427 Madsens kulsprutegevär-Madvig 428 handlingarnas lagbundna kausalsammanhang. - Litt.: C. Nserup, "Norsk litteraturhistorie" (1905). K- V- n' Ma'dsens kulsprutegevär, krigsv. Se Kulspruta, sp. 221, och M a d s e n, V. H. 0. Madura [mādo'rā]. 1. Distrikt i kejsardömet Indien, södra delen af presidentskapet Madras. 22,536 kvkm. 2,831,280 inv. (1901). Landet är till större delen en slätt omkring floden Vaigai, sakta sluttande mot s. ö. Nordvästra delen fylles af de omkr. 2,300 m. höga Palni hills, där ett sanatorium anlagts och kaffeodling med framgång införts. Genom distriktet går södra Indiens järnväg från Tinnevelli och Tuticorin till Trichinopoly. -- 2. Hufvudstad i nämnda distrikt, vid södra stranden af floden Vaigai. 105,984 inv. (1901), hvaraf 3,750 kristna. M. är medelpunkten för den amerikanska missionen i södra Indien. M. var fordom hufvudstad i ett mäktigt konungarike. Ännu finnas storartade ruiner af bl. a. det gamla konungapalatset, hvilka med stor kostnad

Tempel och gata i Madura.

restaurerats af regeringen, af ett çivatempel (se fig.) samt af en tschultri (sal för pilgrimers mottagande), hvars tak uppbäres af 124 i fyra rader ställda monolitpelare, öfverlastade med de underligaste ornament. Å pl. II till art. Byggnadskonsten finnes afbildad en helig damm i M. -- 3. Nederländskt residentskap. Se Madoera. 1 o. 2. (J. F. N.)

Madurafot (eng. madurafoot of India), med., en sjukdom i foten, uppträdande hos infödingarna i Indien, företrädesvis i Madura, samt bestående i en inflammation och karies (röta) i fotens småben, med stark svullnad, varbildning, fistlar m. m. (se fig.). I vetenskaplig litteratur är namnet madurafot numera ersatt med mycetoma, hvarunder man förstår en till sina kliniska symtom enhetlig grupp af svampsjukdomar. Utom i Asien och Afrika äro enstaka fall påträffade i Amerika och Syd-Europa. Sjukdomen kan, ehuru mera sällan, angripa äfven andra organ, t. ex. handen. Den kan öfverympas på vissa djur. I framskridet stadium anses sjukdomen ännu vara obotlig, om icke kirurgiskt ingrepp sker. Den synes icke innebära direkt fara för lifvet. Sjukdomen beror på, att i foten intränga mögelliknande svampar, som af Berkeley fått namnet Chionyphe Carteri. Smittämnet, som utgöres af flera hvarandra närstående svamparter, betecknas numera oftast med namnet mycetomasvamp. Dessa svampar, som växa på flera af de vanliga bakteriologiska näringssubstraten, kunna med mikroskopet ses i de olikfärgade små korn, som anträffas i fistlarnas sekret. G. Wrgn. Madurasundet. Se Madoera. Maduresiska språket. Se Madoeresiska språket. Maduro [-do'rå], "mogen", Obscuro l. Oscuro, "mörk", sp., namn på cigarrer med mörkt täckblad, jfr Cigarr, sp. 310; beteckning på de starka portvinerna från Duerotrakten. Madusa (antagligen förvrängning af Medusa, se Gorgoner), i sv. folkspråk beteckning för en tjock, stor och groflemmad kvinna. Ordet förekommer redan hos Stiernhielm (i "Hercules"). Jfr Madaska. Madvig, Johan Nikolaj, dansk filolog och statsman, f. 7 aug. 1804 i Svaneke på Bornholm, d. 12 dec. 1886, blef student 1820 samt tog 1825 filologisk ämbetsexamen med utmärkelse och 1826 magistergraden. S. å. förordnades han till docent och 1828 till lektor vid universitetet, tog s. å. doktorsgraden och blef 1829 professor i klassisk filologi. 1832-48 var han därjämte universitetsbibliotekarie och 1848-74 undervisningsinspektör för de lärda skolorna. Vid sin professur kvarstod han, om man bortser från de tre år (1848- 51), då han var minister, ända till synförmågans aftagande tvang honom att draga sig tillbaka, 1879. Han blef 1835 led. af Videnskabernes sel-skab och var sedan 1867 dess president, sedan 1876 dessutom ordf. i Carlsbergfondens styrelse. Redan i sina första afhandlingar, för magister- och doktorsgraderna: Emendationes in Ciceronis libros De legibiis et Academica (1826) samt De Q. Asco-nii Pediani ... in Ciceronis Orationes commenta-riis disputatio (1828), visade han sig som skarp-