ledde han den första uppmätningen och kartläggningen af Färöarna (1896--1900). Han är sedan 1895 ordf. i Kommissionen for Danmarks geologiske undersögelse. ^{E. Ebg.} Mairet [mär<over>ä</over>], Jean de, fransk dramatiker, f. 1604, d. 1687, beskyddades i sin ungdom af kardinal Richelieu och författade ett dussin dramer (tragikomedier, tragedier och herdaspel), bland hvilka märkas pastoralerna Silvie (1626, en af de första på franska) och Silvanire (1630; ny uppl. 1890) samt det verkningsfulla sorgespelet Sophonisbe (1634), en förebild för Corneilles och Racines klassiska dramer. Se Dannheiser, "Studien zu M:s leben" (1888). Mairie [mär<over>i</over>]. Se Maire. Maison [mäṡå'], fr., hus. -- M. carrée [-kar<over>e</over>]. Se Nîmes. -- M. civile [-sivi'l]. Se Maison du roi. -- M. de Saint-Denis [-də sä dəni'], M. d'Écouen [-dekoã'], M. des Loges [-dä l<over>å</over>ʃ]. Se Hederslegionen, sp. 193. -- M. de santé [-də sãt<over>e</over>], privat vårdanstalt för sinnessjuka. -- M. du roi. Se sp. 552. -- M. garnie [-garn<over>i</over>], M. meublée [-möbl<over>e</over>]. Se Hôtel. -- M. militaire [-milit<over>ä</over>r], "hustrupper", kallades i Frankrike till 1789 års revolution de trupper, som voro särskildt afsedda för vaktgöring hos konungen (jfr Garde). Benämningen upptogs under första kejsardömet, restaurationen och tredje kejsardömet som beteckning för stab samt är äfven nu officiell inom franska republiken som beteckning för presidentens adjutanter och ordonnansofficerare. ^{C. O. N.} <img l>

Maison [mäṡå'], Nicolas Joseph de, markis, marskalk af Frankrike, f. 19 dec. 1771 i Épinay, d. 13 febr. 1840 i Paris, inträdde 1792 i franska armén, var 1799 krigsministern Bernadottes generaladjutant och utmärkte sig vid Austerlitz (1805) och Jena (1806) samt på Pyreneiska halfön (1808). Under fälttåget mot Ryssland (1812) blef han divisionsgeneral och baron. Han kämpade därefter tappert vid Leipzig (1813), utnämndes till grefve och förde 1814 befälet i Belgien. Efter Napoleons tronafsägelse hyllade han Ludvig XVIII och blef pär samt guvernör i Paris. Vid Napoleons återkomst från Elba följde han efter konungen till Gent, ådagalade efter "de hundra dagarna" vid flera tillfällen rätt stor politisk frimodighet, men upphöjdes dock 1817 till markis och fick 1828 kommandot öfver de franska trupper, som sändes till Morea för att hjälpa grekerna. Sedan han där tvungit Ibrahim pascha att lämna halfön, erhöll han 1829 marskalksstafven. Vid revolutionen 1830 förklarade han sig för den orleanska dynastien. 2 nov. s. å. öfvertog han på några veckor utrikesministerportföljen, var därefter sändebud i Wien, flyttades 1833 till Petersburg och slutade sin bana som krigsminister (april 1835--sept. 1836). Maison [mäså'], Rudolf, tysk skulptör, f. 1854 i Regensburg, d. 1904, studerade först arkitektur i München, sedan skulptur för Helbig, hade sin utkomst af träsnideri, fick arbete inom dekorativ skulptur, utförde en Korsuppresning 1885 och arbetade länge på en monumental brunn med allegorier öfver sjöfart och handel (Bremen, fullbordad 1899). För riksdagshuset i Berlin utförde han en del skulpturer, figurgrupperna Försvaret till lands och till sjöss, två medeltida härolder till häst (repliker af dem i München och Bremen) och Otto den store, staty uppställd i hallen. För justitiepalatset i München utförde M. dekorativ skulptur. Hans sista arbete -- som ock var hans minst lyckade -- var den stela och intetsägande ryttarstaty af Fredrik III (1904), som är placerad framför Kaiser-Friedrich-museum i Berlin. Sitt bästa område hade M. inom genreskulpturen, i humoristiska bilder i stark rörelse, utförda i tonad brons eller målad gips (Romersk augur -- terrakotta, Berlins nationalgalleri -- Fauner, Neger rider på en åsna, Neger i strid med en leopard). M. var professor i Berlin. ^{G--g N.} Maison du roi [mäṡå' dy rωa'], fr., "konungens hus", benämning på de franske konungarnas hof. Efter sin definitiva organisation under 1600-talet bestod detta af två afdelningar: maison civile (hofpredikanter, uppvaktande hofmän, ståthållare vid de kungliga slotten, hofstallmästare, hofjägmästare o. s. v.; ännu 1789 efter Neckers indragningar i besparingssyfte till ett antal af 4,000 personer) och maison militaire (se Maison; de kungliga lif- och hustrupperna). Maison civile nyorganiserades som Maison impériale under Napoleon I, och dennes organisation återupplifvades af Napoleon III. Under "l'ancien régime" fanns en särskild hofminister, ministre de la maison du roi, med rätt omfattande funktioner. Ämbetet återupplifvades, dock endast för civillistan, 1814, men indrogs 1827. Under Napoleon III fanns en ministre de la maison de l'empereur. ^{V. S--g.} Maisons-Alfort [mäṡå'ṡ alf<over>å</over>r]. Se Alfort. Maisons-Laffitte [mäṡå' lafi't], by i franska dep. Seine-et-Oise, vid Seine, nära S:t Germaineskogen. 6,730 inv. (1901). Vackert slott, byggdt 1642--51

Slottet Maisons-Laffitte.

af Mansard, där Voltaire vistades en tid och som senare tillhörde bankiren Laffitte, sedan 1905 statsegendom och nationalmuseum. ^{J. F. N.} Maistre [m<over>ä</over>tr l. m<over>ä</over>str]. 1. Joseph Marie de M., grefve, italiensk statsman, fransk författare,