Lärksläktet-Lärling 222 streck öfver ögonen äro gula, och öfver ögonbrynen löper ett svart streck. Strupen är gul, bröstet rost-grått, öfriga undre delar hvita. Vingpennorna äro svarta, med hvita pennkanter. Stjärten är svart, med det mellersta paret rostgrått och de tre yttersta mer eller mindre hvita. Fågelns längd utgör 19 cm. Sandlärkan, som stundom hänföres till ett särskildt släkte (h o r n l ä r k s l ä k t e t), är hemma såväl i Gamla som Nya världens nordligaste delar. Den häckar regelbundet i norra Skandinavien (hos oss i Lappland) och passerar under flyttningarna fram genom södra Sverige. - Af ofvannämnda arter eger trädlärkan en mycket vacker, men sånglärkan en ännu bättre och långt mera ihållande sång. Den sistnämnda arten återkommer till oss mycket tidigt på året, ej sällan i febr. (i Skåne ännu tidigare under blida vintrar), och har därför betraktats såsom en vårens budbärarinna. Den sjunger flitigt ända in i aug. och växlar om sina föga talrika toner på mångahanda sätt. Förr var det brukligt, att den första på hofvet under året upplämnade skjutna lärkan betalades med en dukat. Denna plägsed afskarfades dock af konung Karl XV år 1861. I vissa delar af Europa fångas sånglärkan, särskildt under flyttningen, i mängd för sitt läckra kött. Därvid användes ofta en s. k. lärkspegel. - Stundom uppföres k a l a n d e r-lärkan, A. calandra, som tillhörande ett skildt släkte (Melanocorypha); den har 9 handpennor, på hvardera sidan af halsen en stor svart fläck och ett hvitt band öfver vingarna; längd 21 cm. Ka-landerlärkan är hemma i Europas Medelhafslän-der, nordvästra Afrika och Turkestan. Till lef-nadssättet liknar den vår sånglärka, men går mycket rak och rör sig i luften med långsammare vingslag. Sången är vacker och öfverträffar alla andra lärkors. Därför skattas fågeln också högt och fångas flitigt i Spanien; men den sjunger så hårdt, att den ej blir rätt behaglig i fångenskap. C. R. S. (L-e.) Lärksläktet, zool. Se Lärkor. Lärkstaden, bygnk., en i dagligt tal använd benämning på det stadsparti i Stockholm, som är beläget mellan Valhallavägen, Uggleviks-, Östermalms- och Odengatorna inom Engelbrekts församling. För ett jämförelsevis stort byggnadskvarter med namnet Lärkan, omgifvet af dessa gator, uppgjordes 1902 ett förslag till uppdelning uti fyra nya kvarter. Förslaget antogs af stadsfullmäktige 1907, och kvarteren erhöllo senare namnen Tofs-, Träd-, Sång- och Piplärkan; de tre nya gatorna mellan kvarteren erhöllo namnen Tyr-, Sköldunga-och Baldersgatan och en annan ny gata namnet Friggagatan. Kvarteren äro bebyggda med hufvudsakligen enfamiljshus, sammanförda i grupper. Husen äro uppdelade på 3 å 4 våningar. Byggnadsgrunden är berg med svag lutning mot Val-haliavägen och brant sluttning mot Östermalmsgatan ; som en egendomlighet må anföras, att midt uppe i berget var en mindre grop så djup, att pålning måste tillgripas. Tomternas storlek är 300 å 400 kvm. För bebyggandet gälla särskilda, dels af K. M:t, dels af öfverståthållarämbetet fastställda bestämmelser, af hvilka främst må nämnas den, att vissa fixerade tomtområden icke få bebyggas, utan skola utgöra gårdar. Vidare är före-skrifven en viss maximihöjd (12 m.) för byggna- derna enligt en för Stockholm ny beräkningsgrund, en viss "mall", utanför hvilken byggnad icke får utskjuta; äfvenså är föreskrifvet, att endast ett kök (förutom för portvakt) får anordnas. Stadspartiet var afsedt för personer i god ekonomisk ställ- ning ; tomtpriset sattes dock gifvetvis lägre au l hvad förut gällande byggnadsplan för högre hyres-! hus gett vid handen. Man afsåg att i någon mån ! söka hämma utflyttningen af "goda skatteobjekt" j till de staden omgifvande villastäderna. Det hela ; var ett experiment, som dock så till vida slagit l väl ut, att alla till salu utbjudna tomter afytt-I råts vid 1912 års början och flertalet af desamma ! redan då bebyggts. Det har anmärkts - och med rätta -, att byggnadernas stilbehandling och fa-sadmaterial alltför mycket varierats; respektive arkitekter ha icke samverkat. Såväl staden som de enskilde byggherrarna ha emellertid anlagt i vackra planteringar, hvilka, då de väl vuxit upp, ! med sannolikhet komma att kunna räknas till sta-! dens prydnader; särskildt beaktansvärd är stadens j anläggning i sluttningen mot östermalmsgatan^ l Det lilla egnahemssamhällets bostäder äro in i de j minsta detaljer bekväma och erbjuda den hem-! trefnad, som saknas i flertalet af hyreshusen inom ; staden i öfrigt. * I>. U-n. i Lärksvamp, löt., farm. Se Polyporus, i Lärkträd, bot. Se L a r i x. | Lärkträdsbarrlusen, zool. Se Granbarr-! lusen. Lärling, i allmänhet person, som är anställd hos en yrkesidkare för att under dennes ledning utbildas till utlärd yrkesarbetare. Af talet om lär-