Lökflugan-Lönberg '266 Lökflugan, Hylemyia anliqua, zool., en fluga, hvars larv ofta gör betydlig skada på lök. Den fullbildade insekten är gulgrå med svarta ben. Honan lägger sina ägg på unga lökplantor, och larverna borra sig in i löken. Flera generationer kunna utvecklas under sommarens lopp. Som medel mot denna skadeinsekt ha rekommenderats uppgräfning och bränning af angripna plantor samt djupgräfning och hård tillpackning af trädgårds-landen höst och vår. Genom den senare åtgärden skulle de i jorden öfvervintrande pupporna förgöras. G. G. Lökgroda, Pelobates, zool. Se A m f i b i e r, sp. 834. Lökke, Jakob Olaus, norsk pedagog, f. 13 febr. 1829 i Trondhjem, d. 29 sept. 1881 i Berlin, blef student 1848, tog filologisk ämbetsexamen 1852 och blef adjunkt 1855 vid Lillehammers skola och 1861 vid Kristiania katedralskola, där han 1862 blef overlserer (lektor). L. var 1864 en bland grundläggarna af Det skandinaviske selskab i Kristiania, hvars sekreterare han var, så länge det egde bestånd. Under vistelsen i Lillehammer uppsatte och redigerade L. den konservativa "Kristians amtstidende" (1855-59). Bland hans skrifter märkas Modersmaalets formlcere i udjörlig fremstilling (1855), Modersmaalets grammatik til skolebrug (1865) och Kort omrids af modersmaalets grammatik (s. å.; de två sistnämnda i många senare uppl.) samt flera på sin tid mycket använda läroböcker i tyska och engelska, bl. a. ett förträffligt kompendium af Engelske forfattere i ud-valg (1875), hvilka arbeten som alla hans öfriga skrifter vittna om fin språkkänsla och utvecklad smak. L. utgaf därjämte Beretning om det nordiske retskrivningsmöde i Stockholm 25-30 Juli i869, i hvars förhandlingar han torde ha på ett framstående sätt deltagit. (K. V. II.) Lökken. dansk handelsplats och fiskeläge i Hjörrings ärat, vid Nordsjön, 22 km. s. v. om staden Hjörrins:. Folkmängden har starkt aftagit sedan 1880 till följd däraf, att den forna utförseln af spannmål till England upphört. 876 inv. (1911). E. Ebg. Lökknopp, bot. Se Lök. Lökmögel, bot., en på odlade löksorters blad lefvande parasitsvamp, Peronospora ScJileideni, som ter sig som ett i början gråviolett, slutligen nästan svart mögel. G. L-m. Lökol a, kem. Se A 11 y 1. Löksläktet, Allium L., bot., ett örtsläkte inom fam. Liliaceas, underfam. Allioidece. De omkr. 250 lökarterna äro utbredda inom de tempererade jord-bältena. Europa eger öfver 80 och Skandinavien 7 arter. De äro lägre eller högre, glatta örter med lökstam och i de flesta fall smalt jämnbreda eller trinda blad, som ha långa stjälkomfattande sli-dor. De små, rödlätta eller hvita blommorna äro samlade i toppen af den enkla stjälken i en ofta tät och hufvudlik flock, hos många arter med knopplökar emellan blomskaften. Före blomningen är flocken omsluten af 2 eller 3 hinnaktiga hölsterblad. Blomkalkens blad äro fria eller nästan fria samt utstående eller klocklikt sammanstående. Ståndarnas strängar äro vid basen ofta utbredda och sammanvuxna med hvarandra. Den i Sverige allmännaste arten af löksläktet är Allium oleraceum, vildlök (fig. 1), med halftrinda blad, som förekommer på ängar och torra ställen upp till södra Norrland. A. Schoenoprasum, gräslök (fig. 2), med rödvioletta blommor utan groddknoppar, växer på berghällar Fig. -Tv Fig. 1. Fig. 2. 1. Vildlök (Allium oleraceum). l blomställning med knopplökar, 2 blomma, 3 fruktanlag, - Fig. 2. Gräslök (Allium Schoenoprasum}. l växten i blomning, 8 blomma, 3 fruktanlag, 4 frö. vid kusten. Mera sällsynt är A. ursinum, r a m s- i lök, med nästan ovala blad och stjärnlikt utbredda l hvita blommor, som växer i fuktiga lundar i södra l och mellersta Sverige. Som prydnadsväxter odlas i flera arter med vackra, delvis välluktande blommor, t. ex. A. neapolitanum från Syd-Europa. Många lökarter odlas för att användas i matlagningen (se Lök, där upplysning lämnas bl. a. om den hit hänvisade chalottenlök) och som medicin. De utmärkas genom sin egendomliga skarpa lukt och smak, beroende på en svafvelhaltig flyktig olja. O. T. S. (G. L-m.) Lökstam, bot. Se Lök. Lökstock, bot. Se Lök. Löksuga, bot., namn på Teucrium scordium. Löktraf, bot. Se H v i 11 ö k s ö r t. Löllinrjit Haidinger, miner. Se Arsenikjärn. Lömsk flugsvamp, bot. Se Flugsvamp, sp. 654._ Lön, ersättning för arbete. Om kropps-, företrädesvis industriarbetares lön se Arbetslön, om tjänares se L e g o h j o n, om jordbruksarbetares se Stat och om tjänstemäns se Lönereglering. Jfr äfven Boställe, Indelning 2 och Länsväsen. Lönberg, Lorens (Lars), målare, f. omkr. 1730, d. 1809 i Hamburg. L. var porträttmålare i Stockholm, begaf sig omkr. 1780 på väff till Italien, men stannade i Hamburg, där han blef anlitad som porträttör i olja och pastell samt äfven utförde historiska bilder och dekorationer "i ett behagligt maner". Han målade där äfven plafonder, såsom i Schiramelmannska palatset, i Ellermannska huset, "Waisenhauskirche" och flerstädes. I Sve-