pia förekommande täflingarna, och täflingar däri äro
kända ända sedan Homeros' tid. Femkamp och brottning
infördes först 780 f. Kr. 520 f. Kr. infördes
krigarkapplöpning (fotlöpning med sköl-
Fig. 1. Typisk hastighetslöpning, (Vid målet.)
dar). Löpningarna voro såsom de äldsta täflingarna
de mest ansedda och försiggingo på tre olika
distanser. Den första,
dro'mos, löptes på rak bana
från ena ändan af stadion till den andra. En lång rad
af stenar, försedda med urgräfda gropar till fäste
för fötterna vid starten, var lagd i båda ändar af
densamma. Längs dessa stenplattor voro stolpar resta,
afdelande banan, så att tjugu kunde starta
Fig. 2. Typisk uthållighetslöpning. (Vid målet.)
samtidigt. Man hade försökstäflingar liksom nu för
tiden, och åtminstone andra gången löpte man i grupper
om fyra i hvarje. Det andra loppet,
di'aulos, var en
löpning på två stadier med start i ena ändan och en
tvär helomvändning i den andra. Det tredje loppet,
do'lichos, återigen var en uthållighetslöpning på
sex, åtta, tolf och ända till tjugu stadier; äfven
detta utfördes med tvära helomvändningar. Denna
löpning öfversteg aldrig 5,000 m., men var dock
mycket ansträngande på grund af den djupa sand,
som fanns i stadion, och på grund af de tvära
helomvändningarna. Krigarloppet, sköldloppet,
var på två stadier. Till en början löpte man i full
rustning, men från 4:e årh. f. Kr. blott med hjälm
och sköld. Gossarnas löpning omfattade ett stadion. -
Äfven i våra dagar åtnjuter löpningen stort anseende
bland idrotterna. Täflingar förekomma på snart sagdt
alla distanser, från 50 m. ända till maratondistansen
(40 km.-200 m.; se
Maratonlöpning).
Häcklöpning
(fig. 3) är en fotlöpning, som förekommer på distanser
upp till 400 m. och sker öfver visst antal
med gifna mellanrum uppställda häckar af en
viss höjd. Äfven
hinderlöpning (
steeplechase)
förekommer, vanligen på distanser från 400 m. till
l eng. mil. Löpningen går här öfver särskildt
Fig. 3. Häcklöpning.
utlagda hinder, såsom häckar, vattengrafvar o. d. Vid
skämttäflingar förekomma äfven svårare hinder. En
annan art af fotlöpning är
terränglöpning,
hvarvid banan lägges i terrängen. Särskildt i
England äro dessa
cross-country-löpningar mycket
omtyckta. Terränglöpningssäsongen inträder under
eftervintern och våren. I Sverige är terränglöpningen
sedan ett tiotal år tillbaka en mycket populär
idrottsart.
Stafettlöpning
Fig. 4. Stafettlöpning. Stafetten växlas.
(fig. 4) är hastighetslöpning i lag, hvarvid löpningen
sker så, att de olika löparna aflösa hvarandra,
medförande en stafett (se d. o.) från start till mål,
hvilken stafett växlas mellan löparna på vissa gifna
punkter på banan. Stafettlöpning sker vanligen i
fyramannalag med 100 eller 400 m. löpning för hvarje
man.
Budkaflelöpning är stafettlöpning på längre
distanser. E. B-ll.
Löpsedel,
postv., benämndes förr inom postverket handling,
som vid landsvägspostlinje belägen postanstalt
hade att aflåta till närmast följande postanstalt
ang. förutbeställning af särskild skjuts utöfver den
vanliga, då postgodsets omfattning gaf
