495 Magnetkristallkraft-Magnin än den telluriska magnetkisen (4,5-4,7), som den för öfrigt fullkomligt liknar. Hj. Sj. (A. Ung.) Magnetkristallkraft, fys. Se Kristallmagnetism. Magnetnål, fys. Se Magnetism. Magneto-elektriska apparater, fys. Se Induktionselektriska apparater. Magneto-elektrisk induktion, fys. Se Induktion 2 c. Magneto-elektrisk rotationsmaskin, fys. Se Clarkes maskin. Magnetograf (af magnet och grek. gra'féïn, skrifva), fys., själfregistrerande variationsinstrument. De magnetografer, som användas på de flesta magnetiska observatorierna, äro konstruerade BILD Magnetograf. af Otto Toepfer & Sohn i Potsdam, efter anvisningar, lämnade af Eschenhagen. Fig. visar en sådan magnetograf. JI är själfva registrerings-apparaten, JII och JIII äro horisontalintensitets-och deklinationsvariometern och JIV är vertikal-intensitetsvariometern. Äfven Mascart och Adie m. fl. ha konstruerat magnetografer. (Jfr J o r d-magnetism.) D. S-t. Magnetometer (af magnet och grek. me'tron, mått). Se Jordmagnetism, sp. 145. Magneto-optiska fenomen. Se Elektrooptik. Magnetostriktiön, fys., det fenomen, att en kropps volym ändras vid magnetisering och omvändt, att man genom att utsätta en kropp för sträckning eller tryckökning ändrar dess magnetisering. D. S-t. Magnetpoler, fys. Se Magnetism. Mag-neurös, med. Se Magsjukdomar, sp. 515. Ma'gni (genit. af Magnus, "Magnusson"). 1. Birgerus M. Se Birgerus Magni. - 2. Johannes M. Se Johannes Magnus. - 3. Jonas M. Se Jonas Magni. - 4. Nico1aus M. Se Nils Månsson. - 5. Olaus M. Se Olaus Magnus. - 6. Petrus M, Se Peder Månsson. Magni [ma'nji], Pietro, italiensk skulptör. f. 1817 i Milano, d. 1877, är framför allt känd genom monumentet öfver Lionardo da Vinci på Piazza della Scala i Milano, hvilket monument framställer renässansens stormästare omgifven af sina fyra lärjungar: Boltraffio, Salaino, Marco d'0ggiono och Cesare da Sesto. (G-g N.) Magni'ficat (lat.; "han lofprisar"), mus., en af de tre evangeliska lofsångerna (cantica majora). näml. Canticum beatæ Mariæ virginis, 1. Marias lofsång i Sakarias hus, då hon besvarar Elisabets hälsning med orden Magnificat anima mea dominum ("min själ prisar storliga Herran"). M. sjunges BILD Magnetogräf. i katolska kyrkan vid vespern och har melodier i alla åtta kyrkotonerna ("Magnificat octo tonorum"). Kyrkokompositörer ha ofta komponerat magnificat flerstämmigt (bl. a. är J. S. Bachs 5-stämmiga magnificat ett af hans främsta verk). A. L.* Magnifice'ns. Se Magnificus. Magni'ficus, lat., "magnifik", storartad, präktig, ståtlig, brukas i Sverige och Tyskland i det latinska uttrycket rector magnificus, som är en titel på universitetens rektorer, hvilka äfven bära titeln magnifice'ns. Magnifik [manjifik]. Se Magnificus. Magnin [manjä'], Charles, fransk litteraturhistoriker, f. 1793, d. 1862, gjorde sig känd som kritiker i "Globe", "National", "Revue des deux mondes" och "Journal des savants". Hans egentliga fält var dramats och teaterns historia. Han utgaf bl. a. Les origines du théâtre moderne (1838) och Histoire des marionnettes en Europe (1852; 2:a uppl. 1862). Magnin [manjä'], Pierre Joseph, fransk-politiker och finansiär, f. l jan. 1824 i Dijon, d. i nov. 1910, valdes 1863 till deputerad, slöt sig till