609 Malakitgrönt-Malakka 610 användes den, på grund af sin praktfulla färg och förmåga att antaga polityr, till dekorationsföremål, såsom bordskifvor, vaser, mosaikarbeten o. s. v. Pelarna i Isakskatedralen i Petersburg äro belagda därmed. F. n. erhållcs sådan malakit endast j från koppargruvorna vid Nizjnij-Tagilsk i Ural. | I bergsakademiens samling i Petersburg finnes ett stycke malakit därifrån, vägande 1,500 kg. och ! uppskattadt till ett värde af 525,000 rubel. UJ.SJ-* | Malakitgrönt, kem., ett grönt färgämne, till- j hörande en grupp af anilinfärger (se d. o.), som ! härleder sig från trifenylrnetan (se d. o.). Med ; ordet betecknas zinkdubbelsaltet, oxalat eller pi-kratet af tetrametyl-di-fj-amidotrifenylcarbinolan-hydrid; motsvarande enkla klorid framställes genom formeln: Cl(CHs)?N-< >=c-: -N (CH3)2 Färgämnet framställes genom kondensation af bens-aldehyd med dimetylanilin i närvaro af svafvel-syra eller saltsyra och kondensationsproduktens, den s. k. leukoföreningens (se d. o.), oxidation med blysuperoxid. H- E. Malakka [eng. utt. məlä'kə]. 1. Malajiska halfön (malaj. Tanah malayu, "malajernas land"), en lång och smal halfö, som utgår från Östra indiska halfön och omges af Sydkinesiska hafvet med Siamviken i ö., Bengaliska viken i v. och Malakkasundet (The Strait) i s. v. och s., hvilket skiljer den från Sumatra. Geografiskt börjar halfön vid Krahnäset (10° n. br.), men politiskt och antropologiskt måste den öfre delen betraktas mera som en fortsättning af konungariket Siam än som en afdelning af malajernas land. Från Krah sträcker sig halfön söderut med någon dragning åt ö. till Tanjong Bulus (1° 16 1/2' n. br.), omkr. 1,100 km. Största bredden (mellan Tanjong Penunjut i Trengganu till Tanjong Hantu i Dindings) är omkr. 320 km. Arealen beräknas till 181,000 kvkm. Halfön genomdrages i hela sin längd af parallellt löpande bergskedjor af granit, gnejs, glimmerskiffer, kvartsit samt paleozoiska skiffrar, sandsten och kalksten. Från sänkan vid Isthmus (30 m.) höjer sig halfön i Sema till 1,050 m. och i Khao Luong till 1,772 m., hvarpå följer en dalsänka i Ligornäset, som i s. omges af ett högt och vidt förgrenadt bergland, som ger halfön dess största bredd, och bland hvars toppar må nämnas Ophir (1,265 m.) ö. om staden Malakka samt Gunung Tahang (omkr. 3,000 m.), som anses vara halföns högsta berg. Härifrån aftager åter höjden, och den sydligaste delen af M. är ett ganska jämnt land. På båda sidorna om bergen sträcka sig lågländer fram till hafvet, och särskildt den västra och södra kusten omges af en mängd öar och ögrupper, såsom Salang, Pulo Lantara, Pulo Langkava och Pulo Penang i v., Singapore och Riou-arkipelagen i s. och Tinggi, Pulo Tiuman, Kaw Samui och Kaw Pa Ngam (Pennan) i ö. Ett stort antal vattenrika floder nedströmmar från bergen; af dem äro Perak, Bernam och Muar i v. samt Kelantan och Pahang i ö. de största. Klimatet är hett och fuktigt och har ansetts vara osundt, ehuru man nu erkänner, att det ej är sämre än Burmas. Västra sidan, som är utsatt för sommarmonsunen, är mer fuktig än den östra, hvilken har blott höst- och vinterregn. I Singapore, som är den varmaste trakten, stiger temperaturen sällan öfver 36,5° C. i skuggan, och årsmediet är i allmänhet under 27°. På fastlandet, och särskildt på östra sidan, är det svalare, sällan öfver 34° och om natten under 21°. Regnmängden varierar på västra kusten mellan 2 och 3 m. ; på östra kusten uppgår den till omkr. 4 m. Växtligheten är tropisk. De låga, sanka kusterna, särskildt den västra, täckas af mangroveskogar; det fuktiga klimatet alstrar en stor mängd palmarter. Rikt företrädda äro äfven växtfamiljerna Guttiferæ och Myrtaceæ och släktet Ficus. Hela halfön kan sägas vara en enda stor skog, genomskuren i alla riktningar af oräkneliga strömmar. Endast en obetydlig del af den har någonsin besökts af mänskliga varelser. I allmänhet är den ock så tät, att det är omöjligt att bana sig väg genom densamma utan yxa, och äfven de vilda djuren begagna endast upptrampade stigar. Träd, som lämna hårdt virke, finnas i ymnighet. De förnämsta fruktträden äro durian (Durio), mangostan (Garcinia), anona, granatträdet, jackträdet, kokos-, areka- och sockerpalmen samt bananen. De förnämsta djungelprodukterna äro kautschuk och guttaperka samt många slags rotting. Kamferträd och ebenholts finnas i mindre mängd. Föremål för odling äro ris, sockerrör, bomull, tobak, peppar, gambirbuskar, sagopalmen, kaffe och te. I de brittiska områdena har odlingen af kautschukträd starkt utvecklats. Till sin fauna liknar halfön mest Borneo och Sumatra, liksom den öfver hufvud i geografiskt och etnologiskt hänseende snarare tillhör den indiska världen än den asiatiska kontinenten. De sedimentära bildningarna innesluta skiffer, kalk- och sandsten. F. ö. lämnar mineralriket tenn, guld, järn, bly och andra metaller i obetydliga kvantiteter. Jordbruket är hufvudnäring. I politiskt hänseende delas halfön i 4 afdelningar: brittiska kolonien Straits settlements (öarna Singapore, Penang och Dindings, prov. Wellesley på fastlandet midtemot Penang, det obetydliga området Dindings samt staden och området Malakka), de federerade malajstaterna (sultanaten Perak, Selangor och Negri Sembilan på västkusten samt Pahang på östkusten), den oberoende, ehuru inom brittiska intressesfären liggande staten Johor, de icke federerade staterna under brittiskt protektorat (Kelantan, Trengganu, Keda och Perlis) samt den grupp af stater n. om Keda, som erkännas ligga inom Siams intressesfär. Hela folkmängden är något öfver 2,5 mill., hvaraf omkr. 715,000 i Straits settlements, något mer än 1 mill. i de federerade malajstaterna, omkr. 200,000 i Johor samt 725,000 i återstoden. Kineserna äro omkr. 1 mill. (omkr. 370,000 i Straits settlements, 435,000 i de federerade malajstaterna, 150,000 i Johor och återstoden i mindre samhällen eller som isolerade handlande spridda i halföns byar och småstäder). Den malajiska befolkningen, inberäknadt inflyttade från östra arkipelagen, är omkr. 1 mill., tamiler och andra infödingar från Indien omkr. 100,000, urinvånarna kanske 20,000, européer och amerikaner 6,500 och eurasier omkr. 9,000, hvartill komma siameser. -- Utom thai l. siameser, som utan tvifvel sent inflyttat norrifrån, finnas tre raser, som en längre tid haft sitt hem på halfön: semang l. pan-