319 Löwenstern-Kunckel-Löwenströmska lasarettet 320 härkomst. Stamfadern, Herman Leopold u s (d. 1696), var först köpman i Bremen och bosatte sig i midten af 1600-talet i Kristiania. Hans son II e r-man Leopoldus (f. 1677, d. 1750) blef genom giftermål med Inger Bcrse egare af betydliga jordagods och bergverk samt upphöjdes 6 nov. 1739 i danskt adligt stånd, under namnet L. En gren af ätten erhöll friherrlig värdighet 1773. Den adliga ättgrenen fortlefver i Norge, den friherrliga i Danmark (se L ö v e n b o r g). - 1. B a r t h o l o-meus Herman L., son till Herman Leopoldus d. y. och biskop Deichmans dotter Margrethe, norsk topograf, f. 29 sept. 1729, d. 17 maj 1788, ärfde Fossum och Bolvigs järnverk, hvilket han sålde 1779, blef kansliråd och bodde på godset Borrestad i Nedre Telemarken till sin död. Han utgaf Beskrirelse över Bratsberg amt og Skiens by med sine jorstceder (1784). - 2. Severin L., den föregåendes brorson, norsk ståthållare, f. 7 febr. 1777 i Porsgrund, d. 15 sept. 1856 på Fossum, studerade 1793-94 bergsvetenskap i Sachsen och Schlesien samt tog 1796 juridisk examen i Köpenhamn och ingick i Räntekammaren. 1797 blef han assessor i Kommerskollegium samt 1801 tillika i Finanskassedirektionen och var i denna egenskap grefve Schimmelmanns sekreterare. 1802 öfvertog han ledningen af Fossums järnverk, som han kort därefter inköpte. 1803 blef han amtman i Bratsberg amt och styrde 1805-11 tillika konungens egendom Larviks grefskap. Vid krigets utbrott 1807 egnade han sig ifrigt åt försvaret af sitt amt, anlade kustbatterier och inrättade enskilda pro-vianteringskomrnissioner. 1813 tog han afsked från amtmansbefattningen. 1814 deltog han som representant för Bratsberg amt i riksförsamlingen på Eidsvold, där han tillhörde grefve Wedels mest framstående och inflytelserika meningsfränder i fråga om Norges förening med Sverige, under det att han däremot stod i spändt förhållande till Kristian Fredrik. I nov. s. å. utnämndes han till statsråd och fick jämte J. H. Vogt i uppdrag att underhandla med Danmark samt uppehöll sig af denna anledning först i Stockholm, senare i Köpenhamn från april 1815 till sommaren 1816. 1817 tog han afsked från statsrådsämbetet och lefde sedermera som enskild man på Fossum till 10 juli 1828, då han blef statsminister vid norska statsrådsafdelnin-gen i Stockholm. Då han 1836 icke protesterat mot konungens åtgärd att upplösa stortinget, ställdes han af detta inför riksrätt och dömdes - enl. J. H. Vogts "optegnelser" med 11 röster mot 10 - att bota 1,000 spd. Han begärde då sitt afsked, men detta blef honom i kraft af k. protokollsdiktamen af 26 sept. s. å. förvägradt. 27 febr. 1841 ut-nämhdes han som grefve Wedels efterträdare till Norges ståthållare, och på denna post kvarstod han ända till 17 maj 1856, då han till följd af sin höga ålder på begäran erhöll afsked. L. var en karaktärsfast, utprägladt konservativ personlighet. Hans politik har blifvit strängt, men knappast riktigt rättvist bedömd. De svårigheter, som han hade att kämpa med, ha ännu ej klart belysts. - 3. Otto Joachim L., den föregåendes son, norsk jurist, politiker, f. 14 maj 1811 på Fossum, d. 4 aug. 1882 i Kristiania, blef student 1828 och juris kandidat 1834. Han utnämndes till protokollssekreterare i Höjesteret 1840, till brigadauditör i Artil- leribrigaden 1846, till expeditionssekreterare i Finansdepartementet 1847 och till assessor i Höjesteret 1854. 1856 var han medlem af den svensknorska tullkommittén och 1864-66 en af de ledande männen i Det skandinaviske selskab. Han var starkt intresserad af nykterhetssaken. 1869- 76 var han ordf. i Kristiania formandskab och 1871-79 en bland hufvudstadens representanter i stortinget, där han var högerns ledare. - 4. Leopold Herman Severin L., den föregåendes broder, f. 31 mars 1813 på Fossum, d. 11 juni 1848 i Flensborg, deltog som frivillig i det första slesvigska kriget samt blef, efter att i flera drabbningar ha utmärkt sig genom tapperhet, dödligt sårad vid Dybböl i Sundeved. - 5. Karl Otto L., son till L. 3, norsk statsminister, f. 23 dec. 1839, blef sjöofficer 1859 samt gick 1863 i engelsk tjänst och deltog därunder i en expedition till Australien. 1875 afgick han ur krigstjänsten och öfvertog skötseln af sin svärfaders, baron Wedel-Jarlsbergs, gods, Ba3rums verk m. fl. egendomar i trakten af Kristiania. 3 april 1884 utnämndes han till medlem af den s. k. "aprilministären", som norsk statsminister i Stockholm, men lämnade denna post redan 26 juni s. å. Strax därpå bidrog han till, att J. Sverdrups första parlamentariska ministär kom till stånd. 1889-97 representerade L. Åkers-hus amt i stortinget, där han tillhörde det konservativa partiet. 1897 öfvertog han som hufvudegare Bserums järnverk, Nordmarkens väldiga skogsmarker i närheten af Kristiania, Brekke bruk, Hakedals verk och Vaekkerö m. fl. egendomar, och han torde därigenom vara Norges störste jorddrott. L., som är donator i stor stil, har bl. a. skänkt ett legat på 200,000 kr. till främjande af statsvetenskapliga och juridiska studier och ett annat på 50,000 kr. till fromma för den kristliga studentrörelsen. 1912 gjorde han ett legat på omkr. 145,000 kr. till förmån för arbetarna å sina egendomar. 1906 undertecknade han som Norges diplomatiske representant "ad hoc" konventionen med Italien om upprättande af internationella landtbruks-institutet i Rom. - 6. Leopold Herman L., brorson till L. 3 och 4, f. 29 dec. 1859, egare af Fossums järnverk m. fl. gods, öfvertog 1885 Fossum och en rad andra familjeegendomar med därtill hörande skogar. Han intager en framstående ställning i sitt härad (Gjerpen vid Skien), hvars ordf. han var 1896-98. L. var 1898-1905 kammarherre hos drottning Sofia. 1911 representerade han som utomordentligt sändebud konungen af Norge vid kröningen i Siarn. - 7. Herman Severin L., dansk baron, tonsättare, tillhörande den ofvanstående släktens friherrliga gren, f. 30 juli 1815 på Holden i Norge, d. 5 dec. 1870, blef k. kammarmusikus 1841 och organist vid Slottskyrkan i Köpenhamn 1S51. L. komponerade baletten Sylfiden (1836, i Stockholm 1862), operan Sara (1839), en Festmarsch, konsertuvertyren Fra skoven ved Fu-resö (1863), Albumblätter för piano, flerstämmiga sånger m. m. 1-6. O. A. ö. (K. V. II.) 7. A. L.* Löwenstern-Kunckel, J. von. Se Kunckel. Löwenström. Se Anckarström. Löwenströmska lasarettet, en genom testamente 21 mars 1811 af ryttmästaren G. A. Löwenström upprättad sjukvårdsanstalt, som till en början stod