Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Majsena ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(isbrytartyperna å de Stora sjöarna), lyckades
M. trots betydande motstånd utverka medel till den
stora isbrytaren "Jermak", som konstruerades dels
för arktiska färder, dels för upprätthållande af
sjöfarten vintertiden i Finska viken. M. öfvervakade
själf fartygets byggande i Newcastle och företog
sedan med detsamma två ishafsfärder. För sådana
visade sig emellertid "Jermak" icke lämplig,
men med sin kolossala styrka arbetar den sig med
lätthet genom isarna kring Kronstadt. "Jermak
i isen" m. fl. arbeten af M. härstammar från
denna tid. M. egnade sig jämväl i öfrigt mycket
åt skeppsbyggen och studerade särskildt frågan om
fartygs stabilitet och flytbarhet. I flera uppsatser
yttrade M. sig emot ökning af pansar och deplacement
samt synes åtminstone under en tid ha föredragit
lättare, jämväl opansrade, fartyg. Han idkade äfven
artilleristiska studier och var 1891–94 flottans
artilleriinspektör. Under de därpå följande 5 åren
togs han i anspråk som eskaderchef, hvarvid han vann
berömmelse som taktiker och strateg. 1899–1904
var M. befälhafvande amiral i Kronstadt, där
hans mångsidiga verksamhet gjorde sig i hög grad
gällande. När kriget med Japan utbröt i febr. 1904,
utnämndes M. till högste befälhafvare öfver ryska
Stillahafsflottan. Anländ till Port Arthur i mars
s. å., ingrep han genast med stor kraft för att
upprycka den demoraliserade Port Arthur-eskadern,
ordnade sjöbevakningen kring fästningen, gjorde
upprepade utbrytningar med eskadern, utlade offensiva
mineringar och hämmade genom sin verksamhet i
hög grad de japanska operationerna. Men 13 april
1904, då han efter en expedition till sjöss skulle
återvända till Port Arthur, stötte hans flaggskepp
"Petropavlovsk" mot en mina, sprängdes och sjönk
inom en minut. M. med stab och största delen af
besättningen omkom härvid. – Ytterst hängifven
sitt yrke, framhöll M. ofta, hurusom under allt
fredsarbete tanken måste riktas på krigets fordringar.
H. W-l.
Makarska (Macarsca), stad i
Dalmatien vid foten af Biokovo (1,762 m.), midtemot
ön Brazza. 1,805 inv. (1900; som kommun 11,016)
hvilka äro serbokroater. Sjöfart, fiske, oliv-
och vinodling. M. var ett blomstrande romerskt
samhälle under namnet Mocrum och biskopssäte till
639, då det förstördes af avarerna. Det senare
upprättade stiftet gick 1830 upp i Spalatos.
J. F. N.
Mäkart, Hans, österrikisk målare, f. 29 maj
1840 i Salzburg, d. 3 okt. 1884 i Wien, studerade
från 1858 vid akademien i Wien, ansågs på den tiden
sakna talang och öfverflyttade 1859 till München,
där han 1861-65 var elev af Piloty. Han utställde där
Lavoisier i fängelse (1862) och Förnämt aftonsällskap
i Venezia (1863). Redan i hans tidiga målningar var
hans koloristiska läggning uppenbar och likaså hans
förmåga som iscen-
Trvckt den 20/5 12
sättare af situationsbilder i historisk kostym
och som lysande stoffmålare. Han besökte London,
Paris och Italien, väckte uppseende genom Moderna
amaretter (triptyk på guldgrund, 1868) och ännu mera
genom den 7 m. långa målningen Pesten i Florens,
som utställdes i, Tysklands större städer och
i Paris. Efter denna följde Julia på bår (Wien,
kejs. galleriet). 1869 mottog han af kejsaren kallelse
till Wien, där staten byggde åt honom en ateljé,
som han inredde med oerhörd prakt. De följande åren
målade han Abundantia (Nya pinakoteket i München),
två målningar i fris-form med ett vimmel af figurer,
stoffer, blommor och frukter - det hela närmast
att uppfatta som en väggdekoration, där målaren
ej försökt ge annat än en ögonfägnad. I Caterina
Cornaro mottagande Venezias hyllning (1873, Berlins
na-tionalgalleri) gaf han ett praktstycke, där hans
yppiga fantasi och effektfulla kompositionsförmåga
triumferade. Efter en vistelse i Egypten målade M. ett
nytt praktstycke, Kleopatra på Nilen (1876, museet
i Stuttgart), och till världsutställningen i Paris
1878 den väldiga duken Karl V:s intag i Antiverpen
(Hamburgs Kunsthalle, numera magasinerad, sedan
färgerna svartnat). Efter denna följde De fem sinnena
(fem figurtaflor, 1879, i kejs. galleriet i Wien). Där
finnas äfven Ariadnes triumf och Ljusets seger öfver
mörkret m. fl. skisser till väggmålningar i galleriets
trapphus, af hvilka endast några lynettbilder .-
7 ryktbara konstnärer med deras ryktbara kvinnliga
modeller - blefvo utförda. 1879 blef M. professor
vid akademien i Wien. S. å. upplefde han sin största
triumf, då han iscensatte konstnärernas hyllningståg
vid kejsarparets silfverbröllop (hans skisser till
tåget upptaga nära 100 m. i längd). Tåget prisas som
det mest praktfulla i sin art, som förekommit. Nya
större målningar följde: Dianas jakt (1880), Våren
(badande kvinnor i en italiensk renässanspark,
1884, Dresdengalleriet). M. målade därjämte
landskap, stilleben och många porträtt, flertalet
i historisk kostym. Under sina sista år gjorde
han äfven arkitekturskisser, byggde på papperet
fantastiska palats af öfverflödande rikedom. Under
1870-talet behärskade M. konst-lifvet i Wien, och hans
inflytande sträckte sig vida omkring; det påverkade
det tyska måleriet liksom smaken öfver hufvud - äfven
i rumsinredning (dra-perier, Makartsbuketter) -,
och det gick utom Tysklands gränser. Det forcerade,
rastlösa arbetet och ej minst konstnärens uppjagade,
excentriska fantasilif undergräfde hans hälsa och
orsakade hans död. Han hade förutsättningar att
bli en betydande målare; färgen spelar för honom
en större roll än för någon tysk målare af hans
föregångare, men hans konst saknar naturgrunden, den
omedelbara friskheten. Han bygger på vene-zianerna
från 1500-talet, på Tizian och Paolo
17 b. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
