Lärd skola Lärjungebibliotek skolor, hvarjämte "skrifvarklassen" indrogs. I 1724 års förordning bibehållas äfven samma benämningar; men där omtalas äfven "cathedral- ! skola", som visar sig vara en trivialskola, belägen i stiftsstad. "Skrifvarklassen" återupprättas un- j der benämningen "apologistens klass" och "är att j anse som hvar orts seminarium för handlande, j tjänstemän, länsmän m. fl." Med afseende på be- i Hämningarna i 1807 års skolordning är ingen annan förändring att anföra, än att där äfven omtalas "pedagogier" (se d. o.) samt "mindre barnskolor i städerna och på landet". Dock må äfven nämnas, att katedralskolorna bli föremål för mera särskild uppmärksamhet än i föregående förordning. Det heter om dem bl. a., att flyttning från dem till akademien, utan att gymnasium besöktes, tillätes, och att fördenskull därstädes en grundligare j underbyggnad hos lärjungarna, än vid trivialsko- j lorna, måste beredas. Undervisningen blef därför i där utsträckt längre, hvaremot apologistklassen j skulle vid dem försvinna. I skolordningen af 1820 ' blefvo alla dithörande läroverk sammanfattade un- j der den gemensamma benämningen e l e m e n- | tarläroverk. Dessa delades i 2 klasser: apo- j logistskolor och lärdomsskolor. De senare voro af 8 slag: lägre lärdomsskolor, högre lärdomsskolor och högsta lärdomsskolor 1. gymnasier. "Katedralskolor" omtalas icke i förordningen, men benämningen fortfor att användas, äfven i regerings- ; handlingar. 1820 funnos 2 skolor, som benämndes i katedralskolor, nämligen i Stockholm och Uppsala, \ af hvilka den förra redan 1821 vid Stockholms j gymnasiums inrättande upphörde och den andra l 1867 bortlade sagda namn, hvilket däremot en j tredje, Lunds, inrättad 1837, själf ännu begagnar, j Sedan K. M:t redan 1847 hade godkänt vissa huf-vudgrunder i ett förslag till ordnande af elementarläroverken, bl. a. lärdoms- och apologistsko-lornas sammanslående och förening med gymnasium till ett sammanhängande läroverk, blef 1849 genomförandet af denna reform anbefalld (jfr Gymnasium). I 1856 års "Stadga för rikets allmänna elementarläroverk" delades de i "högre elementarläroverk, där fullständig undervisning meddelas i alla elementarläroverken tillhörande läroämnen, och lägre elementarläroverk, hvilka till större eller mindre omfång meddela den undervisning, som inom de högre fortsattes och af-slutas". I 1859 års läroverksstadga behöllos samma benämningar, men genom läroverksstadgan af 1878 infördes i stället benämningarna högre och lägre allmänna läroverk. Eedan genom ofvan berörda förordning af 1849 medgafs befrielse från läsning af latin, grekiska och hebreiska, hvarigenom således den sekundära undervisningen blef ända till sin afslutning delad på de två bildningslinjer, som sedan blifvit benämnda "latinlinjen" och "reallinjen". Enligt 1904 års läroverksstadga äro de allmänna läroverken delade i realskolor och högre allmänna läroverk, de senare bestående af realskola och gymnasium (se Skolväsen). Gymnasiet har bibehållit karaktären af lärdoms- : skola. -S. N. (R. N-n.) ! Lärd skola. Se Lärdom s skola. LaBrdölerne, ett kompani norska partigängare, som deltog i gränsfejden 1808-09 och i 1814 års krig. Kompaniet, som utmärkte sig för tapperhot och fältduglighet, stod under befäl af Vilhelm Jiir-gensen (se denne). O. A. ö.* Lsererhöjskole, Statens (da., Statens lärarhögskola), namn på en dansk institution för vidare utbildning af lärare och lärarinnor vid folkskolan (inklusive folkhögskolor och realskolor). Den har sin upprinnelse i några kurser, som Monrad, då öfver-direktör för borger- og almueskolvsesenet, 1856 upprättade till förmån för några få lärare (hvaraf sedan namnet "Monradister") och som till 1890 styrdes af N. J. Fjord. Men efter hand utvidgades de såväl med hänsyn till ämnena och lärotidens utsträckning (jämte de ursprungliga ettåriga kurserna kommo kortare, särskilda feriekurser) som till deltagarnas art och antal (folkhögskollärare medtogos 1870, lärarinnor 1880, realskollärare 1889): antalet deltagare i den ettåriga kursen var 1910 203 och i 3-månadskursen 516. Sedan 1896 har professor H. Olrik varit skolans ledare; 1893 upptogs det nuv. namnet, och 1894 fick högskolan egen byggnad i Köpenhamn. Skolans årliga utgift, som 1856 var blott 5,000 kr., uppgick 1907 till 173,000 kr. - Se H. Olrik, "Danmarks Iserer-höjskole 1856-1906" (1906). E. Eb-. Lärft, en tvåskaftad, tät väfnad, urspr, af lin enbart (h e 11 i n n e l ä r f t), sedermera af lin och bomull i förening (h a l f l i n n e l ä r f t) samt af bomull enbart (bomullslärft). Äfven förekommer s. k. blaggarn s-(eg. b l å n g a r n s-) l ä r f t, väfdt blångarn. I bindningsläran (se Bindning) ger man namnet l ä r f t (tvåskaft 1. taft) åt alla väfnader (oafsedt deras material), som binda i tvåskaft, d. v. s. hvilkas alla udda varptrådar (l, 3, 5 o. s. v.) äro höjda öfver hvart-annat inslag, medan de jämna (2, 4, 6 o. s. v.) äro höjda öfver hvartannat. Denna bindning - den första af de tre s. k. grundbindningarna - eger sålunda det största möjliga antalet bindepunkter och till följd däraf jämförelsevis större fasthet och styrka än andra bindningar. Lärftartade kallas en klass väfnadsbindningar, som genom fördubbling af varp- eller inslagstrådar eller bådadera härledts ur den enkla lärftbindningen. Hit höra rips- och panama- eller tvistbindningar af olika slag. G. A. W. Lärje skans, i Västergötland, vid Göta älf, midt emot Lärje by på sydöstra Hisingen, uppbyggdes af Wärnschiöldh 1644 och förstärktes i maj 1645 samt raserades af Mannersköld i juni. M. G. De la Gardie lät 1676 iståndsätta L., som efter krigets slut dock fick förfalla. L. W:sonRJ. Lärjungar. 1. Jesu lärjungar. Se Apostel. -. 2. (Eng. disciples of Christ) C a m p b e 11 i-t e r, baptistsekt. Se Campbell, A., sp. 1053. Lärjungebibliotek, vid svensk skola förefintlig boksamling, bekostad af läroverkets kassa (eller stundom delvis af gåfvomedel), som af ser att tillhandahålla eleverna dels litteratur för själfstudier, dels lämplig förströelseläsning. I gällande stadga af 1905 § 145 för de allm. läroverken är föreskrif-vet, att rektor skall, "såvidt möjligt, draga försorg därom, att vid läroverket finnes en för lärjungarna särskildt afsedd boksamling". Åt denna viktiga sak egnas också numera vid såväl stats- som de enskilda högre skolorna (äfven flickskolorna) mycken uppmärksamhet, ehuru de stora anspråk för andra ändamål, som ställas på läroverkens "bib-