335 Macabebe-Macartney 336 irländska tillnamn ofta förekommande ord, som betyder "son", t. ex. Mac Adam, M'Clure, Mc Clellan. Se Klan, sp. 199. Macabebe [-kabe'be], stad i prov. Pampanga på Luzon, bland Filippinerna, omkr. 40 km. n. v. om Manila. 21,481 inv. (1903). Odling af ris och sockerrör samt tillverkning af sprit (af nipapalmens blomkolfvar), hamp- och bomullsväfnader. Wbg. Macabre, D anse m. [dä's maka'br], fr., dödsdans (se d. oj. Macäcus ecaudätus, zool. Se Inuus e c a u-d a t u s. Mac Adam [mokäMem], Mc Adam, John Lo u d ön, f. 1756, d. 1836, skotsk väginspektör, känd genom den efter honom uppkallade vägbyggnadsmetoden makadamisering (ordet rätt allmänt användt redan på 1820-talet), fick sin metod antagen för hela England 1823 och blef 1827 öfverinspektör of ver rikets vägbyggnader. Sitt system beskref han bl. a. i Present state of roadmaking (1820;5:e uppl. 1822). Jfr Gatläggning, sp.800. Mac Alestej [mäk9le'sta]. Se Mc A l e s t e r. Macao [-kao'], port. Macau (fullständigt Cidade do Santo Nome de Dios de Macau), eg. A-Mangao, "gudinnan A-Mas hamn", portugisisk koloni på Kinas kust, består af en halfö, som genom en smal landtunga sammanhänger med ön Hiang-tschang (port. Ançam) vid västra sidan af Kantonflodens mynning, 140 km. nedanför Kanton. Hela kolonien omfattar blott 12 kvkm., däri inräknadt holmarna Taipa och Colovane. 74,866 inv. (1910), hvaraf omkr. 70,000 äro kineser. De hvite bo i ett särskildt kvarter, Praya Grande, men äfven i detta ha kineser slagit sig ned. Den portugisiska byggnadsstilen, med sina moriska reminiscenser, till hvilka kommer användningen af i Kina brukliga färger och former, de rymliga gatorna, en mängd kyrkor, klosterbyggnader (som kvarstå, ehuru alla kloster upphäfdes 1834), pagoder och andra offentliga byggnader göra ett behagligt totalintryck. Norr om staden ligger den ryktbara Camõesgrottan, i hvilken den förviste skalden Camões skall ha fullbordat sin hjältedikt "Os Lusiadas". M. har ett utmärkt handelsläge och var förr medelpunkten för den östasiatiska handeln och den enda för handeln med Kina öppna hamnen, men har förlorat denna sin forna betydenhet, sedan engelsmännen grundlagt sin koloni på det midt emot belägna Hongkong och flera kinesiska hamnar öppnats för världshandeln. Därtill kommer, att dess hamn är grund och öppen för flera vindar. Under engelsk-kinesiska kriget 1840--42 råkade M. i så stort förfall, att man tänkte uppge kolonien. För att då höja dess handel förklarade den portugisiska regeringen 28 febr. 1846 M. för frihamn, men lade dryg skatt på alla mellan M., Hongkong och Kanton gående fartyg, hvilken måste erläggas af såväl européer som kineser. En sorglig ryktbarhet vann M. sedan genom den afskyvärda kulihandeln (se Kulier). Värdet af import och export (oberäknadt en högst betydande smyghandel) uppgick 1909 till resp. 8,3 och 7,5 mill. milreis. Exporten omfattar hufvudsakligen ris, te, apelsiner och salt fisk. Hamnen besöktes s. å. af 1,886 fartyg om 897,000 ton. Lifligast är handelsförbindelsen med Hongkong, Kanton, Batavia och Goa. Handeln förmedlas nästan uteslutande af kineser, och få europeiska fartyg besöka M. Moderlandets inkomster af M. härröra hufvudsakligen af lotterier och skatt på spelhusen. Det är väsentligen genom sina spelhus M. är ryktbart i östra Asien. -- 1557 erhöllo portugiserna tillstånd att anlägga faktorier på halfön med ett årligt arrende af 500 taël, hvilket erlades ända till 1849. 1573 byggde kineserna den mur tvärs öfver landtungan, som länge skilde det portugisiska området från det kinesiska. Jesuitmissionärer slogo sig ned där, och 1580 inrättade Gregorius XIII biskopsstiftet M., till hvilket höra äfven den portugisiska delen af Timor samt de portugisiske kristne i Malakka och Singapore. 1628 utnämndes den förste guvernören, men kolonien förblef under kinesernas uppsikt, hvilka icke hade uppgifvit sina territoriella rättigheter, utan fortfarande upprätthöllo sin myndighet genom mandariner. Först guvernören Ferreira do Amaral beröfvade (1849) de kinesiske ämbetsmännen all myndighet utöfver hvad representanter för andra främmande nationer egde. Kinesiska regeringen vägrade länge erkänna Portugals territoriella anspråk, och först genom en konvention af 26 mars 1887 tillförsäkrade Kina Portugal besittningen af ön M. för alltid. 1802 och 1808 var M. för korta tider i engelsmännens händer. . (J. F. N.) Macapá [-kapa'], stad i brasilianska staten Pará, vid Amasonflodens norra mynningsarm, nästan alldeles under ekvatorn, har god redd, skyddad af ett fort, och användes som deportationsort. J. F. N. Macärius. Se M a k a r i o s. Macaroni [-rå-], oriktig form för it. maccheroni. Se Makaroner. MacaYsca, stad i Dalmatien. Se Makarska. Macarthur [mäkä'tho], John, australisk kolonipionjär, f. 1767 i Plymouth, d. 10 april 1834 i Camden, Nya Syd-Wales, blef 1789 löjtnant i den nyuppsatta Nya-Syd-Waleskåren och kom 1790 till Sydney, befordrades 1795 till kapten och tog afsked 1804. Han grundade vid Paramatta en mönsterfarm och egnade sig särskildt åt fårafvel med från Kaplandet anskaffade merinofår. Invecklad i tvisterna med guvernör Bligh (se d. o.), blef M. 1807 häktad för otillåten destilleringsverksam-het och 1808, sedan guvernören vid ett till följd af processen mot M. utbrutet upplopp i sin ordning fängslats, sekreterare vid den provisoriska regering, som då upprättades. Under flera års vistelse i Europa studerade han vin- och olivodling i Frankrike och anlade vid sin återkomst till Australien (1817) de första vingårdarna där (på sin jordegendom vid Camden). M. var 1825-31 medlem af Nya Syd-Wales' lagstiftande råd. Han är skapare af Australiens ullexport och grundläggare af dess vinodling. Jfr Jenks, "History of the austral-asian colonies" (2:a uppl. 1896). V. S-g. Macarthys gin [mekä^this dji'n]. Se E g r e n e r-maskin (med fig. 1). Macartney [mekä^ni], George, earl M., engelsk diplomat och koloniguvernör, f. 1737 på Irland, d. 1806, var 1764-67 utomordentligt sändebud i Kyssland för afslutande af en handelstraktat, blef 1768 medlem af underhuset och var 1769-72 förste sekreterare för Irland. 1775-80 var M. guvernör öfver Karibiska öarna i Västindien och 1781-85 guvernör i Madras. Han ledde