407 Madeley-Madhava 408 rike, i Loire-området, i sydöstra delen af Seinedalen, i Auvergne, i östra gränstrakterna och annorstädes, finnes madeleinekulturen representerad. I Italien förekommer den ej alls, däremot i Schweiz (Kesslerloch vid Thayngen, Schweizersbild), Belgien (Goyet, Furfooz), England (Kentgrottan i Devonshire, Creswellgrottorna i Derbyshire), Syd-Tyskland (Schussenried, Wildscheuer), Österrike (Gudenus-grottan vid Krems, Kulna, Byciskala, Kostelik i Mähren), i Ryska Polen (Maszycka-grottan nära Krakau). Rika fynd af madeleinekultur ha på sista tiden gjorts äfven i Spanien. Jfr Stenåldern. T. J. A. Madeley [mā'dli], township (kommun) i Shropshire (England), ligger längs Severn och omfattar orterna M., Coalbrookdale, Ironbridge och Coalport med sammanlagdt 8,442 inv. (1901). Stenkolsgrufvor, järnverk, porslinsfabriker m. m. (J. F. N.) Madelonnettes [madlånä't], fr. Se Magdalenanunnor. Mademoiselle [madmωasä'l; af ma, min, och demoiselle, se d. o.], fr., förkortadt Mlle, plur. mesdemoiselles [mädmωasä'l], i Frankrike fordom titel för ett gift, oadligt frutimmer, sedermera och ännu för ett ogift fruntimmer i allmänhet. Användt ensamt, betecknade ordet på bourbonernas tid monsieurs (konungens äldste broders) äldsta dotter och därjämte den första prinsessan af blodet, så länge hon var ogift. Jfr Mamsell. Mademoiselle, La grande [la grãd madmωasä'l], benämning på Anne Marie d'Orléans, hertiginna af Montpensier, dotter till Ludvig XIII:s broder, hertig Gaston af Orléans. Se Montpensier. Madera. Se Madeiravin. Maderanerthal, sidodal från höger till Reuss i schweiziska kantonen Uri, sträcker sig med 12 km. längd från Hüfiglaciären i västlig riktning till Amsteg vid Gotthardsbanan, där Kärstelenbach l. Maderaner Reuss mynnar ut i Reuss. Det är en pittoresk dal, innesluten af höga berg (i n. Stora och Lilla Ruchen, Stora och Lilla Windgälle, i s. Düssistock, Oberalpstock, Weitenalpstock och Bristenstock), och besökes mycket af turister. (J. F. N.) Madérna, Carlo, italiensk arkitekt, f. 1556 i Lombardiet, d. 1629 i Rom, studerade under sin släkting Fontana i Rom. Af påfven Paul V erhöll han 1605 uppdrag att fortsätta utförandet af Peterskyrkan, hvarvid han afvek från Michel-angelos plan att göra den till en centralkyrka och i stället drog ut dess långhus till den sträckning det nu har. Därigenom åstadkoms ett perspektiv i det inre, som ej var beräknadt från början och hvari kupolens verkan ej kom till sin rätt. Detsamma blef förhållandet i det yttre, där den af M. i två våningar anlagda fasaden skymmer kupolen, utan att stå i fullt organisk förbindelse med den bakom liggande kyrkan och utan att, oaktadt sina kolossala former, göra något stort intryck. Men den innanför fasaden liggande väldiga försalen är ett mästerverk af M., imponerande genom sin storlek (öfver 200 m. lång) och genom sitt vac" ra perspektiv, en af Roms bästa moderna byggnade^. Dessutom utförde han kyrkan Andrea della Valle och flera andra mindre kyrkor i Rom samt var verksam vid utförandet af flera romerska palats, såsom Pål. Barberini och Pål. Mattet. C. R. N.» Madérna, S t e f a n o, italiensk bildhuggare från Lombardiet, f. 1571, d. 1636 i Rom. Hans främsta arbete är marmorbilden af S. Cecilia som död, där han förstått att förläna döden ett ljuft Den heliga Cecilia som död, marmorbild af S. Madérna. och gripande behag (i helgonets basilika i Rom. Se fig.]. C. E. K.» Madero, Francisco J., president i Mexico, tillhör en urspr, judisk släkt, som i senare hälften af 1500-talet från Portugal utvandrade till Mexico och där antog kristendomen. Släkten eger stora rikedomar (jordagods, bly- och silfvergrufvor o. s. v.) i norra Mexico, där dess inflytelserika ställning grundlagts af M:s fader, Evaristo M. (d. 1911), som var bankir i Monterey och en tid guvernör i staten Coahuila samt efter Maximilians korta mexikanska kejsartid drog ofantlig ekonomisk fördel af jordkonfiskeringarna från dennes anhängare. M., som fått en vårdad uppfostran i Kalifornien och Paris, framsköts i april 1910 af sin släkt som presidentkandidat mot Diaz, men arresterades under en skenfager förevändning kort före valet och fick vid detta (juni s. å.) endast ett obetydligt antal röster. Ställd på fri fot mot borgen, flydde han i nov. undan en anklagelse för uppvigling till Förenta staterna, men återkom våren 1911 och ställdes i spetsen för det i norra Mexico under tiden utbrutna upproret. Sedan Diaz efter revolutionärernas intagande af staden Juarez (8 maj) nedlagt presidentvärdigheten (25 maj), framträdde M. som presidentkandidat, valdes 2 okt. till president och tillträdde sitt ämbete 5 okt. Han uppges vara en man med svärmisk läggning och förnämligast redskap för handlingskraftigare personer i sin omgifning, särskildt för brodern Gustavo A. M., som var upprorets organisatör och skaffade nödigt understöd i Förenta staterna. M. har våren 1912 haft att kämpa mot ett nytt farligt uppror, som hotat störta den nya regeringen. Jfr Mexico (Historia). V. S-g. Madesjö, socken i Kalmar län, Södra Möre härad. 30,096 har. 7,850 inv. (1911), hvaraf 1,965 i den inom socknen belägna köpingen Nybro, som utgör egen kommun. M. bildar med Örsjö ett pastorat i Kalmar stift, Södra Möre kontrakt. Från M. skall framdeles utbrytas en annexförsamling, benämnd Viktoria. Mādhava l. Mādhavācārya, som med orätt identifierats med den omkr. ett århundrade tidigare lefvande religionsstiftaren Madhvācārya (se Mādhvasekten), härstammade från Tuluva och var förste minister hos konung Vira Bukka I i Vijayanagara (1350--79) och broder till den vid samme konungs hof verkande lärde