523 Mahanadi-Mäharästri 524 deltog dock som rådgifvare i kriget mot Spanien 1898, blef 1899 medlem af fredskonferensen i Haag och utnämndes 1906 till konteramiral i flottans reserv. 1892-93 var M. chef för Förenta staternas sjökrigshögskola. Bland marinskriftställare intar M. obestridligen främsta rummet. Han är vida berömd och högt skattad ej blott inom alla mariner, utan äfven långt utanför fackmännens kretsar. Kritiskt undersökande sjöpolitiken och sjökrigen, påvisar M. sjömaktens väldiga inflytande på världshistorien särskildt i de grundläggande och epokgörande arbetena The influence of seapower upon history, 1660-4783 (1889; "Sjömaktens inflytande på historien 1660-1783", 1899), The influence of seapower ön the french revolution and empire, 1793-1810 (2 dlr, 1893) och The influence of seapower in its relation to the war of 1812 (2 dlr, 1895). M. behandlar i dessa arbeten tillika sjöstrategien med stöd af sjökrigshistorien och sjötaktiken med hänsyn till fartygs-materielens och vapenteknikens ståndpunkt. F. ö. undersöker och fördjupar han sig i sjöstrategiens studium i flera följande arbeten, bland hvilka Life of Nelson, the embodiment of the seapower of Great Britain (2 dlr, 1897), kanske mer än flertalet af hans andra likaledes synnerligen förtjänstfulla arbeten, utmärker sig för kraftfull, glänsande stil, medryckande framställningskonst samt både djupsinnig och vidsynt behandling af ämnet. M:s öfriga arbeten skola här endast uppräknas, då återgifvandet af deras fullständiga titlar torde ge en föreställning om författarens mångsidighet inom sitt fack, Gulf and inland waters (1883), Admiral Farragut: a biography (1892), Interest of America in seapower present and future, with a discussion ön the possibilities of an anglo-american reunion (1897), Lessons ön the war with Spain (1899), The problem of Asia, and its effect upon international policies (1900), The war in south Africa (1901), Types of nåväl officers, drawn from the history of the british navy, with some remarks ön the develop-ment of nåväl warfare during the eighteenth cen-tury (1901), Retrospect and prospect, eight studies in international relations, nåväl and poZi£icaZ(1902), From sail to steam (1907), Some neglected aspects of war f together with the power that makes for peace and the capture of private property ät sea (s. å.), Nåväl administration and warfare, some general principles, with other essays (1908), The harvest within (1909), The interest of America in internalional conditions (1910) samt Nåväl stra-tegy, compared and contrasted with the principle and practice of mililary operations ön land (1911). Sistnämnda arbete innefattar resultaten af författarens mångåriga, djupgående studier i ämnet. Till grund för detsamma ligga hans föreläsningar i sjökrigshögskolan i Newport under skilda perioder mellan 1887 och 1911. M:s arbeten äro ingalunda afsedda eller njutbara uteslutande för fackmännen; de lämpa sig äfven för lekmännen och ej minst för politiker. M. är hedersdoktor vid universiteten i Oxford och Cambridge (1894), Yale (1897), Mc Gill (1900), Columbia (s. å.) och Dart-mouth (1903). _ H. W-l. Mahanadi [mähenä^di], Mahanuddi, "den stora floden", flod i Indien, upprinner i en vild bergstrakt i södra delen af Centralprovinserna och faller ut i Bengaliska viken genom ett stort delta nedanför staden Cuttack. Dess längd utgör omkr. 830 km. och flodområde omkr. 113,400 kvkm. Den har ett snabbt lopp och för vid högvattenstånd en större vattenmassa än någon annan flod uti Indien (ända till 51,000 kbm. i sekunden). Under den torra årstiden nedgår vattenmängden till 320 hl. i sekunden. Genom ett vidsträckt kanalsystem sprides vattenmassan öfver stora landsträckor n. och s. om deltat. (J. F. N.) Mahanäim var en befäst stad i Palestina, belägen ö. om Jordan, på gränsen mellan Gads och Manasses områden. Det var bl. a. Isbosets residensstad (2 Sam. 2: 8, 12, 29) och en stödjepunkt för David under kriget med Absalom (2 Sam. 17: 24, 27). Mest bekant är M. genom berättelsen om Jakobs underbara kamp med Gud, som omtalas i samband med denna ort (l Mos. 32: 2 f., 23). Det gamla namnet går igen i ett ruinställe Machnä, n. om floden Jabbok. Om denna plats betecknar läget för det gamla M., är dock ovisst. E. S-e. Mahanä'nda, biflod till Ganges (se d. o.). Mahanoy city [märanå! si'ti], stad i nordamerikanska staten Pennsylvania. 14,836 inv. (1906). Antracitgrufvor, järn- och maskinindustri. J- F. K. MahanuddL Se Mahanadi. Mahäprasäda, ind. relig.-hist. Se J a g a n-n ä t h. Maharaja [-rā'dja], "stor furste", titel för indiska furstar. Se Raja. Maharaṣṭra ("det stora konungariket"), en benämning på landområden, som sträckte sig omkring Bombay, särskildt omkring floden Narmadā och dess nedre lopp, och motsvarade de nuv. maratternas (se d. o.) land. På Hiuen Thsangs tid omtalas det som ett af de nio konungarikena i Deccan på hans tid. K. F. J. Mähärästri ("Mahärästra-språket"), sanskritnamnet på en prakritdialekt, som urspr, talats i västra Indien i trakten omkring Bombay och s. därom, alltså språket i det gamla Mahärästra, nuv. ma-ratternas land, hvilkas språk, maräthi (se d. o.), kan anses som den direkta fortsättningen af mähärästri. Som litterärt språk är det det förnämsta bland prakritdialekterna. I de indiska dramerna talas sanskrit af männen tillhörande de högre kasterna, medan prakrit talas af kvinnor och lägre kaster, så att cäurasenl användes i prosa, mähärästri i vers. Dessutom är det det litterära prakrit par préfé-rence. De förnämsta verk på mähärästri äro Hälars Saptacataka (700 strofer), en berömd samling (antologi) af korta (enstrofiga) dikter från 300- eller 400-talet (i alla fall före 600-talet) e. Kr., utg. och delvis öfv. af Weber ("Das Saptacatakam des Hala", i "Zeitschrift der deutschen morgen-ländischen gesellschaft", bd 27, samt "Abhand-lungen fiir die kunde des Morgenlandes", bd 7); Rävanavaha 1. Setubandha, från något senare tid,