Makrillfiske med dörj i Nordsjön. Efter teckning af L. Haaland i Bergens fiskerimuseum.

drifgarn varit det mest lönande; 1909 fiskade 125 fartyg från Förenta staterna med garn, blott 50 med vadar (med den obetydliga fångsten af omkr. 3,000 barrels). -- I östra delen af Atlanten är makrillen föremål för stort fiske från Storbritannien och Irland, Frankrike, Norge och Sverige. Den förekommer utanför hela Norge, fast det egentliga makrillfisket där knappast sträcker sig n. om Stat. Mot s. fiskas makrillen ända nere vid Marokko och utgör föremål för ganska betydligt fiske i vissa delar af Medelhafvet, såsom vid Frankrike och i Adriatiska hafvet. 1908 beräknades Englands makrillfiske till 17,420 mill. kg., Skottlands till 1,329 mill. kg. och Irlands till 18,086 mill. kg. med ett värde i första hand (på grund af olika pris) af resp. 8,253 mill., 119,600 och 1,605 mill. kr., sammanlagdt nära 5 mill. kr. mot 3,240 mill. kr. 1884. Största delen af dessa makrillfisken sker vid Englands och Irlands sydliga kuster, i febr.--juni, och med drifgarn. -- Det franska makrillfisket gaf 1908 9,566 mill. kg. med ett värde af 4,762 mill. kr. Häraf kommo 2,078 mill. kg. på storsjöfisket med drifgarn hufvudsakligast i Irländska sjön under febr.--juni. Det största franska makrillfisket drifves från Boulogne-sur-Mer, såväl hvad beträffar storsjö- som kustfisket. Medelhafsfisket är emellertid också ganska betydligt; det afkastade 1908 i brutto 565,296 kr. för 1,049,038 kg., hvaraf vid Algeriet fiskades 454,180 kg. I slutet af 1870- och början af 1880-talet gaf hela franska makrillfisket en behållning af omkr. 7 mill. kg. till ett värde af 2,9 mill. kr. årligen i medeltal. Den på storsjöfisket fångade, ombord saltade franska makrillen har sedan gammalt varit berömd. -- Hollands hela makrillfångst utgjorde 1908 252,585 och Tysklands 112,319 kg. Den stora exporten af saltad makrill till Förenta staterna från Norge och Sverige har förorsakat en stor höjning i värdet af dessa länders makrillfiske. Redan omkr. 1860, då isad makrill började utföras till England, gaf det norska makrillfisket en god afkastning. Makrillen fiskas i Norge från svenska gränsen till trakten af Bergen dels under senare delen af maj och till in i juli, med drifgarn från däcksbåtar af 10-15 tons dräktighet, dels ock vissa år genom stängning med notar. 1910 t. ex. fångades på det senare sättet fr. o. m. Stavangers t. o. m. Södra Trondhjems amt 24,940 tnr makrill och saltades för den amerikanska marknaden. Under eftersommaren eller hösten dörjas (se fig.), sedan midten af 1880-talet, makrill ute i Nordsjön från större fartyg. Härvid utriggas 2 till 4 stänger, beroende af fartygets storlek, på hvardera sidan, hvarje stång, om vädret är godt, med 2 snören och hvarje snöre med 2 krokar, hvarjämte 2 snören uthängas från fartygets akter (se Dörj). Norrmännen bruka ej samtidigt fiska från utsatta småbåtar, hvilket ofta sker vid det motsvarande svenska makrillfisket. 1880 utfördes från Norge 1,870 mill. kg. makrill till ett värde af 447,800 kr., och den årliga medelafkastningen af hela norska makrillfisket 1866--81 har beräknats