Märkligt är, att nysvenskan regelbundet förlängt m-ljudet efter betonad vokal, t. ex. hemma (fsv. hema), timme (fsv. time), rymma (fsv. ryma) o. s. v., sällan dock efter a, å, ä, t. ex. lam, gam, ram, tam, åm, råma, skråma, gräma sig, samkväm. Lll. (Ad. N-n.) På franska mynt betecknar M myntningsorten Toulouse och 2 hopflätade M Marseille, på spanska mynt Madrid, på italienska Milano. -- Som fornromerskt taltecken är M = 1,000, MM = 2,000, M = 1,000,000. -- I fornromerska inskrifter och handskrifter är M. (m.) förkortning för Mars, Mercurius, Manlius, Marcus, Marins, Mucius, magister, magistratus, magnusy martyr, mater, memoria, mensis, miles, mille (tusen), monumentum, mortuus (afliden), municipium m. m. samt M’ förkortning för Manius, liksom M' ock i skotska namn betecknar Mac. -- Framför franska namn är M. = monsieur. -- I måttbestämningar är m (M) allmänt antagen förkortning för längdmåttet meter och m. officiell svensk förkortning för meter, hvarjämte m² och m³ ej sällan efter utländsk förebild användes i st. f. kvm. och kbm. som förkortningar för kvadratmeter och kubikmeter. -- I grammatiken betecknar m. maskulinum; som musikaliskt förkortningstecken kan m. betyda manual, mezzo, meno, moll, muta ("ändra", vid omstämning af horn, trumpeter, pukor och klarinetter), metronom, mano l. main (hand), på recept (som förkortning af lat. misce l. misceātur) blanda! (bör blandas), i tidsuppgifter är m. = middag (kl. 12 på dagen). Framför penningsummor är M. = ty. mark, på kurslistor = eng. money (mynt). -- Inom artilleriväsendet betyder m modell (t. ex. m/81 på en kanon = "af 1881 års modell"). -- Det grekiska μ (bokstafven my) är som taltecken = 40 och inom mikroskopien beteckning för mikromillimeter (1/1000 mm.), hvarjämte μμ är = 1/1000 μ (= 1/1OOOOOO mm.), enhet för mätning af ljusets våglängd. -- Vid insektnamn är M. förkortning för tyske entomologen J. W. Meigen (se Meig.). M. A., förkortning för lat. magister artium (se Artium liberalium magister och M a-g i s t e r) samt för eng. master of arts (se Master). Ma., amerikansk förkortning för Minnesota. Ma, gudinna, en af de former, under hvilka den "stora modern", naturens lifgifvande kraft, dyrkades i Mindre Asien, i synnerhet i Komana i Kappadocien och den liknämnda staden i Pontos. Äfven i Mastaura i Lydien finns Mas dyrkan. M. framställes på mynt med strålkrona på hufvudet och en stor afiång sköld. Måhända är det M., som afbildas på de hettitiska relieferna, stående på ett rofdjur. Gudinnan, hvars präst hade rang närmast konungen och betjänades ensamt i kappadociska Komana af 6,000 prästinnor, firades med fester, hvarest förekommo allsköns orgier; prostitution hörde till de heliga ceremonierna. Äfven sorgefester firades på hösten till gudinnans ära. Grekerna sammansmälte henne med Artemis och romarna med Bellona. J. C. Maa (med femin. artikel M a a -1) är den veder- tagna läsningen af namnet y) på den fornegyptiska gudinna, som är den enande, den mätande kraften i universum, sanningens och rättfärdighetens dömande gudinna. I "Dödsboken" finnes M. afbil-dad, liksom de andra dömande gudomligheterna med en strutsfjäder (sinnebild för rättvisan) på hufvudet. Man talar om den dubbla rättvisans sal (jfr D ö d s b o k e n, sp. 1229), och man finner ofta två gudinnor M. afbildade bredvid hvarandra. Måhända har detta afseende därpå, att rättvisan kan tänkas antingen döma till straff eller frikänna. De egyptiske domarna plägade bära en bild af M. på bröstet. I Ny Carlsberg glyptotek finnes en statyett, en stående M. (annars afbildas hon vanligen sittande; jfr hieroglyfen ofvan) i brons, en af de bästa bilder af gudinnan, som man känner. J- C. Maa [ma], Anders Gooson van der, militärbyggmästare, krigare (födelseåret okändt), d. 1617, inkom från Holland till Sverige senast 1609 och ledde 1612-14 som öfverste vaktmästare befästningsarbeten i Jönköping och Kalmar, fick 1614 "commandement" öfver belägringsarbetena vid Gdov samt hade sedermera åtskilliga såväl fält-söm belägrings- och fästningsarbeten om hand under ryska kriget. Efter dettas slut medföljde han, då öfverstelöjtnant "öfver ett regemente", armén till Livland samt var 1617 med om öppnandet af belägringsarbetena mot Riga och intagandet af Riga skans, på hvilken han sedan blef kommendant. L- W:son M. Maaka, enligt G. T. en folkstam och ett af denna bebodt land, som sträckte sig från södra delen af berget Hermon, i v. begränsades af Jordan i dess öfre lopp och sjön Genesaret och i ö. af Basan. Invånarna, maakatéerna, voro araméer och blefvo icke jämte de andra folken före Israel af detta fördrifna, utan lefde kvar som en själfständig stam (Jos. 13: 13). På Davids tid läto de af ammoniterna förmå sig till krig mot israeliterna (2 Sam. 10: 6, 8, l Krön. 19: 6 f.). Dessutom förekommer M. som personnamn, bl. a. som namn på en af konung Davids gemåler, en dotter af Talmaj, konung i Gesur, och moder till Absalom (2 Sam. 3: 3). E. S-e. Maakatéerna. Se Maaka. Maalselven [måls-]. 1. Älf i Tromsö amt, Norge, detta amts ojämförligt största vattendrag, med ett nederbördsområde af omkr. 5,990 kvkm., har sina många källor på ömse sidor om riksgränsen mellan 68 och 69° n. br., längsta loppet utgör 170 m., och floden utfaller i Maalselv-fjorden. I sitt nedre lopp har M. betydlig bredd, som vid färjstället Fredriks-berg uppgår till 160-190 m. Den egentliga M. bildas genom sammanflytning af två i och för sig ansenliga vattendrag, Malangselven (ofta kallad M.), och Bard o- 1. Barduelven. Malangselven bildas åter af tre mindre älfvar, Tamok-älf (från fjällsjöar vid riksgränsen), Rosta älf (från Stora Rostavattnet, hvaraf största delen ligger inom Sverige) och Divielv (från fjällsjöar vid rikssrän-sen). Strax ofvanför sammanflödet med Bardoelv bildas den 22 m. höga Malangsfos, älfvens mest betydande vattenfall. 2. Härad och pastorat i Tromsö amt, Norge. 3,331,62 kvkm. 3,886 inv. (1910). Omkring Maals-elvdalen och dess bidalar mellan Maalselven och Bardoelv stänges landskapet söder ut af en rad snötäckta fjäll, hvaribland de vackra Istindermed bl. a. toppen Kistefjeld (1,720 m. ö. h.). Inre delen af