- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
377-378

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mackintosh, sir James - Mackintosh l. Macintosh, Charles - Macklean, Rutger - Macklier, Hans - Mackmyra - Maclaren, Jan - Maclaurin, Colin - Maclay-kusten - Maclean, Rutger

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

adlades 1803, var 1804-11 öfverdomare (recorder) i Bombay och tillhörde som underhusmedlem (fr. 1813 till sin död) whigpartiets mera bemärkta män; 1830 utnämndes han till led. i Board of control (departementet för indiska ärenden), efter att 1818-24 ha varit professor i lagkunskap vid Ostindiska kompaniets läroanstalt Haileybury college. M., som mot 1790-talets slut tillkännagifvit sin öfvergång till Burkes uppfattning af franska revolutionen, verkade i parlamentet bl. a. för strafflagens förmildring, katolikernas emancipation och parlamentsreformen. Som moralfilosof intager han en mellanställning mellan den äldre intuitiva etiken och den moderna altruistiska utilitarismen. Hans mest bekanta filosofiska arbete är Dissertation on the progress of the ethical philosophy (i "Encyclopaedia britannica", 1830, separat i 4 uppl., senast 1872). Han gjorde omfattande förstudier för en stor engelsk historia, men hann utarbeta endast en öfversiktlig sådan i Lardners "Cabinet cyclopaedia" och en ofullbordad History of the revolution in England in 1688 (1834), som högt prisades i en essay af Macaulay. M:s Miscellaneous works utgåfvos i 13 bd 1846. Jfr biografi öfver M. af hans son R. J. M. (2 bd, 1836) och lord Daliing and Bulwer, "Historical characters" (1867). V. S-g. S-e. Mackintosh [mä'kintå&#643;] I. Macintosh, Charles, skotsk kemist, f. 1766, d. 1843, egde en fabrik i Crossbasket, i närheten af Glasgow. Han framställde där sedan 1820 blysocker i stort, förbättrade 1825 fabrikationen af berliner- och pariserblått och uppfann s. å. metoden att tillverka stål genom smidestackjärnets glödgning i kolvätegas. 1823 började han bereda vattentätt tyg genom anbringande af en kautschuklösning mellan två tyglager, hvilket fabrikat bl. a. vann användning till ett efter honom uppkalladt slag af regnrockar. (H. E.) Macklean [makl&#299;n, eng. utt. m&#477;klêi'n], Rutger. Se Maclean. Macklier, Hans. Se Maclean, R. Mackmyra, pappersmassefabrik i Valbo socken, Gäfleborgs län, vid Gafleån och M. station vid Sala-Gysinge-Gäfle järnväg, tillhör det 1889 bildade M. sulfit a.-b. (aktiekapital 340,000 kr.) och var 1910 tax. till 44,700 kr. å jordbruksfastighet och 1,492,500 kr. å annan fastighet. - Landtegendomen M., tillhörig M. bruksegare, med kvarn, klensmedja och elektrisk kraftstation var s. å. taxerad till 1,1 mill. kr. (178,000 kr. å annan fastighet). - M. var sedan 1600-talet järnbruk, till hvilket tackjärnet erhölls från Valbo masugn, som 1685 förenades under samma egare som M. 1833 infördes lancashiresmide (förut tysksmide). På 1860-talet hade bruket 2 lancashiresmälthärdar, l smälthammare, 2 räckhammare, l manufakturhärd och 3 spikhammare. Sedan M:s bruksegare blifvit delegare i Forsbacka bruk, flyttades tillverkningarna dit. Wbg. Maclaren [m&#477;klä'r&#477;n], Jan, pseudonym for engelske författaren J. Watson (se d. o.). Maclaurin [m&#477;klå'rin], Colin, skotsk matematiker, f. 1698, d. 1746 i York, blef professor i matematik 1717 vid Marischal college i Aberdeen och 1725 vid universitetet i Edinburgh. Han ledde 1745 arbetet med Edinburghs befästande för att skydda staden mot angrepp af Pretendentens armé. Inom analysen har M:s namn blifvit bevaradt genom en efter honom benämnd serie, hvilken utgör en specialisering af Taylors serie. Därjämte citeras stundom under hans namn en viktig summationsformel, som ungefär samtidigt upptäcktes af Euler och M. Inom geometrien bidrog han väsentligen att utbilda transversalteorien, inom hvilken ett viktigt teorem äfven bär hans namn. Likaledes undersökte han närmare de koniska sektionernas projektiviska egenskaper och angaf en metod att upprita kroklinjer genom intersektionen emellan de två benen till två rörliga vinklar. Inom mekaniken behandlade han medelst ett särdeles elegant geometriskt betraktelsesätt problemen rörande jordens figur samt om ebb och flod. Han var tillika den förste, som bevisade, att ellipsoiden är jämviktsfiguren för ett roterande fluidum. M. författade ett stort antal afhandlingar i "Philosophical transactions". Bland hans särskildt utgifna arbeten märkas Geometria organica (1719), A treatise on fluxions (1742), hvari han sökte ge en rent syntetisk framställning af Newtons fluxionsmetod, samt A treatise on algebra (1748). (I. F.) Maclay-kusten [m&#477;klêi'-], kuststräcka i Kejsar Vilhelms land, Nya Guinea, från Astrolabeviken i v. till Konung Vilhelms udde i ö. Den är uppkallad efter den ryske resanden Maklucho-Maclay. J. F. N. Maclean [makl&#299;n, eng. utt. m&#477;klêi'n], Rutger, friherre, politiker, landthushållare, f. 27 juli 1742, d. 14 febr. 1816 på Svaneholm, härstammade från en urgammal skotsk stormanssläkt, af hvilken en medlem, Hans Macklier (såsom han själf skref sig; d. 1666), inkom till Sverige, blef en betydande köpman i Göteborg och 1649 adlades med namnet Makeléer. Ätten blef 1708 friherrlig, men introducerades som sådan först 1784 genom Rutger M. och hans broder Gustaf, hvarvid den ursprungliga namnformen Maclean (Macklean) återupptogs. Rutger M. var då kammarherre. Han hade i yngre år aflagt juridisk ämbetsexamen och därefter beträdt den militära banan, men lämnat denna med majors afsked. Vid riksdagarna 1786 och 1789 tillhörde M. "landtpartiet" ("patrioterna"). Också var han en af de 19 adlige oppositionsmän, genom hvilkas arrestering (20 febr. 1789) Gustaf III sökte betrygga Förenings- och säkerhetsaktens antagande af adeln. Vid 1809 års

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 10 18:54:50 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbq/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free