461 Magerman-Magha ligt Herodotos en af medernas sex folkklasser. Magerna utgjorde sannolikt den inhemska präst-kasten, som sedan efter ariska eröfringen förbands med Zarathustras mazdeism (se d. o.), änskönt namnet mager på sin höjd en gång förekommer i Avesta. Efter Kambyses lyckades en mager, Gau-mäta, tillvälla sig makten. 522 blef han slagen af Darius. Magerna voro berömda för vishet och hemliga insikter. I romerska riket blef namnet gemensam beteckning för österländska stjärntydare, be-svärjare. och trollkarlar, äfven kallade kaldéer, som eg. betecknade Babyloniens vise. I Matt. 2 sättas magerna, de vise män från österlandet, som senare tradition gjort till tre, i förbindelse med stjärntydning (astrologi) och drömtydning. I Apg. [Elvua^ 6 f*äyos\ 13: 8 öfversättes magos med trollkarl (jfr 8: 9). N-S. Magerman, sjöv. Se Bolin. Magersfontein [magersfontēn], Magersfontein kopjes, höjdparti i Syd-Afrika, Oranjeflodskolonien, omkr. 25 km. s. om Kimberley, mellan denna stad och Modder river. 10--11 dec. 1899 stod där ett slag mellan en till omkr. 7,000 man uppskattad boerstyrka under general Cronje och en brittisk, omkr. 12,000 man stark härafdelning under generallöjtnanten lord Methuen. Boerna hade intagit en utbredd ställning på och vid foten af höjderna, hvilken ställning förstärkts med fältbefästningar. Mot densamma framgick natten till den 11 den af generalmajor Wauchope förda höglandsbrigaden (4 bataljoner) till anfall, men detta

Minnesmärket öfver de stupade skandinaverna vid Magersfontein. Minnesstenen är omgifven af 4 hörnstenar, hvilka representera Sverige, Finland, Danmark och Norge. I drakslingan på stenen står ristadt "Magersfontein 11. 12 1899" och på hvar hörnsten en valkyriebild, i hvars sköld äro inhuggna de fallnes namn, hvarjämte ofvanför läses en vers (på svenska hörnstenen: "De kunde icke vika, blott falla kunde de").

kom i stockning på grund af boernas öfverraskande eld. Brigaden råkade i oordning och led betydliga förluster, hvilka ytterligare ökades, då den genom ett motanfall af boerna tvangs till återtåg. Under dagens lopp företagna förnyade anfall, utförda af gardes- och Yorkshire lätta infanteribrigaderna, understödda af artilleriet, hade lika liten framgång. På morgonen den 12 gaf Methuen order om återtåg mot Modder river. Engelsmännens förluster uppgingo till omkr. 1,000 man. På boersidan utmärkte sig särskildt den skandinaviska kåren. Af densamma, som bestod af omkr. 100 man, mest svenskar, deltogo i själfva striden 50--60 man. Den hade sin plats i den breda luckan mellan boerställningens midt och dess vänstra flygel och blef nästan fullständigt tillintetgjord (antalet döda -- 15 svenskar, 5 danskar, 3 finnar och 3 norrmän, jämte 2 tyskar -- och sårade uppgick till 41 man). På den plats, där kåren kämpat, aftäcktes af Transvaals premiärminister general Botha 25 april 1908 ett ståtligt minnesmärke (se fig.), en öfver 6 m. hög bautasten af svensk granit, hvartill medel insamlats hufvudsakligen inom svenska armén, men äfven i Finland, Danmark och Norge. Se bl. a. "Skandinaverna vid M." (i "Vårt försvar", 1904) af löjtnant E. Stålberg, en af deltagarna i striden. H. J-dt. Magerö, Norges nordligaste ö, n. v. om Porsangerfjordens mynning i Finnmarken, skild från fastlandet genom Magerösundet. Areal 420 kvkm. Kusterna äro branta, utan synnerlig skärgård. Längs dem ligga fiskelägena Honningvaag, Kjelvik, Helnes, Kamövær, Skarsvaag och Gjæsvær. Ön är delad i de två häradena Maasö och Kjelvik. Den fåtaliga befolkningen lefver af fiske. På M. ligger Nordkap (se d. o.) på 71° 10' 24"; något längre i n. (71° 11' 8"} utskjuter Knivskjærodden, Norges nordligaste punkt. K. V. H. Mageskifte (af da. mage, make, lika, och skifte, skifte, byte), da., byte af orörligt gods mot värde af samma slag; kontrakt, öfverenskommelse om byte af jordegendomar. Historiskt bekant är mageskiftet 1773 mellan kejsar Paul och Kristian VII (se Holstein, sp. 1025). Magflen, gammal svensk benämning på magsyra eller magkatarr. Maggia [ma'dja], flod i schweiziska kantonen Ticino, kommer från Lago di Naret (2,240 m.) och mynnar ut genom ett bredt delta i Lago mag-giore. Längd 43 km. Valle Maggia, som omfattar äfven de i hufvuddalen utmynnande bidalarna, är en af Ticinos 8 kretsar och har omkr. 5,200 katolska invånare af italiensk härkomst. J- F. N. Maggini [madjini], Giovanni Paolo, italiensk violintillverkare i Brescia, f. 1580, d. 1640. De högt skattade Magginiviolinerna utmärka sig för mildt sonor klang. Biogr, af Huggins (1892) och Berenzi (1907). E. F-t. Maggiordomo [ma'djår dåmå], it., påfvens förste hofmarskalk. Jfr Major d o m u s. Maggiore [madjåre], it. (fr. majeur), mus., eg. "större"', en benämning på durklangen, emedan densamma har stor ters, i motsats till mollklangen, som har liten ters och därför kallas m i n o r e (m i-n e u r). "Maggiore" begagnas ofta i äldre musik som öfverskrift på den del af ett mollstycke, hvilken går i dur (parallelltonarten), liksom "minore" på den del af ett durstycke, hvilken går i moll. A. L.* Maggipreparat [ma'dji-], af lulius Maggi uppfunna och patenterade konserver, kapslar, "tärningar" af köttextrakt, grönsaker och kryddväxter. Maggiartiklarna ha världsrykte. Stora M.-bolag ha anlagt betydande fabriker, såsom i Singen (i Baden) och Kempttal i Schweiz. Maggrop, anat. Se Bröstgrop och Buk. Mägha, en indisk skald från tämligen sen tid, som diktade ett stort verk, (tfupalaradha ("Cigu-pälas dödande") eller Mäghakävya (Mäghas kävya,