- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
291-292

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lösdrifvare - Lös egendom. Se Egendom och Lösören. - Lösen. 1. Jur., - Lösen. 2. Krigsv. - Lösen, socken i Blekinge län, Östra härad. - Lösenbref. Se Lösenförsändelse. - Lösenförsändelse, postv. - Lösenmärken. Se Frimärke, sp. 1450. - Löse- och bindenyckel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

I Finland gäller kejs. förordn. 2 apr. 1883, väsentligt överensstämmande med svensk lagstiftning. För lösdrifveri stadgade påföljder äro häktning (anhållande), varning och allmänt arbete, det sistnämnda i arbetsfängelse. Domsrätten utöfvas af länets guvernör, mot hvars beslut besvär kunna anföras hos senatens justitiedepartement. Till allmänt arbete kan dömas för första resan på 3 månader--1 år, för andra och följande resor på 6 månader--3 år. Den, sorn i egen kommun idkar lösdrifveri, skall först ha varnats, i stad af fattigvårdsstyrelse och på landet af kommunalnämnd. I Danmark var af gammalt förbättringsarbete stadgadt som straff för lösgængeri och bettleri. Genom lag 3 mars 1860 infördes i stället tvångsarbete som straff därför; men det öfverläts åt kommunerna att upprätta tvångsarbetsanstalter och besörja straffens verkställande. Tvångsarbete ådömes ock enligt lagen 10 april 1874 ang. motverkande af venerisk smitta äfvensom enligt lag 11 maj 1897 för misshandelsbrott i vissa fall. Genom fattiglagen 9 april 1891 bestämmes, att för hvar amtsrådskrets och tillhörande köpstäder skall finnas en tvångsarbetsanstalt, som skall godkännas af justitieministeriet. Man sträfvar att i dessa få nattceller inrättade, hvilket dock inom vissa amtsråd mött motstånd. Fattigvårdsstyrelsen kan ådöma tvångsarbete intill 6 månader. Eljest ligger domsrätten i judiciell hand; och domstolen eger i stället ålägga fängelse vid vatten och bröd. -- I Norge gäller en ny lag af 31 maj 1900 om lösgjængeri, bettleri och dryckenskap, och tvångsarbete kan enligt denna ådömas ända till 6 år. Enligt Lov om fængselsvæsenet og om tvangsarbeide 12 dec. 1903 skall staten upprätta minst två tvangsarbeidshem. V. At. Lös egendom. Se Egendom och Lösören. Lösen. 1. Jur., dels detsamma som lösningsrätt (se d. o.), dels själfva utöfvandet af samma lösningsrätt (lösandet), dels slutligen den penningsumma, som därvid skall erläggas (löseskillingen). I sistnämnda mening begagnas ordet bl. a. såväl i sammansättningen expeditionslösen (se d. o.) som äfven förkortningsvis liktydigt med detta ord. Ny förordn. ang. expeditionslösen utgafs 7 dec. 1883. -- 2. Krigsv. a) Se Fältrop. b) Förr använd benämning på svar vid anrop till båtar från fartyg under mörker eller tjocka. Detta svar är olika, beroende på, om båten skall lägga till eller ej, om den tillhör fartyget, hvarifrån anropet sker, om den för officer o. s. v. Utom denna s. k. allmänna lösen, som ges på anropet "hvem där?", innan båten lagt till, använde man hemligt fältrop och lösen ungefär på samma sätt som landttrupp. -- c) Dels som igenkänningstecken, dels som hedersbetygelse för annat eller andra örlogsfartyg, vare sig egen eller annan nations, brukade örlogsfartyg förr ge "lösen" med kanonskott, hvarvid hvarje nation hade sitt bestämda antal skott. Så utgjordes svensk lösen af 2 skott. Första gången uttrycket svensk lösen förekommer i svenska flottans arkivhandlingar är 1635. Dubbel svensk lösen (4 skott) användes endast vid högtidliga tillfällen och omtalas mera sällan. Man antager, att antalet hurrarop, som än i dag användes af trupp (2 för befäl och 4 för kunglig person) härrör från antalet skott i svensk lösen. Från 1858 brukas vid saluter i Sverige (likasom tidigare utomlands) udda antal skott. Jfr Salut. Se "Historisk tidskr.", XXI (1900, s. 100--101). 1. A. W. 2. H. W-l. Lösen, socken i Blekinge län, Östra härad. 3,975 har. 2,019 inv. (1911). L. bildar med Augerum och Flymens kapell ett pastorat i Lunds stift, Östra kontrakt. Lösenbref. Se Lösenförsändelse. Lösenförsändelse, postv., bref (lösenbref) eller annan försändelse, som är belastad med oguldna postafgifter och fördenskull endast mot lösen kan utbekommas. För utbekommande af ofrankerad eller ofullständigt frankerad vanlig brefpostförsändelse skall i regel erläggas dubbla beloppet af den felande befordringsafgiften. Till brefposten hörande lokalförsändelse, som efter framställning om adressförändring eller eftersändning befordras till annan inrikes postanstalt, betraktas som om den urspr. varit adresserad till den nya adressorten och belägges följaktligen med lösen motsvarande dubbla beloppet af felande franko. Hvarje som paket taxerad inrikes postförsändelse, hvilken af sådan anledning, hvarom nyss är nämndt, eller ock i ändamål att återställas till afsändaren befordras från en till annan postanstalt inom riket, drager för hvarje dylik befordran ny befordringsafgift, dock, hvad lokalpaket beträffar, ej för befordringen från inlämningspostantalten till nästa adressort. -- Beträffande lösenbeläggning af försändelser från utlandet tillämpas särskilda föreskrifter, om hvilka upplysningar meddelas å postkontoren. Från utlandet anländt paket, som varder föremål för adressförändring eller eftersändning inom riket, drager för hvarje dylik befordran afgift som inrikes paket. Sker däremot den nya befordringen till utlandet, beräknas afgiften enligt de grunder, som gälla för paket från Sverige till utlandet. R. L-n. Lösenmärken. Se Frimärke, sp. 1450. Löse- och bindenyckel (lat. claves Sancti Petri, potestas clavium l. potestas solvendi ligandique) betecknar i den kristna kyrkans språkbruk kyrkans maktbefogenhet att lösa eller binda, d. v. s. att ge eller neka syndernas förlåtelse. Begreppet stöder sig framför allt på Mat. 16: 19, hvarest Kristus säger till Petrus: "Jag skall gifva dig himmelrikets nycklar. Allt det du binder på jorden, det skall vara bundet i himmelen, och allt det du löser på jorden, det skall vara löst i himmelen". Enligt katolsk uppfattning tillkom denna makt Petrus som Guds ståthållare på jorden och påfvarna som hans efterträdare, men alla öfriga biskopar och präster endast i kraft af den fullmakt påfven förlänat dem. Därför framställer den bildande konsten Petrus med två nycklar (någon gång med endast en) i handen (jfr bilden af Petrus å pl. till art. Dürer), och påfvarna föra nyckel i sitt vapen. I den äldsta kyrkan gällde lösandet och bindandet endast de botgörande, men småningom framträdde den åsikten, att alla kristna borde underkasta sig bikten, hvilket uttryckligen stadgades 1215 (jfr Bikt). Enligt det af Tomas från Aquino utbildade lärobegrepp, som slutligen fastställdes 1551 på tridentinska mötet, innehar prästen såväl clavis ordinis, d. v. s. makt att i Guds ställe på ett ofelbart

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 10 18:54:50 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbq/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free