student 1838 och med. kandidat 1845 samt utnämndes 1849 till läkare vid Lungegaardshospitalet i Bergen och 1858 till öfverläkare för vården af de spetälske i södra distriktet och sedan 1863 som ende öfverläkare för spetälska. På båda dessa poster inlade han stora förtjänster om spetälskans bekämpande, bl. a. genom att utge intressant statistik i en rad årsberättelser (1858-74). 1875-82 var han direktör för Rigshospitalet i Kristiania, 1877-80 medlem af byggnadskommissionen för uppförande af nya rikshospitalet och 1865-66, 1871-73 och 1874-76 en af Bergens representanter i stortinget. O. A. ö.* Löberöd. 1. Gods i Hammarlunda socken, Malmöhus län, v. om L:s järnvägsstation å Ystad- Eslöfs järnväg. 3 215/3070 mtl. tax. till 350,000 kr. (1910). Gården ligger tämligen högt på gränsen mellan skogsbygden och den nakna enformiga slätten samt har fått sin skönhet uteslutande genom människohand. Hufvudbyggnaden (se fig.), i två våningar, med korta flyglar och på midten af östra fasaden försedd med ett åttkantigt trapptorn, uppfördes 1798-99 af frih. Hans Ramel, som ock lät gräfva den lilla sjön invid gården, hvaremot parken, trädgården (med stort orangeri) och mycket annat, som länder L. till prydnad, äro verk af excellensen grefve J. G. De la Gardie, den mest framstående af L:s egare. Gårdens äldre öden äro föga kända. 1635 kom L. genom arf till Ramelska släkten och tillhörde den i mer än 150 år. Efter H. Ramels död (1799) sålde hans dotter, änkegrefvinnan Amalia Sparre, godset till sin dotter Kristina Sparre och hennes man excell. grefve J. G. De la Gardie, hvars namn är på det närmaste förbundet med L. Vän af litterära och konstnärliga idrotter, samlade han där ett bibliotek, som vid hans död räknade omkr. 18,000 bd, taflor och porträtt samt dyrbara handteckningar äfvensom en stor manuskriptsamling, som delvis utgifvits (jfr Delagardieska arkivet) och hvilken af arfvingarna öfverlämnades (1848 och 1892) till Lunds universitet. Medeltidsurkunderna ha gått till Riksarkivet, en del af boksamlingen kom till Charlottenlund, och af konstsamlingarna gick en stor del till Maltesholm, en del till Övedskloster. Godset styckades efter De la Gardies död i tre delar, men hufvudparten tillföll brorsonen grefve Axel Axelsson De la Gardie. 1863 såldes L. till frih. Otto Ramel på Övedskloster och tillhör nu (1912) dennes halfbroder, frih. Henrik Ramel. - 2. Municipalsamhälle, utgöres af ett område vid L:s järnvägsstation vid Ystad-Eslöfs järnväg, omfattande Ölycke by i Högseröds socken med en areal af 41,77 har och Löberöds by i Hammarlunda socken, 23,65 har. 512 inv. (1910) i den förra, 44 i den senare delen. Taxeringsvärde å fastigheter 451,700 kr. (1910) i den förra, 41,500 kr. i den senare delen. Municipalordning infördes genom k. br. 26 maj och 21 juli 1899. Platsen har post- och telegrafstation, sparbank, afdelningskontor af A.-b. Malmö folkbank, läkarstation, veterinär, hotell, många handlande och handtverkare samt flera industriella anläggningar, såsom torffabriker, mejerier, stärkelsefabrik och färgeri. l o. 2. Wbg, Löchen [löken]. 1. Arne L., norsk filosof, f. 20 nov. 1850 i Vang, Hedemarkens amt, Norge, blef student 1869, påverkades genast starkt af Taine, hvars föreläsningar i Paris han bevistade 1877, och studerade sedermera i Tyskland. 1877 vann L. kronprinsens guldmedalj för en afh. om Sprogets vaesen og oprindelse. 1885 utgaf han Om J. Stuart Mills logik. En kritisk studie (gradual-afh.). Då L. härleder de skilda filosofiska systemen från deras upphofsmäns lifsåskådning och personlighet, blef psykologien af särskild betydelse för honom; denna grundåskådning förde honom äfven in på etiska studier. Så hade han redan förut slagit sig på Ibsen och utgett den ypperliga afh. Om den udvikling, Ibsens moralske grundanskuelse har undergaaet (i "Nyt tidsskr.", 1882). På ett psyko-fysiologiskt gränsområde rör han sig i Spörgsmaal vedkommende de afasiske sygdomme (1888). Hans hufvudverk är den djupa och själfulla estetiska monografien J. S. Welhaven. Liv og skrifter (1898 -1900). Stortinget upprättade 1900 en professur i filosofi åt honom. 2. Einar L., den föregåendes tvillingbroder, norsk jurist, f. 20 nov. 1850, d. 27 nov. 1908 i Kristiania, tog juridisk ämbetsexamen 1875, upprättade 1879 egen sakförarfirma i Trondhjem, flyttade den 1880 till Kristiania och blef 1886 höjesteretsadvokat. 1890 blef han statsadvokat i Borgartings lagsaga, 1891 e.o. höjesteretsassessor och 1893 därjämte statsadvokat i Oslo lagsaga. 17 febr. 1898 inträdde han i Steens andra vänsterministär, först som statsråd i Stockholm, senare som justitieminister. Som sådan afgick han 3 nov. 1900 och utnämndes då till justitiarius (ordf.) i Höjesteret. - En kusin till L. l och 2 är Haakon Löken (se denne). 1-2. K. V. H. Löcknitz, by i södra Vorpommern vid gränsen till Uckermark, intogs af svenskarna under Leslie och befästes i jan. 1631. 5 maj 1675 besattes det af svenskarna under K. G. Wrangel, men förlorades åter 3 sept. 1676. 6 sept. 1759 intogs L. återigen af svenskarna, men utrymdes snart åter. 3 okt. 1760 besegrades vid L. en mindre svensk styrka af preussarna. L. W:son M. Löcse [lö'tjä]. Se Leutschau. Löddeköpinge (Lyddeköpinge), socken i Malmöhus län, Harjagers härad. 1,884 har. 1,131 inv. (1911). Annex till Borgeby, Lunds stift, Torna kontrakt. Löddeån. Se Käflingeån.