till 6,422 mill. st. och 711,750 kr. 1909 fiskades 14,931 mill. st. "kustmakrill" till ett värde i första hand af 1,394 mill. kr. och 25,709 tnr Nordsjömakrill, som saltades och betingade 1,028 mill. kr., tills. 2,422 mill. kr. 1910 saltades 45,418 tnr, värda 1,171 mill. kr., hvaraf 45,092 tnr fläkt för den amerikanska marknaden. S. å. deltogo 355 norska fartyg med ett sammanlagdt tontal af 12,709 och 2,415 mans besättning i det norska makrillfisket på Nordsjön. Det svenska makrillfisket utöfvas i hufvudsak på samma sätt som det norska och står nu, hvad Nordsjöfisket beträffar, ungefär på samma höjd som detta. Från början fångade våra västkustfiskare makrillen med dörj och vadar. Redan 1840 utfäste emellertid regeringen premier för makrillfiske med drifgarn, men först på 1860-talet började detta komma i gång. Eftersommars- och höstmakrillfisket med dörj på Nordsjön har tagit ett mycket stort uppsving. Från en ringa början i midten af 1880-talet hade detta fiske 10 år därefter nått en årsafkastning i brutto af omkr. 100,000 kr. 1910 deltogo däri 2,495 fiskare från Bohuslän med 290 fartyg, hvaraf 274 större kuttrar af engelsk typ och 14 större motorbåtar. En del af dessa fartyg går ut på makrillfiske redan i juni, andra först i slutet af juli eller början af aug., och hålla på härmed till i början af okt., under tiden utförande en eller 2, t. o. m. 4 fiskeresor. Fångsten utgjorde 1910 55,748 tnr, nästan uteslutande saltade för utförsel till Amerika. Prisen voro detta år låga, men utbytet blef ändock 1,386 mill. kr.; 1911 inbragte omkr. 39,000 tnr saltad svensk Nordsjömakrill i rundt tal 1,6 mill. kr. Då vid detsamma redskapen (dörjarna) äro billiga, blir förtjänsten god. Med drifgarn fiskades 1910 i Skagerak och Kattegatt under senare delen af maj samt t. o. m. början af juli af 1,192 fiskare från Bohuslän med 229 däcksbåtar och 22,440 garn makrill för 373,600 kr., hvarjämte på detta sätt från Halland fångades för 12,000 och från Malmöhus län för 1,100 kr. i Kattegatt. När drifgarnsfisket slutar, börja de fleste bohuslänske fiskare, som hållit på därmed, makrillfiske med dörj ungefär i samma farvatten och från samma båtar. Men äfven ett ganska stort antal fiskare idkar detta senare fiske från smärre öppna båtar, blott 1 eller 2 man i hvarje båt. Makrillfisket med dörj i Skagerak och Kattegatt, som pågår till midten af aug., från vissa fiskelägen till midten eller slutet af sept., lämnade 1910 ett utbyte af 172,215 kr. Makrillfiske med vadar i skärgården är nu obetydligt inom Bohuslän, det gaf s. å. ett utbyte af blott 9.840 kr. mot 242,672 kr. så långt tillbaka som 1874. Detta fiske pågår under tiden juni--sept. I sin helhet gaf sålunda det bohuslänska makrillfisket 1910 en bruttoafkastning af 1,941 mill. kr., mot exempelvis 267,556 kr. 1887. Ända nere i Öresund erhålles under sensommar och höst makrill i bottengarn samt i sätt- eller drifgarn, dock knappast annat än tillfälligtvis; från Malmöhus län fiskades sålunda i Öresund 1910 blott 745 kg. makrill till ett värde af 375 kr. Danmarks makrillfiske är obetydligt i jämförelse med Sveriges och Norges; i det hela fiskades 1910 af danska fiskare 82,344 tjog makrill till ett bruttovärde af 169,463 kr., hvaraf 29,330 tjog i Nordsjön, 9,700 i Skagerak, 35,704 i Kattegatt, 7,265 i Belten och något ö. om dem samt 345 i Öresund. I handeln går makrillen ej blott som färsk och saltad, utan äfven som rökt och inlagd till konserver antingen blott och bart inkokt eller, hufvudsakligast i Frankrike och Förenta staterna, inkokt i såser eller olja i hermetiskt tillslutna smärre bleckkärl (canned). Från Bohuslän har sedan flera årtionden tillbaka rökt makrill skuren i tunna skifvor och inlagd i olja förts i handeln, och flera andra makrillkonserver tillverkas där, särskildt i Göteborg. F. T-m. Makrillgäddan (Mackril-), Scombresox saurus Wahlb., zool., en till näbbgäddornas familj (Scombresocidæ) hörande fiskart, som ganska mycket liknar näbbgäddan, men skiljer sig från denna bl. a. genom en rad bifenor ofvan och nedtill emellan ryggfenan och stjärtfenan samt emellan denna och analfenan, hvilka fenor saknas hos näbbgäddan. Makrillgäddan är en äkta hafsfisk, utbredd öfver hela Atlanten och Stilla hafvet. Vid Englands kuster är den icke sällsynt samt uppträder stimvis äfven understundom vid Belgiens kuster. Till Skandinaviens kuster förirrar den sig blott tillfälligtvis; några exemplar äro tagna vid svenska västkusten. Den blir ända till 1/2 m. lång. Makrillgäddan, som ej är föremål för fiske, lefver stimvis nära hafsytan. Födan utgöres af lägre hafsdjur. B- L-* Makrillsläktet (Mackril-), Scomber L., zool., skiljer sig från de öfriga makrillfiskarna genom mycket små fjäll, två, långt skilda ryggfenor samt fem till sex bifenor bakom andra ryggfenan och analfenan. Två nästan parallella hudfållar finnas på ömse sidor om stjärtfenan. Arter af detta släkte förekomma i nästan alla tempererade och varma haf, utom i Atlanten vid Syd-Amerikas tempererade delar, där man hittills ej funnit dem. Flera arter äro kända, af hvilka den viktigaste är

Vanliga makrillen.

vanliga makrillen, S. scombrus (se fig.), som utmärkes genom följande kännetecken. Ryggens vågiga, svarta tvärband sträcka sig något nedom sidolinjen. De öfre bifenorna äro 5, de undre 4--5. En tagg finnes vid anus, tre hudfållar vid stjärtfenans bas. Längden går till omkr. 50 cm., men vanliga storleken är 30--40 cm. Färgen är vacker. Från den mörkgröna ryggen öfvergår den på sidorna öfverst emellan de svarta tvärfläckarna i ljusgrönt och därefter i en skiftning af pärlemor och guldglans till den rent hvita buksidan. Makrillen tillhör Atlanten såväl vid europeiska som vid nordamerikanska kusten. Vid den förra förekommer den i större mängd icke ofvan 62:a breddgraden, men går söderut in i Medelhafvet och förekommer äfven i Svarta hafvet. Vid