land). Litt.: Livingstone, "Missionary travels in South Africa" (1857). E. RM. Makolololand, i nordöstra Rhodesia. Se Makololo och Njassaland. Makong, förutvarande kinesisk krigshamn med föråldrade befästningar på Pescadorön Ponghu. 23 mars 1895 anfölls M. af en japansk eskader om 12 fartyg, som snart tystade dess artilleri, hvarefter M. natten till 24 intogs af landsatta japanska trupper. L. W:son M. Makonnen, ras M., abessinsk krigare, f. 1862, d. 1906, var kusin till kejsar Menilek och sedan eröfringen af Harrar (1887) vice-konung i denna provins. Han ledde 1889 en diplomatisk beskickning till Europa och tog 1895--96 verksam del i kriget mot italienarna, som han tillfogade flera nederlag (bl. a. vid Amba Alaghi, dec. 1895, och vid Makalle, jan. 1896). I slaget vid Adua (1 mars 1896) var det M:s häftiga anfall, som gjorde italienarnas förkrossande nederlag fullständigt. Han undertryckte 1899 ett upprorsförsök af ras Mangascha och företog 1902 en ny resa till Europa, hvarunder han representerade Abessinien vid konung Edvard VII:s kröning i London samt i Paris förde viktiga underhandlingar med franska regeringen om järnvägen Djibuti--Harrar. Den tappre och statskloke M. var vid sin död designerad till tronföljare åt Menilek. V. S-g. Maków, kretsstad i rysk-polska guv. Lomza. 5,955 inv. (1900), mest judar. Makovskij, ryska målare. 1. Konstantin Jegorovitj M., f. 1839 i Moskva, studerade i födelsestaden och i Petersburg, blef professor i Moskva, målade med skicklighet porträtt (helst damer), historietaflor (t. ex. Rusalkorna, 1879, och Ivan den förskräckliges död, 1888) och genrer (Bojarbröllop, Karneval i Petersburg). - 2. Vladimir Jegorovitj M., den föregåendes broder, f. 1846, rektor vid konstakademiens elevskola i Petersburg, har nått mycken popularitet genom genretaflor, målade med mycket gemyt, ibland också med känslighet (Läkarens väntrum, I väntsalen, Konkursen, Quatre-mains - ett gammalt par vid pianot) och framför allt genom folkbilder från gat- och marknadslifvet, som förskaffat honom hedersnamnet "Rysslands Menzel". Han är äfven framstående som etsare. l-2. G-g N. Makramé (af arab. mucharram), ett slags genom både flätning och knytning åstadkommet prydnadsarbete, som är besläktadt med spetsarna. Makrillen (Mackrilen), zool. Se Makrill-släktet. Makrillfiskar (Mackril-), Scombridæ, zool., en familj bland de taggfeniga fiskarna, som i den mera inskränkta omfattning, i hvilken den numera plägar tagas, utmärkes från närstående familjer genom spolformig, föga hoptryckt kroppsform, väl utvecklad tandbyggnad, två ryggfenor och vanligen äfven smärre s. k. bifenor. Förlocket saknar taggar. Bukfenorna sitta på bröstet samt ha 1 taggstråle och 5 mjuka strålar. Arterna af denna familj äro pelagiska fiskar, talrikt förekommande såväl i den tropiska zonen som i de tempererade. De äro ytterst lifliga och rofgiriga samt lika uthålliga som snabba. I ekonomiskt hänseende är denna fiskfamilj, som omfattar omkr. 50 arter, en af de viktigaste. (L-e.) Makrillfiske (Mackril-). Af det atlantiska hafsområdets vandringsfiskar intar makrillen i ekonomiskt afseende ett af de mest betydelsefulla rummen. Till 1885 och 1886 var det nordamerikanska makrillfisket vida öfvervägande i storlek; nu lämnar makrillfisket vid de europeiska Atlantkusterna, med inbegrepp af Nordsjön, större fångst än det förra. På en ganska bestämd tidpunkt -- i slutet af mars -- infinner sig makrillen utanför Förenta staternas kust, i trakten af Kap Hatteras i Nord-Carolina, nästan aldrig sydligare. Småningom draga sig makrillstimmen mot n., ända upp till S:t Lawrenceviken, alltid hållande sig v. om Golfströmmen. Redan 1831 skola i staterna Maine, New Hampshire och Massachusetts ha saltats 45,000 barrels (tnr). 1880 utgjorde Förenta staternas makrillfångst 425,000 barrels. Häraf saltades 35,000 barrels, värderade till 91 mill. kr.; resten såldes färsk, isad. En oväntad och ganska plötslig nedgång i Förenta staternas makrillfiske inträffade 1886, då det gaf endast omkr. 80,000 barrels mot 330,000 barrels 1885. Senare på 1880- och 1890-talet funnos år med endast omkr. 25,000 barrels fångst. 1909 utgjorde fångsten 63,981 barrels, hvaraf 17,542 saltades. I Canada, utom Newfoundland, saltades 1880 233,669 barrels, värda 7 mill. kr., mot endast 43,427 barrels till ett värde af 2,198 mill. kr. 1909. S. å. lämnade det canadiska makrillfisket emellertid också en vinst af omkr. 1,4 mill. kr. för makrill såld som färsk. Sammanlagda värdet i första hand af den 1909 i Förenta staterna och Canada fiskade makrillen uppgick till omkr. 5,5 mill. kr. Nedgången hade till följd stark import till Förenta staterna af saltad makrill från Sverige och Norge (se nedan). Denna vara kan nämligen sägas utgöra en lika stor nödvändighetsartikel i Förenta staterna som den salta sillen hos oss. För utförsel till Amerika fläkes makrillen vid saltningen från ryggsidan. Ungefär samtidigt med det ofvannämnda under sommaren och hösten pågående fisket egde förr ett mycket rikligt makrillfiske rum i S:t Lawrenceviken; 1909 erhöllo 22 fartyg från Förenta staterna där likväl blott 1,785 barrels. Inom Förenta staterna hade antalet af de snabbseglande makrillskonarna (clipper shooners), af 80 à 100 tons dräktighet, med en besättning af 10 till 20 man 1910 nedgått från 400 eller flera till omkr. 100. Intill 1875 bedrefs det amerikanska makrillfisket hufvudsakligast med krok (jig, ett slags dörj; se d. o.) med bete. Härvid brukade man utkasta, ända till 5 tunnor dagligen från en skonare, fint malen fisk, oftast menhaden, för att locka makrillen, och en skicklig fiskare kunde uppfånga 10 tunnor makrill om dagen. Emellertid tog fisket i S:t Lawrenceviken så godt som slut. Omkr. 1875 kom snörpevaden (purse seine) i bruk och blef snart det hufvudsakliga redskapet, men nu, efter den stora nedgången, har fisket med