561 Majanthemum-Majestätsbref 5G2 i af styrka, jämte kraftigt lifsverk och harmonisk fönsteranordning en på samma gång så mäktig och så skön verkan åstadkommits, hvarvid dock må märkas, att till palatsets skönhet ej litet bidrager den senare i tiden af Cronaca anbragta stora hufvud-gesimsen. - Äfven som porträttmodellör var M. en af ungrenässansens yppersta konstnärer. Utom den ofvannämnda, med yttersta noggrannhet i detaljskildringen utförda bysten af Mellini finner man i Florens' dom porträttbyster af Giotto och en musiker Squarcialupo samt i Berlin en målad terra-kottabyst af Filippo Strozzi. - M., hvars statyer, oaktadt all ädelhet och skönhet i uttrycket, sakna verklig frihet i hållningen, var däremot i dekorationen en af renässansens allra yppersta män, outtömlig i motiv samt med ett skönhetssinne och en stilkänsla, hvari han ej öfverträffas af någon. C. R. N.* Maja'nthemum Wigg., _ Ekorrbär, bot., ett \ " ' till fam. Liliacece, un- j derfam. Asparagoidece j hörande örtsläkte, som af Linné sammanfördes med Convallaria, men afviker från detta släkte genom fyrdelad blomkalk och 4 ståndare. Släktets enda art, den lilla täcka M. bifolium L., som har två hjärt-lika stjälkblad och de små, hvita, välluktande blommorna samlade i en upprätt klase i stjälkspetsen, växer allmänt i Sveriges skogar, upp till Lappland. Bären bli vid mognaden röda. Den smala, krypande rotstocken jämte örtståndet, radix et herba unifolii, användes förr som svettdrifvande medel. O. T. S. (G. L-m.) Majbagge, zool. Se Meloidæ. - Om den till Majbagge hänvisade bilusen se Lusflugor. Majblomman (Första-majblomman), en liten konstgjord blomma af olika färg för olika år att fästa på dräkten. Den säljes sedan 1907 l maj och närmaste dagar, och inkomsten användes för tuberkulosens bekämpande. Fru B e d a Hallberg! Göteborg har äran af idén, som vunnit anklang äfven i Finland, Norge, Danmark, Holland, Belgien, Tyskland, Frankrike, Ryssland och Schweiz. I Sverige bildades 1908 Första-maj-blommans riksförbund, som dec. 1911 hade 360 lokalkommittéer, hade s. å. sålt 2,044,855 blommor med 201,300 kr. i behållning och tills. åren 1908-12 9,i mill. blommor. Under de fem åren har på detta sätt samlats 866,104 kr. Hvarje lokalkommitté får själf, för det samhälles räkning, där den bildats, förfoga öfver medlen. 1912 ha för ändamålet af kommittéerna sålts vykort af Carl Larsson. J. C. Majbrud. Se M a j. CD Majanthemum bifolium. l örten i blomning, 2 fruktställning (om hösten), 3 blomma, 4 bär i längdsnitt. Majbräken, bot., namn på Athyrium filix jemina. Majébashi (Mayebashi), stad. Se Maebashi. Maje'lla, bergparti i Abruzzerna i italienska prov. Chieti, mellan Pescaras och Sangros dalar, når i Monte Amaro 2,795 m. höjd. J- F. N. Majenforsen, vattenfall i Lagan (se d. o.). Maje'sta. Se M a i a 2. Maje'stas, lat., öfverhöghet, maktfullkomlighet, majestät (se d. o.), i forntiden särskildt om det romerska folkets (den romerska statens) högsta maktfullkomlighet, m. populi romani. Att kränka denna (minnere maiestatem populi romani) betraktades som ett svårt brott, som strängt beifrades; dit hörde icke blott angrepp mot folkfriheten och folkets höghetsrätt i egentlig mening, utan i allmänhet hvarje handling, som kunde betraktas som farlig för statens yttre eller inre säkerhet, särskildt af öfverhetspersoner, t. ex. vanärande kapitulation med en fiende, uppmaning till uppror, kränkande af tribunernas eller andra ämbetsmäns personer eller ämbetsåtgärder o. s. v. Under kejsartiden, särskildt från Tiberius, öfverflyttades begreppet på kejsarens person och maktställning; som majestätsförbrytelse beifrades af misstänksamma kejsare äfven helt obetydliga förseelser, hvarjämte de vanliga rättegångsformerna ofta åsidosattes; angifvarna (delatores), lockade af belöningarna (en del af den dömdes egendom), skaffade sig ofta på detta lumpna sätt såväl förmögenhet som högre samhällsställning. Kejsare af ädlare karaktär, Ti-tus, Trajanus o. a., förbjödo majestätsprocesser, som emellertid ofta återupptogos af efterträdaren och öfver hufvud taget under de förhållanden, som despotismen skapat, visade sig hart när omöjliga att af skaffa. H. Sgn. Majestät (af majefstas, se d. o.), ett ord, som nyttjas om allt sublimt, t. ex. då man talar om Guds majestät, hafvets majestät o. s. v. Särskildt begagnas det om dens värdighet, som har rätt att härska. Om majestätsbegreppet i det forna Rom se M a j e s t a s. De tysk-romerske kejsarna, som ansågo sig som csesarernas arftagare, buro titeln majestät; och ehuru äfven konungar, först de normandiske på Sicilien (1100-talet), tillade sig denna benämning, ansågs den dock rättsligen tillkomma endast kejsarna. Men Frans I (1515-47) af Frankrike ville ej heller i detta hänseende stå tillbaka för sin rival, kejsar Karl V, utan antog majestätstiteln. I England var Henrik VIII (1509-47) den förste konung, som tillade sig namnet majestät; i Sverige var det Erik XIV, i Danmark-Norge Fredrik I. Dock användes äfven sedan andra titlar. Numera bära alla kejsare och konungar -. äfven om de upphört att regera - liksom deras gemåler titeln majestät. Från titeln bör man emellertid skilja saken: faktiskt har hvarje stats öfverhufvud majestät för sin person, och hvarje förgripelse mot detta är majestätsbrott (se d. o.)_. J- c- Majestätisk (se Majestät), upphöjd, sublim, stor och praktfull, full af värdighet, konungslig, drottninglik. Majestätsbref (ty. majestätsbrief), benämning på tysk-romerska kejsarurkurider, som tillförsäkrade undersåtarna fri- och rättigheter. Mest bekant är kejsar Rudolf II:s majestätsbref af 11 juli 1609, som gaf Böhmens protestantiska ständer