kommentatorn Sāyana. Enligt traditionen skall han ha varit medarbetare i dennes arbeten, framför allt hans stora Rigveda-kommentar. F. ö. är M. känd som förf. af Sarvadarçanasamgraha (kompendium af de filosofiska systemen) och en kommentar Mīmāmsā-sūtra (se Mīmāmsā). Han dog som abbot i klostret i Sringiri. K. F. J. Madhavacarya [-tjār-]. Se Mādhava. Madhvacarya [-tjār-], sektstiftare. Se Mādhvasekten. Mādhvasekten l. Brahmasampradāyin-sekten är en i Syd-Indien utbredd visnuitisk (krsnaitisk) sekt, stiftad af Madhvācārya l. Anandatīrtha, en sydindisk braman, f. 1199 e. Kr. Denna blef tidigt upptagen i orden Daçanāmin (se d. o.) och verkade inom bhakti-religionens krets, som räknar skrifter som Bhagavadgitā till de verk, som trognast representera nämnda visnuitiska riktning. M. skref därtill en större kommentar. Ett stort antal verk skall han i sitt eremitage i Badarī, bland Himalayabergen, ha ytterligare författat. Sektens religiösa tro låter honom ännu lefva där i sällskap med Vyāsa, den mytiske ordnaren af Mahābhārata. Han gäller som en inkarnation af Visnu, som själf går äfven under namnet Mādhva. Mādhvasekten har sitt hufvudtempel i Udipi. Dess präster äro bramaner, bekännarna i öfrigt kunna tillhöra alla kaster utom den lägsta. Lärar-(guru-)värdigheten går för viss tid i arf inom vissa familjer. Sektens religionsfilosofi är dualistisk (dvāita). Gudomsväsendet Visnu bor i den högsta himlen (Vāikuntha), Laksmī och Durgā (delvis identifierade med den från det högsta väsendet evigt skilda materien) äro hans hustrur. Medelst māyā (illusion) framträder han i olika uppenbarelseformer (den indiska treenigheten Brahman, Visnu och Çīva). Sektens religionsböcker äro Veda, Mahābhārata, Rāmāyana o. s. v. och framför allt stiftarens egna skrifter af teologiskt (kommenterande) innehåll. Se H. H. Wilson, "Sketch of the religions sects of the hindus" (1828--32), och Hopkins, "The religions of India" (1895). K. F. J. Madi (a-madi, moru), negerfolk i Bahr el-gasals källområde i Central-Afrika, under 5° n. br. och 30° ö. lgd, stora och starkt byggda individer, af ljusare hy än deras grannar bari och dinka. De slå ut de fyra nedre framtänderna, tatuera panna och tinningar, bära armringar af järn med långa taggar, kring halsen vildsvinständer eller en krans af glaspärlor. Dräkten består blott af en smal lädergördel, besatt med järnpärlor, kaurisnäckor m. m., eller ett löst kring lifvet fäst skinn, beväpningen af spjut, båge och pilar. Madi äro flitiga jordbrukare, hålla får och nötkreatur samt bo i flätade hyddor af bikupsform. De ha blifvit kända genom Schweinfurth, Junker och Emin pascha. Ma'dia Molin., bot., ett örtsläkte, hörande till fam. Compositce, afd. Tubuliflorce. Dess mest bekanta art är M. sativa Molin, hvars moderland är Chile. Frukterna, m a d i a f r ö, af denna art, som odlas i varmare länder, lämna genom pressning en mild, fet olja, m a d i a o l j a, som har en egendomlig lukt och användes såsom olivolja i matlagning och för tekniska ändamål. O. T. S. (G. L-m.) Ma'diafrö, bot. Se M a d i a. Ma^iaolja. Se M a d i a. Madinet-lsa, minaret. Se Damaskus, sp. 1207. Madioen [-dīun], nederländskt residentskap i östra delen af Java och vid dess södra kust. 5,874 kvkm. 1,349,472 inv. (1905, hvaraf omkr. 1,500 européer och 4,500 kineser). Landet är bergigt; vid dess östra gräns, mot Kediri, höjer sig vulkanen Wilis (2,556 m.) och vid dess västra gräns, mot Soerakarta, Lawoe (3,265 m.). Hufvudstaden M., vid en sekundär biflod till Solo, har omkr. 20,000 inv. J. F. N. Madison [mä'disn], flod i nordamerikanska staten Montana, en af Missouris tre källfloder: Gallatin, M. och Jefferson rivers, hvilka förena sig vid Three forks. Madison [mä'disn], namn på flera städer i Nord-Amerikas förenta stater, uppkallade efter deras fjärde president. 1. Hufvudstad i staten Wisconsin, med vackert och sundt läge mellan sjöarna Mendota och Monona, 125 km. v. om Milwaukee. 25,128 inv. (1906, enl. beräkning). Stort kapitolium (1909--10). Statsuniversitet, som grundlades 1848 och sedermera utvidgats, så att det nu omfattar college of letters and science, college of mechanics and engineering, college of agriculture (med experimentalfält, kurser i huslig ekonomi och mejerihandtering m. m.), juridisk 3-årig kurs, förberedande medicinsk kurs, astronomiskt observatorium (Washburn), gymnasialafdelning samt "extension division" (med kurser i olika ämnen, bl. a. diskussionsöfningar) samt hade 1910 omkr. 400 lärare och nära 5,000 stud. Det förfogar öfver ett stort område (250 har) vid sjön Mendota och har en årsinkomst af omkr. 1,5 mill. doll. Dess bibliotek (omkr. 165,000 bd, utom broschyrer) är uppställdt i Historical societys byggnad tills. med detta samfunds samlingar och bibliotek (öfver 400,000 bd) och Wisconsin academys of sciences, arts and letters boksamling (5,000 bd). Andra boksamlingar i staden äro statens juridiska bibliotek (45,000 bd) i kapitolium, M. public library och ett astronomiskt bibliotek. F. ö. finnas flera katolska, protestantiska och osekteriska läroanstalter, Monona lake assembly efter mönstret af den i Chautauqua, statens fiskodlingsanstalt, statshospital. Staden har stor omsättning af landtmannaprodukter och besökes mycket af sommargäster. M. blef stad 1856. -- 2. Stad i staten Indiana, på norra stranden af Ohio, 70 km. ofvanför Louisville. 7,835 inv. (1900). -- 3. Köping i staten New Jersey, 43 km. v. om New York. 4,115 inv. (1905). Det betraktas som en förstad till New York och Newark och är säte för Drews prästseminarium (metodist-episkopalernas), öppnadt 1867 och uppkalladt efter D. Drew (d. 1879), som skänkte dess vidsträckta område och de flesta af dess byggnader. -- 4. Stad i Iowa. Se Fort Madison. 1--4. Wbg. Madison [mä'disn], James, Nord-Amerikas förenta staters fjärde president, f. 16 mars 1751 i Port Conway i Virginia, d. 28 juni 1836 på sitt landtgods Montpelier i Virginia, var son till en rik godsegare, valdes 1776 till medlem af det konvent, som gaf staten Virginia dess författning, insattes 1778 i denna stats verkställande råd och utsågs 1779 till ett af Virginias ombud å kongressen i Philadelphia. I nov. 1783 återvände han till Virginia och