595 Makt går före rätt-Malaci 596 nist, forskningsresande, f. 23 nov. 1827 i Tula,d.l6 febr. 1891 i Petersburg, företog vidsträckta resor 'i Sibirien, norra Kina och Japan 1859-65 och var sedan 1871 direktör för botaniska trädgårdar och museer i Petersburg. Bland hans många förtjänstfulla arbeten märkas Pri-mitice Floras, Amuren-sis (1859), Plantarum novarum Japonice et Mandschuriet diagno-ses (1866), Diagnoses plantarum novarum l -7 samt bearbetningar af N. M. Przeval-skijs och G. N. Pota-nins m. fl. samlingar i Flora Tangutica (1877-88) och Enumeratio plantarum hucusque in Mongolia nec non adjacente parte Turkestanice sinensis lectarum (1889). M. blef 1889 led. af Vet. akad. i Stockholm. C. Lmn. Makt går före rätt. SeMacht gehtvor r e c h t. Ma-kua, bantu-stam. Se Bantu, sp. 877. Makulatur (af lat. maculäre, fläcka), urspr, under ett arbetes tryckning skadadt (fläckadt) pappersark, i allm. papper, som icke kan bättre användas än till omslag; värdelöst papper. - Makulera, fläcka, göra till makulatur, förstöra. Ma!. 1. Petrogr., groft grus. Se G r u s, sp. 442. I folkspråket kallas vid stränderna befintligt groft grus strandmal. - 2. Zool. Se M a l f j ä-r i l a r och Malsläktet. Mala au'rea, farm. Se Tomat. Malabär [eng. utt. mälobä'J, sannolikt en arabisk ordform af dravid. mala, berg, och pers. bar, land, eller af sanskr. malayavara, bergland. 1. Sydligaste delen af Indiens västkust från dennas sydända, kap Komorin, till 14° n. br., i ö. begränsad af Västra Ghats och deras sydliga fortsättning, tillhör presidentskapet Madras och sönderfaller i vasallstaterna Cochin och Travancore samt de omedelbart brittiska distrikten M. och S. Kanara, tills. 47,000 kvkm. Kusten är låg med laguner, som äro förenade genom smala kanaler, hvilka användas vid kustfart. Den vattnas af en mängd små floder från bergen i ö. Hamnarna äro dåliga. Det har fuktigt, ehuru ej osundt klimat och rik vegetation samt lämpar sig förträffligt för odling af kaffe och kardemummor. Peppar är hufvudpro-dukten på slättlandet. Befolkningen tillhör dra-vidastammen och uppgår till omkr. 7,? mill. (1901), de fleste hinduer, hvilka tala malajalam (se d. o.). Dessutom finnas s. k. svarta och hvita judar (i staden Cochin) och ett stort antal kristna, hvaraf omkr. 200,000 s. k. tomaskristna (nestorianer). Protestantiska och katolska missionärer ha länge och med framgång arbetat i denna del af Indien. En framstående beståndsdel af muhammedanerna bilda de s. k. mopla (mappila), hvilkas våldsgärningar länge gjorde landet osäkert och slutligen föranledde inkallandet af trupper för ordningens återställande. - 2. Brittiskt distrikt i ofvan-nämnda område, begränsadt i n. af South Kanara, i s. af Cochin, har en areal af 15,008 kvkm. med 2,800,555 inv. (1901). Det kallas "Indiens trädgård" och producerar företrädesvis ris, kokosnötter och kaffe. Industrien representeras genom några fabriker i Kalikut och Cannanore. Hufvudstad är Kalikut. - När Vasco da Garna 1498 landade i Kalikut, var Malabarkusten delad i en mängd stater. Portugiserna anlade faktorier i Kalikut, Cannanore och Cochin, men förlorade de båda senare till holländarna 1656-63. Engelsmännen slogo sig ned i Tellicherri 1708 samt bemäktigade sig under 1700-talet, särskildt genom krigen mot Haidar AU och Tippo Sahib, hela det nuv. distriktet. J- F- N- Malabariska språket kallades först genom ett misstag af portugisiska kolonister det dravidiska tamilspråket på Västra indiska halföns östra kust, och ännu i vår tid finner man i äldre litteratur (Max Muller, Hunter o. a.) detta vilseledande namn. Stundom, och riktigare, nyttjas benämningen malabariska om det på västra kusten (Ma-labar) talade dravidiska språk, hvars inhemska och numera äfven i Europa vanligaste namn är malajalam (se d. o.). H. A. (K. F. J.) MalabarkafFe. Se Kaffe, sp. 538. Malabarkanel, bot. /arm. Se Kanel, sp. 764. Malabarkardemumma, bot. farm. Se Kardemumma. Malabarkino, farm. med. Se K i n o. Malabon [-bå'n], stad i prov. Kizal på Luzon bland Filippinerna, nära Manilaviken och 5 km. n. om staden Manila. 20,136 inv. (1903). Sockerbruk, fiske samt odling af Cananga odorata, af hvars blommor beredes parfymen ilang-ilang-olja, som utgör en af de förnämsta exportartiklarna (hufvudsakligen till Frankrike). Wbg. Malachias. Se M a l a k i a s. Malachi'idae, zool. Se Me l y rid se. Malachit [-kit], miner. Se Malakit. Mala^hium Fr., bot. Se Stellaria. Mala'ch[us, zool. Se M e l y r i d se. Malacho'wski. 1. Stanislaw M., grefve, polsk statsman, f. 1736, d. 1809, var polsk marskalk vid 1788-92 års konfederationsriksdag. Han var en af det ryssfientliga, "patriotiska", partiets förnämsta män och den kraftigaste främ-jaren af den 3 maj 1791 antagna författningen. 1792 motsatte han sig fåfängt den ryssvänliga Targowiczkonfederationen. 1807 blef M. president i hertigdömet Warschaus senat. - Hans broder Jacenty M., d. 1821, kronkansler, senare justitieminister, var hans politiske motståndare, men drog sig 1792, vid krigets utbrott, tillbaka till privatlifvet. - 2. KazimirzM., den föregåendes frände, polsk militär, f. 1765 i Litauen, d. 1845 i Chantilly, gick efter Polens tredje delning i fransk krigstjänst (1799), inträdde 1807 som öfverste i hertigdömet Warschaus här, deltog i fälttåget mot Kyssland 1812 och utnämndes af Napoleon till general. I slaget vid Leipzig 1813 blef han fången. 1815-18 var han guvernör på fästningen Modlin. 1830 slöt han sig till polska upproret, fick för kort tid öfverbefälet i aug. 1831 och undertecknade kapitulationen i Warschau natten till 8 sept., hvarigenom staden öfverlämnades åt ryssarna. Malaci (af grek. malatei'a, uppmjukning), med.t uppmjukning, mest i betydelsen sjuklig uppmjuk-