- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
191-192

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Länsa. 2. Träv. - Länsagronom - Länsa för topp och tackel. Se Länsa. - Länsanordningar, skpsb. - Länsbaron (da. lensbaron) l. Friherre - Länsbokhållare, förv. - Länsbrunn, skpsb. - Länscellfängelse. Se Fängelse, sp. 246--249. - Länsed. Se Länsväsen, sp. 198. - Länsenspännare, detsamma som enspännare (se d.o.). - Länsfängelse. Se Fångvård, sp. 193, och Fängelse, sp. 246. - Länsförhållande. Se Länsväsen. - Länsgrefve (da. lensgreve)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

191 Länsagronom-Länsgrefve 192 som vid flottning genom järn eller vidjor sammankopplats med ändarna vid hvarandra. Länsan kan antingen omsluta ett timmerparti, som magasinerats i ett vattendrag, eller ligga som skydd utmed en strand. I båda fallen skall den hindra flottgodsen från att tränga ur den för dem afsedda platsen in på annan. 1. L. U.* 2. W. E-n. Länsagronom, hos hushållningssällskapen anställda kringresande undervisare i landtbrukets samtliga grenar, började tillsättas på 1860-talet, men ha alltmer allmänt ersatts af särskilda undervisare för olika delar af landthushållningen, hvilka i allmänhet fått titeln konsulent (mejeri-, jordbruks- och husdjurskonsulent). I Finland äro länsagronomerna statstjänstemän. 11. J- Dft. Länsa för topp och tackel. Se Länsa. Länsanordningar, skpsb., de organ, som afse att befria ett fartyg från inkommet vatten (länsa). För länsningen användas kolfpumpar, drifna med ånga eller handkraft, centrifugalpumpar, drifna med ånga eller elektricitet, ejektorer och pulsometrar (se P u m p). Den enklaste installationen utgöres af en eller flera pumpar placerade i hvarje vattentät afdelning, som bör kunna länsas. Häraf uppkomma emellertid vissa ölägenheter; dels kan af praktiska skäl med en sådan anordning endast ett fåtal olika rum länsas, dels kan starkare vatten-inströmning snart nog stoppa pumpen i det läckande rummet, hvilket därefter saknar länsinetiel. Genom våghål i de vattentäta skotten kan man visserligen leda inkommet vatten till andra, med läns-pumpar försedda rum, men härigenom kunna vid fartygets rörelser i sjögång betydliga vattenmassor spridas i fartyget i stället för att genom våghålen rinna till pumparna. Dessa olägenheter undvikas genom installation af ett länsrörsystem, sträckande sig genom de vattentäta afdelningar, hvilka böra kunna länsas, och i hvarje sådan afdelning försedt med ett grenrör till därvarande länsbrunn. Genom att förbinda länsrörsystemet med flera, i olika rum befintliga pumpar vinner man äfven säkerhet att alltid disponera pumpkraft för läns-niniren, oafsedt hvilket till systemet hörande rum blifvit utsatt för läcka. - På handelsfartyg och smärre örlogsfartyg saknas vanligen egentligt läns-rörsystera, utan hvartdera af maskin- och pannrummen länsas med i detsamma uppställda pumpar. Om kondensorns cirkulationspump förses med ett extra sugrör till lämplig länsbrunn, hvarifrån cirkulationsvattnet vid behof kan tagas i stället för direkt från sjön, erhålles en kraftig förstärkning af länsmedlen, en anordning, som med stor fördel användes å nyare, såväl större som mindre fartyg. - På moderna mindre örlogsfartyg, såsom jagare och torpedbåtar, användas för länsning, utom vanliga pumpar, i stor utsträckning ejektorer. Med dessa kan man utan svårighet åstadkomma länsning af snart sagdt hvilken del af fartyget som helst. - På större örlogsfartyg finnes vanligen ett hufvud-länssystem, sträckande sig ofvanför innerbottnen, långskepps, i främsta hand i maskin- och pannrummen, och afsedt för länsning i händelse af läcka, samt ett eller flera bisystem, afsedda för länsning af ammunitionsdurkar, om dessa satts under vatten, äfvensom af vissa rum, hvari smärre vattenmängder kunna antagas inkomma, t. ex. axeltunnlar. I det förra systemet äro inkopplade fartygets kraftigaste länspumpar, bl. a. kondenso-rernas cirkulationspumpar, i det senare systemet smärre pumpar. - Å stora örlogsfartyg finnes dessutom ett ofta ganska inveckladt rörsystem för länsning och vattenfyllning af fartygets celler. C. K. S. Länsbaron (da. lensbaron) 1. Friherre är en titel inom Danmarks näst högsta adelsklass, liksom länsgrefve uppkommen, då Kristian V 1671 upprättade den nya länsadeln för att sprida större glans öfver kronan och bilda motvikt mot den gamla danska adeln. Länsbaronerna och länsgref-varna erhöllo betydande jordaguds som fideikommiss med vidt utsträckta privilegier, som dock bortfallit enligt 1849 års grundlag. För erhållande af friherreskap kräfdes ursprungligen, att vederbörande adelsman skulle ega jordagods till ett omfång af 1,000 tunnor hartkorn. Bland Danmarks 14 länsbaroner (uppräknade i "Kongelig dansk hof- og statskalender") märkas Holck till Holckenhavn, Gyldenkrone till Vilhelmsborg, Lö-venskiold till Lövenborg, Stampe till Stampenborg, Reedtz-Thott till Gaunö och Zytphen-Adeler till Adelersborg. Dessutom tillkomma rang och värdighet som länsbaron några innehafvare af substitut för danska baronier, t. ex. Juul Rysensteen, Rosenkrantz och Gersdorff. Länsbokhållare, /ör«., den på ett landskontor närmast landskamreraren ställde ord. tjänsteman, som, i händelse af förfall för denne, är hans ställföreträdare. Honom åligger å landskontoret förekommande bokföring och revision. Tjänsten hade redan 1820 sin nuv. benämning. Numera äro i några län äfven extra länsbokhållar-tjänster uppförda på stat. kbg. Länsbrunn, skpsb., en i ett fartygs innerbotten byggd, på öfra sidan med sil försedd plåtlåda, dit å innerbotten befintligt vatten nedrinner och samlas. I länsbrunnen utmynna länspumparnas sugrör (jfr Länsanordningar). C. K. S. Länscellfängelse. Se Fängelse, sp. 246- 249. Länsed. Se L ä n s v ä s e n, sp. 198. Länsenspännare, detsamma som enspännare (se d. o.). Länsfängelse. Se Fångvård, sp. 193, och Fängelse, sp. 246. Länsförhällande. Se Länsväsen. Länsgrefve (da. lensgreve) äi titeln för den högsta klassen af dansk adel (se Grefve, sp. 180). Vid den nya länsadelns upprättande 1671 (jfr Länsbaron) erhöllo adelsmän med större jordagods (urspr. 2,500 tunnor hartkorn; senare nöjde man sig med långt mindre omfång) tillåtelse att taga sina gods som grefskap i län af kronan och därmed trygga deras öfvergång som odelad besittning till närmaste manliga arfvingar i regelrätt arfsföljd (som fideikommiss). Då de flesta grefskapen (21 till antalet) gå i arf äfven på kvinnolinjen, fastän den manliga linjen åtnjuter företrädesrätt, är utsikten till att de som återfallna län skola återgå till kronan mycket ringa. De viktigaste länsgrefvarna (uppräknade i "Kongelig dansk hof- og statskalender") äro Frijs till Frijsenborg, Ahlefeld till Lan^eland, Knuth till Knuthenborg och Reventlow till Kristianssaede; dessutom kunna nämnas Holstein till Ledreborg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 10 18:54:50 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbq/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free