- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
319-320

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lövenskiold, norsk-dansk släkt - Lövenskiold, Bartholomeus Herman, norsk topograf - Lövenskiold, Severin, norsk ståthållare - Lövenskiold, Otto Joachim, norsk jurist, politiker - Lövenskiold, Leopold Herman Severin - Lövenskiold, Karl Otto, norsk statsminister - Lövenskiold, Leopold Herman, egare af Fossums järnverk m. fl. gods - Lövenskiold, Herman Severin, dansk baron, tonsättare - Löwenstern-Kunckel, J. von. Se Kunckel. - Löwenström. Se Anckarström. - Löwenströmska lasarettet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

319

Löwenstern-Kunckel-Löwenströmska lasarettet

320

härkomst. Stamfadern, Herman Leopold u s (d. 1696),
var först köpman i Bremen och bosatte sig i midten af
1600-talet i Kristiania. Hans son II e r-man Leopoldus
(f. 1677, d. 1750) blef genom giftermål med Inger
Bcrse egare af betydliga jordagods och bergverk samt
upphöjdes 6 nov. 1739 i danskt adligt stånd, under
namnet L. En gren af ätten erhöll friherrlig värdighet
1773. Den adliga ättgrenen fortlefver i Norge,
den friherrliga i Danmark (se L ö v e n b o r g). -
1. B a r t h o l o-meus Herman L., son till Herman
Leopoldus d. y. och biskop Deichmans dotter Margrethe,
norsk topograf, f. 29 sept. 1729, d. 17 maj 1788,
ärfde Fossum och Bolvigs järnverk, hvilket han sålde
1779, blef kansliråd och bodde på godset Borrestad i
Nedre Telemarken till sin död. Han utgaf Beskrirelse
över Bratsberg amt og Skiens by med sine jorstceder
(1784). - 2. Severin L., den föregåendes brorson,
norsk ståthållare, f. 7 febr. 1777 i Porsgrund, d. 15
sept. 1856 på Fossum, studerade 1793-94 bergsvetenskap
i Sachsen och Schlesien samt tog 1796 juridisk
examen i Köpenhamn och ingick i Räntekammaren. 1797
blef han assessor i Kommerskollegium samt 1801
tillika i Finanskassedirektionen och var i denna
egenskap grefve Schimmelmanns sekreterare. 1802
öfvertog han ledningen af Fossums järnverk, som
han kort därefter inköpte. 1803 blef han amtman i
Bratsberg amt och styrde 1805-11 tillika konungens
egendom Larviks grefskap. Vid krigets utbrott
1807 egnade han sig ifrigt åt försvaret af sitt
amt, anlade kustbatterier och inrättade enskilda
pro-vianteringskomrnissioner. 1813 tog han afsked
från amtmansbefattningen. 1814 deltog han som
representant för Bratsberg amt i riksförsamlingen
på Eidsvold, där han tillhörde grefve Wedels mest
framstående och inflytelserika meningsfränder i
fråga om Norges förening med Sverige, under det
att han däremot stod i spändt förhållande till
Kristian Fredrik. I nov. s. å. utnämndes han till
statsråd och fick jämte J. H. Vogt i uppdrag att
underhandla med Danmark samt uppehöll sig af denna
anledning först i Stockholm, senare i Köpenhamn
från april 1815 till sommaren 1816. 1817 tog han
afsked från statsrådsämbetet och lefde sedermera
som enskild man på Fossum till 10 juli 1828, då han
blef statsminister vid norska statsrådsafdelnin-gen i
Stockholm. Då han 1836 icke protesterat mot konungens
åtgärd att upplösa stortinget, ställdes han af
detta inför riksrätt och dömdes - enl. J. H. Vogts
"optegnelser" med 11 röster mot 10 - att bota
1,000 spd. Han begärde då sitt afsked, men detta
blef honom i kraft af k. protokollsdiktamen af 26
sept. s. å. förvägradt. 27 febr. 1841 ut-nämhdes
han som grefve Wedels efterträdare till Norges
ståthållare, och på denna post kvarstod han ända till
17 maj 1856, då han till följd af sin höga ålder
på begäran erhöll afsked. L. var en karaktärsfast,
utprägladt konservativ personlighet. Hans politik
har blifvit strängt, men knappast riktigt rättvist
bedömd. De svårigheter, som han hade att kämpa med,
ha ännu ej klart belysts. - 3. Otto Joachim L., den
föregåendes son, norsk jurist, politiker, f. 14 maj
1811 på Fossum, d. 4 aug. 1882 i Kristiania, blef
student 1828 och juris kandidat 1834. Han utnämndes
till protokollssekreterare i Höjesteret 1840, till
brigadauditör i Artil-

leribrigaden 1846, till expeditionssekreterare
i Finansdepartementet 1847 och till assessor
i Höjesteret 1854. 1856 var han medlem af den
svensknorska tullkommittén och 1864-66 en af de
ledande männen i Det skandinaviske selskab. Han var
starkt intresserad af nykterhetssaken. 1869- 76 var
han ordf. i Kristiania formandskab och 1871-79 en
bland hufvudstadens representanter i stortinget,
där han var högerns ledare. - 4. Leopold Herman
Severin L., den föregåendes broder, f. 31 mars 1813
på Fossum, d. 11 juni 1848 i Flensborg, deltog som
frivillig i det första slesvigska kriget samt blef,
efter att i flera drabbningar ha utmärkt sig genom
tapperhet, dödligt sårad vid Dybböl i Sundeved. -
5. Karl Otto L., son till L. 3, norsk statsminister,
f. 23 dec. 1839, blef sjöofficer 1859 samt gick 1863
i engelsk tjänst och deltog därunder i en expedition
till Australien. 1875 afgick han ur krigstjänsten
och öfvertog skötseln af sin svärfaders, baron
Wedel-Jarlsbergs, gods, Ba3rums verk m. fl. egendomar
i trakten af Kristiania. 3 april 1884 utnämndes han
till medlem af den s. k. "aprilministären", som norsk
statsminister i Stockholm, men lämnade denna post
redan 26 juni s. å. Strax därpå bidrog han till,
att J. Sverdrups första parlamentariska ministär
kom till stånd. 1889-97 representerade L. Åkers-hus
amt i stortinget, där han tillhörde det konservativa
partiet. 1897 öfvertog han som hufvudegare Bserums
järnverk, Nordmarkens väldiga skogsmarker i närheten
af Kristiania, Brekke bruk, Hakedals verk och
Vaekkerö m. fl. egendomar, och han torde därigenom
vara Norges störste jorddrott. L., som är donator
i stor stil, har bl. a. skänkt ett legat på 200,000
kr. till främjande af statsvetenskapliga och juridiska
studier och ett annat på 50,000 kr. till fromma för
den kristliga studentrörelsen. 1912 gjorde han ett
legat på omkr. 145,000 kr. till förmån för arbetarna
å sina egendomar. 1906 undertecknade han som Norges
diplomatiske representant "ad hoc" konventionen
med Italien om upprättande af internationella
landtbruks-institutet i Rom. - 6. Leopold Herman L.,
brorson till L. 3 och 4, f. 29 dec. 1859, egare
af Fossums järnverk m. fl. gods, öfvertog 1885
Fossum och en rad andra familjeegendomar med därtill
hörande skogar. Han intager en framstående ställning
i sitt härad (Gjerpen vid Skien), hvars ordf. han var
1896-98. L. var 1898-1905 kammarherre hos drottning
Sofia. 1911 representerade han som utomordentligt
sändebud konungen af Norge vid kröningen i Siarn. -
7. Herman Severin L., dansk baron, tonsättare,
tillhörande den ofvanstående släktens friherrliga
gren, f. 30 juli 1815 på Holden i Norge, d. 5
dec. 1870, blef k. kammarmusikus 1841 och organist vid
Slottskyrkan i Köpenhamn 1S51. L. komponerade baletten
Sylfiden (1836, i Stockholm 1862), operan Sara (1839),
en Festmarsch, konsertuvertyren Fra skoven ved Fu-resö
(1863), Albumblätter för piano, flerstämmiga sånger
m. m. 1-6. O. A. ö. (K. V. II.) 7. A. L.*

Löwenstern-Kunckel, J. von. Se Kunckel.

Löwenström. Se Anckarström.

Löwenströmska lasarettet, en genom testamente 21
mars 1811 af ryttmästaren G. A. Löwenström upprättad
sjukvårdsanstalt, som till en början stod

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:54:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbq/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free