Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lösning, fys.-kem. - Lösning, jaktv. - Lösningsljud, fonet. ett mera sällan användt namn på mediæ (se d. o.). Jfr Explosiva ljud. - Lösningsrätt, jur. - Lösram. Se Sågram. - Lösrygg. Se Bokbinderi, sp. 949. - Löss, Anoplura, zool.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
297
Lösning-Löss
298
ningarnas förhållande och därmed förenade vidt-gående
upptäckter mer än något annat karakteriserat och
betingat dessa vetenskapers utveckling vid 1800-talets
slut. S. A-s.
Lösning, jäkta., villebrådets exkrementer, som ofta
ega typisk form, ej blott för olika villcbråds.slag,
utan äfven för djurets olika ålder och kön. Lösningen
är därför ett af de mest karakteristiska "spårtecken",
som villebrådet lämnar efter sig i marken.
G. G.
Lösningsljud, jonet., ett mera sällan användt namn
på m e d i ae (se d. o.). Jfr Explosiva ljud.
Lösningsrätt, jur., betecknar lagligt anspråk på
att förvärfva sak eller rättighet mot erläggande
af dess värde. En dylik rätt kan tillhöra någon
på grund af en privat rättshandling (kontrakt,
testamente o. s. v.) och har i sådant fall sin
användning gentemot den person, som mottagit
saken under förpliktelse att underkasta sig
lösningsrätten. Vanligen förknippar man dock med
lösningsrätt föreställningen om en sakrätt. Man
tänker således närmast på de fall, i hvilka någon
med afseende på en sak eller rättighet eger att göra
en lösningsrätt gällande mot en och hvar, som kan
vara i besittning af saken. I särskilda fall har
lagen nämligen tillerkänt vissa personer en dylik
rättighet. Oftast träder den dock i verksamhet
allenast i händelse af en föregående ändring i de
föremålet vidkommande rättsförhållandena. Sålunda
ha i vår rätt föreskrifter om lösningsrätt lämnats
med afseende på gåfva, arf och pantsättning af
egendom. Det regelrätta fallet är emellertid
försäljning och försäljning allena. Vill härvid
innehafvare af lösningsrätt begagna densamma
mot köparen, har han att till honom gälda den
kontraherade köpeskillingen. För öfrigt förekommer
lösningsrätt hufvudsakligen i fråga om fast egendom,
mera sällan vid lös. - Lösningsrättens ändamål
är naturligen i olika fall olika. Ytterst är
dock vanligen dess syfte att förebygga rubbning
i förut bestående rättsförhållanden eller att
bereda medel till deras återställande. Man märke
bl. a. egares lösningsrätt mot den, som i god
tro förvärfvat lös egendom af person, som på
grund af lån- eller inlagsaftal haft den i sin
besittning, och den lösningsrätt, som Danviks
hospital har till hemman och lägenheter, hvilka,
förut innehafda under ständig besittningsrätt,-
detsamma försålt åt innehafvarna till skatte. I så
vidtomfattande användning synes lösningsrätten dock
ej komma att vidare upprätthållas. På grund af den
förändring i åsikter, som här egt rum, ha också flera
lösningsrätter kommit ur bruk, där de icke, såsom
delvis skett, formligen afskaf-fats. Detta senare öde
har bl. a. i det hela drabbat bördsrätten (se d. o.),
fordom den viktigaste af alla lösningsrätterna. Men
äfven för en framtid kommer nog lösningsrätt att
finnas, nämligen för så vidt som den tjänar till att
i en egares hand sammanföra ting, hvilka af naturen
mera lämpa sig till att vara sålunda förenade. Af
dylika lösningsrätter ha vi fortfarande en mängd i
laglig giltighet och verkligt bruk. Sålunda kunna
vid försäljning af hus eller tomt i stad den, som
eger del däri (viderboende), och i vissa fall den,
som besitter tomt därbredvid (nabo), yrka, att köparen
mot erliållande u£ köpeskillingen måtto till honörn
afstå huset eller tomten. Vid försäljning af sådant
hus i stad, hvilket ligger å annans grund,
har dennas egare en dylik rätt. Där jordränta
utgår till enskild man, ha, allteftersom jorden
eller räntan försålts, ränteegaren och jordegaren
lösningsrätt mot köparen. På sistnämnda grundsats
berodde äfven den lösningsrätt, h varmed afsågs
att stäfja hemmansklyfningen; och till den del,
som denna lösningsrätt ännu kan tagas i anspråk,
gäller detta f. ö. fortfarande (Ärfdabalken kap. 12
§ 7). Af liknande beskaffenhet är ytterligare don
lösningsrätt, som, då en delegare i fartyg sålt
sin lett, de öfrige ha därtill. - Ang. sättet för
utöfvande af lösningsrätt finnas egentligen inga
allmänna föreskrifter. Endast beträffande bördsrätten
voro sådana meddelade. Men då dessa tillämpats
äfven i fråga om andra lösningsrätter, torde de,
trots börds-rättens afskaffande, fortfarande böra på
nämnda sätt lända till efterrättelse. F. ö. finnas i
vår rätt dels spridda föreskrifter om lösningsrätters
företräde i förhållande till hvarandra, och dels hvad
angår försåld fast egendom, stadganden om en viss
preskriptionstid för väckande af lösetalan. Denna
skall nämligen i staden anställas 6 månader och
på landet senast å första rättegångsdagen af det
ting eller allmänna tingssammanträde, som infaller
näst efter natt och år, allt räknadt från dagen för
lagfarts beviljande å egcndomsköpet (se k. förordn,
ang. upphörande af hembudsskyldighet 16 juni 1875).
A. \v.
Lösram. Se S å g r a m.
Lösrygg. Se B o k b i n d o r i, sp. 949.
LÖSS, Anoplura, zool., en med gnagarinsekterna närmast
besläktad insektordning, omfattande små vincrlösa,
på däggdjur blodsugande parasiter, med otydligt
ledad mellankropp, 7-9-ledad bakkropp samt kraftiga,
sidoriktade extremiteter, som ändas med en enda
stor och krökt, mot sista leden infall-bar häftklo,
hvarmed parasiten kan hålla sig starkt fast vid
värddjurets hår. Det lilla tydligt afsätta hufvudet
bär korta pannspröt och små cfasetterade ögon samt
afsmalnar framåt till en kort, med hakar beväpnad
snabel, ur hvilken ett slags sugrör kan stjälpas
fram. De päronformiga äggen fästas med smaländan
vid något hår. Ungarna genomgå inga förvandlingar. -
På olika däggdjur lefvande löss anses i regel vara
artskilda. Man känner sådana
Fig. 1. Fig. 1. 1’r’UcuhifS capitis, hanne.
Fig. 2. (20 ggr nät. storl.)
. - Fig. 2. Phthirius pubis. (20 ggr
nät. storl.)
från hundar, hästar, åsnor, nötkreatur,
svin samt äfven från elefanter, gnagare och
t. o. m. salar. Människan hemsökes af 2 särskilda
släkten, Pedi-culus och Phlhirius, båda tillhörande
familjen Pe-diculidas. Af det förra släktet, som
har långsträckt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
