Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Läsår - Læsö (fnod. Hlesey, hafsguden Læs l. Hlers ö), dansk ö i Kattegatt - Læsö-Rende. Se Læsö. - Lätta, sjöv. 1. Lyfta ett från ett fartyg fälldt ankare från bottnen. - Lätta 2. Minska trycket - Lätta 3. Skingras - Lätta dragonerna. Se Lifgardet till häst. - Lätta fregatter, skpsb. Se Fregatt. - Lätta galären (it. galéa sottile), skpsb. Se Galär, sp. 679. - Lätta metaller, kem. - Lätt ankare! Se Lätta 1. - Lätta (artilleri-)pjäser. Se Artilleri. Suppl. - Lätta på rodret! Se Lätta 2. - Lätta tjänsten, krigsv. Se Lätta trupper. - Lätta trupper, krigsv. - Lätt bidevind, sjöv. Se Bidevind. - Lättklöfvar, zool. - Lätt lera, geol. Se Jordarter, sp. 114. - Lättmatros, sjöv., yngre sjöman ombord å handelsfartyg. Jfr Halfbefaren och Jungman. - Lätöseno, biflod till Muonio älf i Finland. - Läuger, Max, tysk arkitekt och konstindustrialist - Löbau. 1. (L. in Westpreussen, po. Lubawa) - Löbau. 2. (L. in Sachsen, vend. Lubij) - Löbell (Loebell), Johann Wilhelm, tysk historieskrifvare - Löbenicht, stadsdel. Se Königsberg. - Löberg, Timandus Jonas, norsk läkare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
staten enl. stadg. 10 dec. 1897 § 15, minst 34 1/2
veckor. Vid statens fack- och specialskolor
växlar läsårets längd; så ock vid de enskilda
undervisningsanstalterna, som dock merendels
rätta sina tider efter statsläroverkens. Som
ett allmänt omdöme har på sina håll uttalats,
att vårt läsår, som är mindre utsträckt
än de flesta andra länders, är för kort.
J. C.
Læsö (fnod. Hlesey, hafsguden Læs l. Hlers
ö), dansk ö i Kattegatt, 22,6 km. ö. om
Sæby och 68 km. s. v. om Göteborg. 116
kvkm. 2,909 inv. (1911). L. delas i 3 socknar,
men har endast en präst; det utgör egen domsaga
och tillhör Hjörrings amt. Norra delen af ön
är täckt af flygsand och obebodd. Jordbruket är
föga utveckladt och idkas nästan uteslutande af
kvinnorna. Hufvudnäringar äro sjöfart, lotsning och
fiske, hvarjämte de ofta förekommande strandningarna
lämna god förtjänst. L. var förr bevuxet med stora
skogar, men dessa ha sköflats genom den intensiva
salttillverkningen, som därför måste upphöra
omkr. 1650. Efter skogarnas förstöring började
flygsanden ödelägga nordkusten. L. har en hamn vid
Lundbæk i Vesterös socken, men är omgifvet af långt
utskjutande grund och ett stort antal ref. Därför
inrättades redan 1651 på L. ett "lygteværk",
d. v. s. 2 glaslanternor med talgljus, första ansatsen
till den senare fyren. Omkr. 11 km. n. ö. om L:s
nordöstra yttersta punkt, Syrodden, förlades 1829
på grundet Trindelen ett fyrskepp, det
äldsta i Danmark. Ett annat har sedan 1852 haft sin
plats i Læsö-Rende, farvattnet mellan L. och
Jylland. Där byggdes på nordvästra refvet ett fyrtorn
(1901); ett annat hade redan 1880 uppförts på en
af holmarna, Nordre Rönner. – Vid L. stod 1051 ett
sjöslag mellan Sven Estridsson och Harald Hårdråde.
E. Ebg.
Læsö-Rende. Se Læsö.
Lätta, sjöv. 1. Lyfta ett från ett fartyg fälldt
ankare från bottnen. Alle man lätta ankar! l. Vakten
lättar ankar! äro de vanliga kommandoorden, då
ifrågavarande manöver skall ske. Lätt ankare! varskos
från backsbefälet till den, som för tillfället för
befälet på kommandobryggan (fartygschefen, sekonden
eller vakthafvande officeren), så snart ankaret släppt
bottnen, hvilket en van blick genast kan iakttaga med
ledning af ankarkättingens riktning, hemvindningens
hastighet och kännedom om bottendjupet. – "Pansarbåten
lättade och afgick kl. –" är ett ofta förekommande
rapportuttryck. "Lättat kl. –" antecknas i loggboken
o. s. v. – 2. Minska trycket, särskildt vattnets
tryck på rodret. Lätta på rodret! är det vanliga
kommandoordet, då hastigheten af en pågående gir skall
minskas genom rorvinkelns minskande. – 3. Skingras,
om dimma eller tjocka, t. ex. "tjockan lättar",
"det börjar lätta" o. s. v.
1 o. 2. H. W-l.
Lätta dragonerna. Se Lifgardet till häst.
Lätta fregatter, skpsb. Se Fregatt.
Lätta galären (it. galéa sottile), skpsb. Se
Galär, sp. 679.
Lätta metaller, kem., benämnas sådana metalliska
grundämnen, hvilkas specifika vikt är relativt
ringa (0,5-3). Till de lätta metallerna höra
alkalimetallerna, jordalkalimetallerna, magnesium,
aluminium samt ae sällsynta
lerna.
" P.T.C."
Lätt ankare! Se Lätta 1.
Lätta (artilleri-)pjäser. Se Artilleri. Suppl.
Lätta på rodret! Se L ä 11 a 2.
Lätta tjänsten, krigsv. Se Lätta trupper.
Lätta trupper, krigsv., kallas de trupper,
som till följd af sin jämförelsevis lättare
beväpning egna sig för den s. k. lätta tjänsten,
d. v. s. rekognosceringar, bevakning, stridens
inledande i spridd ordning o. s. v. Truppernas
skiljande i "lätta" och "tunga" genomgår alla tider,
men är numera af ringa betydelse, då såväl infanteri
som kavalleri bör egna sig för den lätta tjänsten. Af
lätta infanteritrupper finnas egentligen blott de
få-talige jägarna, och af kavalleriet är allt lätt
med undantag af kyrassiärer och karabiniärer, om än
ulaner eller dragoner stundom också räknas till det
tunga (jfr Kavalleri). Om två slags fält-artilleri
finnes, kallas det med lättare materiel vanligen
"lätt". Till detta slag hör alltid det ridande
artilleriet (jfr Artilleri). C. O. N.
Lätt bidevind, sjöv. Se Bidevind.
Lättklöfvar, zool., de mer eller mindre förkrympta
hofvarna (klöfvarna) på andra och fjärde tån hos
hjortdjuren och en del andra partåiga däggdjur (jfr
Artiodactyla). Dessa förkortade tår nå hos vissa
hjortarter, såsom kronhjort och rådjur, ej marken
vid lugn gång (skridt och traf), utan endast vid
språng; hos älgen däremot nå lättklöfvarna vanligen
ned och lämna af-tryck i spåret äfven vid skridt.
G. G.
Lätt lera, geol. Se Jordarter, sp. 114.
Lättmatros, sjöv., yngre sjöman ombord å
handelsfartyg. Jfr Halfbefaren och J u n g-m a n.
Lätöseno [-nå], biflod till Muonio älf i Finland.
Läi^ger, M a x, tysk arkitekt och konstindustrialist,
f. 1864 i Baden, professor i Karlsruhe, är en
af den moderna tyska konstindustriens förare och
landvinnare. Utom byggnader och interiörer har han
utfört glasmålningar, men främst arbeten i keramik,
där han ofta anslutit sig till gammaltyska former.
G-g N.
Löbau. 1. (L. in Westpreussen, po. Lubawa)
Stad i preussiska reg.-omr. Marienwerder
(Westpreussen), vid Sandella, ett tillflöde
till Drewenz. 5,048 inv. (1905). Progymnasium,
lärarseminarium. – 2. (L. in Sachsen, vend. Lubij)
Stad i konungariket Sachsen, kretsen Bautzen,
vid Sprees tillflöde L.-wasser. 11,261
inv. (1910). Realskola med progymnasium,
skollärarseminarium, handelsskola. Mineralbad och
mångsidig industri.
1 o. 2. J. F. N.
Löbell (L o e be 11), Johann Wilhelm, tysk
historieskrivare, f. 1786 i Berlin, d. 1863 i | Bonn,
vid hvars universitet han 1829 blifvit e. o. ! och
1831 ord. professor i historia. Hans begåfning l för
universalhistorisk framställning ådagalades i
! synnerhet genom hans omarbetning af K. F. Beckers
världshistoria (3 tyska uppl.; 2 i svensk öfv. |
1829-35). L:s bästa specialhistoriska arbete
är Gregor von Tours und seine zeit (2:a uppl. 1869).
Löbenicht, stadsdel. Se Königsberg.
Löberg, Timandus Jonas, norsk läkare, i f. 29
jan. 1819 i Kongsberg, d. 3 apr. 1882, blef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
