- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
481-482

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magnesia (orter) - Magnesiaglimmer l. Biotit - Magnesiahydrat - Magnesian limestone - Magnesiaoxid - Magnesioferrit l. Magnoferrit - Magnesit, Magnesiumkarbonat - Magnesium

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Texier (1843) till Louvre, och andra fragment
ha kommit till Pergamonmuseet i Berlin. Templet
var byggdt på en äldre grund af Hermogenes
från Alabanda i slutet af 3:e årh. f. Kr. i
jonisk stil, en pseudo-dipteros, omgifven af 8 : 15
pelare af nära 12 m. höjd. Framför västra fasaden
illustration placeholder
Stycke af relieffrisen (amasonstrid) från västfasaden af Artemistemplet i Magnesia vid Maiandros. (Nu i Louvre, Paris.)

stod ett stort offeraltare, smyckadt med mer än
3 m. höga reliefer. Sedan år 206 f. Kr. firades
vid templet hvart 5:e år en mycket besökt fest,
Leukofryena. Från romartiden härstamma de murar
och doriska hallar, som omge helgedomen utom i
v., och sannolikt äfven den Joniska propylon, som
förenade den med agora (torget), en rektangel af 95
m. bredd och 188 m. längd, som rundt omkring var
omgifven af 13 m. djupa hallar och på hvilket låg
ett litet joniskt tempel åt Zeus Sosipolis. S. och
v. om agora finnas många andra lämningar af den
romerska staden, bl. a. af en teater (utgräfd
af Hiller von Gärtringen), ett stadion, odeion,
gymnasion, och äfven den 2,3 m. tjocka stadsmuren
är delvis väl bibehållen. Järnvägen från Smyrna
stryker tätt förbi och har användt åtskilligt af
stenen. 189–133 f. Kr. tillhörde M. riket Pergamon
och var då en af dess mest blomstrande städer. Det
motstod 87 f. Kr. Mithridates’ anfall, hvarför det
af Sulla fick romersk medborgarrätt. På mynt från
Gordianus’ tid kallar M. sig den sjunde staden i
Asien. Senare var det biskopssäte. Platsen är nu så
osund, att de tjerkesser, som efter 1878 bosatt sig
i den närbelägna byn Tekke, nästan alla dött eller
utflyttat.
1 o. 2. (J. F. N.) 3. Wbg.

Magnesiaglimmer l. Biotit, miner., ett
sammanfattningsnamL för vissa i allmänhet mörka
glinimerarter, såsom anomit, manganofyl1it,
meroxen, phlogogit (se Biotit,
Enaxig glimmer, Glimmergruppen).
Den ingår som primär beståndsdel i de flesta eruptiva
bergarter (graniter, kvartsporfyrer, lipariter,
syeniter, trakyter, dioriter, porfyriter, andesiter,
diabaser, basalter o. s. v.); vid metamorfos af dessa
bergarter öfvergår i många fall magnesiaglimmern
oförändrad i omvandlingsprodukten, eller också
kan dennas glimmer vara rent sekundär, uppkommen
på bekostnad af något eller några af den
ursprungliga bergartens mineral. Vid omkristalliseringen
i följd af pressning anordna sig glimmer-fjällen
parallellt med hvarandra och vinkelrätt mot
tryckriktningen, hvarigenom den nybildade bergarten
får en skiffrig textur. Längs skiffrighetsplanet
är klyfbarheten hos bergarten störst. Äfven
de ljusa glimmerbladen i en sand kunna utgöras
af magnesiaglimmer, som dock genom utlakning
förlorat sin järnhalt och därigenom blifvit urblekt.
A. Hng.

Magnesiahydrat, kem. Se Magnesia 1.

Magnesian limestone [mägnī’ʃən lai’mståun],
eng. Se Kalksten, sp. 644.

Magnesiaoxid, kem. Se Magnesia 1.

Magnesioferrit 1. Magnoferrit, miner., en
vulkanisk magnetit från Vesuvius med den verkliga
magnetitens Fe O ersatt af Mg O, således =
Mg O, Fe2 O3 eller Mg (Fe O2)2. Se Spinell.
A. Hng.

Magnesit Leonhard, miner., Magnesiumkarbonat
(Mg CO3), dock ofta med isomorf
inblandning af kalcium-, mangan- och järnkarbonat,
i romboedrar liksom kalkspaten, af hvit, gul, brun
eller gråsvart färg. Från kalkspaten skiljes
magnesiten lättast genom större motståndskraft mot
syror, som endast i värme påverka magnesiten.
Hårdhetsgraden = 4–4,5 mot kalkspatens, som
är = 3; eg. vikt = 2,9–3,1 (kalkspatens =
2,6–2,8). Sénarmont framställde magnesit genom
att låta lösningar af magnesiumsulfat och
natriumkarbonat under längre tid och vid 160° C. inverka
på hvarandra i slutet kärl. Magnesiten förekommer
under form af romboedrar inväxta i metamorfa
bergarter, men bildar också större eller mindre
linsformade lager af en finkornig eller grofkornig,
stundom tät, hvit massa vid Veitsch i Steiermark,
flerstädes i Ungern och Grekland samt vid Tarrekaise
inom Kvikkjokk i Norrbotten (påvisadt 1892 af
F. Svenonius) i bergarter tillhörande amfibolitgruppen.
Enär magnesiten har viktig användning
vid den basiska götjärnsmetoden, blef förekomsten
vid Tarrekaise föremål för en noggrannare undersökning,
af hvilken synes framgå, att magnesitmängden
inom fältet i fråga uppgår till ung.
500,000 ton oskrädd eller enligt annan beräkning
till 360,000 ton skrädd råmagnesit.
A. Hng.

Magnesium, kem., ett grundämne, den metalliska
radikalen i magnesia (se d. o.). Sedan Davy
lärt känna magnesians natur af oxid, föreslog han
för dess metalliska radikal namnet magnium, under
det brunstenens metall erhöll namnet magnesium.
I st. f. det senare namnet använde man ofta
förkortningen mangan, hvarefter det blef brukligt
att kalla magnesians metall magnesium. Metallen
framställdes först af Bussy, 1828, genom upphettning
af klormagnesium med kalium. Sedermera
förbättrades metoden för metallens framställande
af Caron och Deville samt af Wöhler. För
framställande af metallen smälter man på elektrisk väg
vattenfri karnallit, K Mg Cl3, i järndeglar, hvarvid
kol användes som anod, degeln som katod; vid den
förra afskiljer sig klor, vid den senare metalliskt
magnesium, till dess smältan har blifvit alltför
rik på kalium. Den erhållna metallen omsmältes
under ett lager af koksalt och klorkalium. Magnesium

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 10 18:54:50 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbq/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free