Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magerman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
467
Magister admissionum-Magistrat
titeln tillägges promoverade filos, licentiater). -
Vid "simpromotioner" i Sverige utdelas
magistertiteln ("simmagister") som den högsta
belöningen för skicklighet. Se Doktor och Kandidat.
J. C.
MagPster admissiönum, lat. Se Magister.
Magi’ster a’rtium liberälium, lat. Se Artium
liberalium magister och Fria konster.
MagPster bursärum. Se E o m m u n i t e t, sp. 683.
Magister convivii, lat. Se A r b i t e r.
Magi’ster dokens, lat. Se Docent och Magister.
Magi’ster DosPtheiis. Se D o s i t h e u s.
Magi’ster e’quitum. Se Diktator och Magister.
MagPster generälis. Se Dominikanorden, sp. 665.
Magi’ster Islebius, tysk teolog. Se A g r i-c o l
a, Johan.
Magiste’rium (af lat. magifster, mästare, således
"mästerstycke"), kem., var hos alkemisterna benämning
på ett ämne, som skulle förvandla oädla metaller i
guld, således liktydigt med "de vises sten". Sedermera
har namnet öfverflyttats på åtskilliga kemiska
och farmaceutiska preparat (t. ex. TO. bismuthi,
basiskt vismutnitrat), hvilkas beredande ansågs som
ett mästerstycke eller hvilka utmärktes af kraftiga
medicinska verkningar. P.T.C."
MagPsterkonferensen. Se Köpenhamns universitet,
sp. 668.
Magister matheseos, lat., "matematikens mästare",
kallas, till följd af sin vikt, den matematiska sats
(Euklides* Elementa I, 47), som lär, att summan af
kvadraterna på kateterna är lika stor med kvadraten
på hypotenusan. Efter sin upp-hofsman benämnes den
äfven pythagoreiska lärosatsen.
Magi’ster militum (TO. miWtice), lat. Se Magister.
Magister mörum, lat. Se Magister.
Magi’ster novitiörum, lat. Se Jesuitorden, sp. 1388.
Magi’ster officiorum, lat. Se Magister.
Magi’ster po puli, lat. Se Diktator och Magister.
MagPster principälis. Se Klosterskolor.
Magisterpromotion. Se Magis ter.
MagPster sacri palatii [-a’tsii], lat.,
"palatsmästare", urspr, lärare och rektor vid den 1218
inrättade Schola palatina vid påfvehofvet. Ämbetets
förste innehafvare var Dominicus den helige. Med
få undantag har ock platsen rekryterats från
domi-nikanorden. Läroämnet bestämdes af Urban IV
till filosofi. Bland innehafvarna må nämnas den från
processen mot Luther (se d. o.) bekante Silvester
Prierias. Än i dag gäller "palatsmästaren" som
påfvens hofteolog, är själfskrifven konsultor
åt inkvisitions- och indexkongregationerna
och censor öfver alla i Rom utgifna
böcker. Nuv. (1912) innehafvare Alberto Lepidi.
Hj. H-t.
MagPster scholärum, lat. Se Magister.
MagPster scriniörum, lat. Se Magister.
MagPster sententiärum, lat. SePetrusLom-bardus.
MagPster universalis. Se A l a n u s.
Magistral. Se Mist ra 1.
Magisträlformel (af lat. magi’ster, mästare,
lärare), farm., kallas hvarje i en farmakopé
intagen föreskrift rörande beståndsdelarna och
beredningen af ett sammansatt läkemedel, som fått
sig tillagdt ett särskildt namn, under hvilket det
af läkare föreskrifvits, t. ex. Pulvis magnesice
cum Rheo, Pilulce myrrhce ferratce o. s. v. Dylika
"magistralformler" medföra lättnad för läkaren,
som, då han skrifver sitt "recept", endast behöfver
skrifva formelns namn i st. f. att uppskrifva
alla beståndsdelarna och sättet för läkemedlets
beredning. Jfr Officinell formel. O. T. S.*
Magisträllinje, befästningsk., kallas den linje
å en fästnings eller ett fältverks planform,
som är bestämmande för de öfrigas läge (däraf
namnet; se Magister) och därför först af alla
utstakas. Vid fältverk väljes härtill vanligen
vallens högsta krönlinje, den s. k. eldlinjen,
vid fästningsverk innerbrantens murkrön.
O. A. B.*
Magisträt (af lat. magisträtus, se d. o.). De svenska
städernas styrelse utgjordes enligt stadslagen
(från 1350-talet) af borgmästare och rådmän jämte
konungens fogde. Dessa handhade dessutom den högre
dömande myndigheten under namn af rådstufvurätt,
vid hvars sida fanns en lägre polisrätt,
"rätten ute å torgeno" med två rådmän och en
"byfogde" (se d. o.) som bisittare. Som utöfvare af
administrativ myndighet började stadens råd benämnas
"magistrat" i samband med dess förvandling till
en statsligämbetsmyndighetoch städernas strängare
underordning under statsmakten under Gustaf II Adolfs
och Kristinas regering. Denna åtskillnad emellan
magistraten som förvaltningsorgan och rådstufvurätten
som domstol har också bibehållits, ehuru båda
kollegierna bildas af ungefär samma bisittare. I
magistraten, som i allmänhet är b\slutmässig med tre
ledamöter, sitta nämligen borgmästaren och en eller
flera rådmän, i enlighet med särskilda anordningar
för hvarje stad, jämte magistratssekreteraren, då
sådan finnes. Borgmästaren är magistratens ordf.,
så snart icke K. M:ts befallningshaf vande är
närvarande och för ordet i underlydande magistrat,
hvilken bestämmelse dock numera saknar hvarje
praktisk betydelse. I förhållande till stat och
kommun har däremot magistratens ställning väsentligen
förändrats. Från att i äldre tider nästan uteslutande
vara ett kommunalt organ, i hvars hand förvaltningen
af stadens kommunala angelägenheter hvilade, indrogs
nämligen fr. o. m. 1600-talet magistraten bland
statsförvaltningens organ, likasom rådstufvurätten
blef statsdomstol för staden, hvaremot den kommunala
myndigheten steg för steg flyttades öfver till
andra kommunala institutioner, såsom stadens
äldste, allmän rådstuga och stadsfullmäktige. Som
statsförvaltningsmyndighet har magistraten att
ombestyra, att domar och utslag bringas till
verkställighet, att i städer, som ej lyda under
landsrätt, vara öfverexekutor, då detta värf icke af
K. M:t anförtrotts åt viss led. af magistraten eller
tills vidare åt K. M:ts befallningshaf vande, att
handha uppbördsväsendet och allt hvad till säkerhets-,
ordnings-, sundhets- och sedlighetspolisen hör,
då icke åt särskilda poliskamrar omsorgen härom
öfverlämnats, att förrätta riksdagsmanna-och
borgmästarval m. m. d. samt att öfva en viss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
