vatten, som icke skall vara där. Se Länsan-ordningar. - b) Segla undan vind eller med vinden på låringen. - Länsa för topp och tackel, att, oberoende af kursen, nödgas styra med vinden i hård storm och med alla segel bärgade. - 2. Trav., en samling stockar,