Malamocco-Malaspina piren skulle begagna densamma mot diarré och befolkningen däraf lärt sig att bruka malambobarken mot rödsot, gula febern o. s. v. Barken är i Venezuela och Colombia ett högt värderadt läkemedel. O. T. S.* Malamocco [~-må'kkå], en af de dynöar (it. lidi), som skilja Venezias lagun från Adriatiska hafvet. Det s. om ön liggande sundet Porto di M., försvaradt af två fort, är den viktigaste infartsvägen till Venezias hamn. J. F. N. Malangen, härad i Tromsö amt, Norge, strax s. v. om Tromsö kring den 17 km. långa och 3-6 km. breda Malangsfjorden. Denna skjuter in mellan de stora öarna Senjen och Kvalö och delar sig innerst i bifjordarna Nordfjord och Urfjord. M:s härad är 342,8 kvkm. och har 1.672 inv. (1910), hvaraf 74 lappar. Betydligt hafsfiske. Af fjällen uppnår Maartind i s. 1,324 m. K. V. II. Malangselven, Malangsfos. Se M a a l s-e l v e n. Malangsfjorden. Se Malangen. Malansje [malä'je], port. Malange, befäst handelsplats och karavanstation i portugisiska kolonien Angola, vid en biflod till Cuanza, under 9° 33; s. br., genom järnväg förenad med Loanda. Den har 50-60 européer. (J. F. N.) Malanta, ö. Se M a l a y t a. Mal å propos [-apråpå], fr., olägligt, olämpligt; i otid. Jfr Apropå. Malapterurus, zool. Se D ärr m a le n. MalaYa, Juan de, spansk skald, f. 1527 i Sevilla, d. 1571, hvars produktivitet äfven efter spansk måttstock var häpnadsväckande stor, om än Guevas uppgift i sin "Ejemplar poetico", att M. skrifvit öfver tusen tragedier, icke kunnat konstateras. Ingen af hans pjäser finnes nämligen i behåll, men titlarna äro kända, t. ex. dramat Locusta, tragedien Absalon för att nämna de populäraste. M:s rykte som skald var mycket stort förnämligast genom Poema de los trabajos de Hercules, 48 sånger på ottave rime, och Primera parte de la filosofia vulgär, que contiene mil re-franes de los que se usan en Hespana, 1568 (omtryckt), ett urval af de 6,000 ordspråk ur Hernån Nunez' samling, som fortsattes af Santillana och försågs med lärda kommentarer. M:s namn är intaget i ''Catålogo de autoridades de la len-gua". Ad. II-n. Malaria (af it. mala aria, dålig luft; italienarna själfva säga dock hellre aria cattlva, d. v. s. skämd luft), Klimatfeber 1. Kustfeber, med., en grupp af infektionssjukdomar, som hufvudsakligen motsvarar hvad hos oss kallas frossa. Hithörande sjukdomar räknas till de äldsta kända och till de öfver hela jorden mest utbredda. Eedan Protagoras och Celsus lämna fullständiga beskrif-ningar. Hvad malarians geografiska utbredning beträffar, har man funnit, att den går i ett bredt bälte kring hela ekvatorn, ymnigast och intensivast i de heta zonerna och aftagande mot de kalla. I vissa trakter är den ständigt härskande, endemisk ; på andra ställen uppträder den blott då och då, d. v. s. är epidemisk, och stundom har den dragit öfver stora landsträckor som allmänt härjande farsoter, pandemier. Som de förnämsta områdena för malarians endemiska uppträdande må nämnas de tropiska delarna af Afrikas fastland, i synnerhet Senegals och Gambias flodområde, hela Guineakusten, i synnerhet i Nigers floddal. - I Asien träffas de mest betydande malariahärdarna i Indien. På de flesta ostindiska öarna trifves den äfven alltför väl. I Kina och Japan förekommer ! malarian ofta vid kusterna och utmed floderna. - | I Australien förekommer malarian särskildt på ku-i sten af Nya Guinea och några andra öar. - I i Europa finnas de vidsträcktaste malariaområdena i i Rysslands stora floddalar, kring Volga, Dnjepr, i Dnjestr, i kustländerna n. och v. om Svarta hafvet, | i Donauländerna. Greklands floddalar, Kreta och Joniska öarna äro mycket utsatta för malaria, hvare-: mot Malta är nästan alldeles fritt. Italien eger j två framstående malariaområden, nämligen slät-j terna kring Po och dess bifloder samt västkusten i från Pisa söderut ända ned öfver en stor del af j Kalabrien. Italienska regeringen har under se-I nare åren vidtagit energiska och framgångsrika åt-; gärder mot sjukdomen, bl. a. genom inplantering af febergummiträd. Äfven Sicilien, Corsica och ; Sardinien ha flera malariatrakter. I Spanien och j Portugal uppträder malarian i de flesta större j floddalarna och på några sumpiga kuster, hvare-| mot det bergiga Gibraltar är nästan alldeles fritt. | I det öfriga Europa förefinnas ännu enstaka här-\ dar, men sjukdomen synes numera vara starkt på i retur och endast tidtals göra sig mera påmind ge-| nom uppträdandet af större eller mindre epide-| mier. Ang. orsakerna härtill se art. Frossa. I | Sverige har sjukdomen tidigare uppträdt i talrika j fall längs de stora insjöarnas stränder och utefter ! kusterna. Särskildt var östkusten hemsökt från l Gäfle ända ned till Karlskrona. I Sverige har ; sjukdomen numera så godt som försvunnit. Den j kallades i vårt land oftast frossa. Dessutom har i den haft en mängd andra namn, som frysesjuka, l koldesot, kolla, växelfeber, hvardagsfrossa, hvar-; annandagsfrossa, rägfeber, rågfubb, augustifeber m. fl. (se Frossa). På Färöarna och Island förekommer malarian blott importerad. - På västra halfklotet träffas de svåraste endemierna på Västindiska öarna, på kusterna kring Mexikanska viken och i Brasilien; mindre intensiv är malarian : på norra delen af Syd-Amerikas västra kust och i Nord-Amerikas sydstater, mellanstater och präri-stater. Inom större området af den civiliserade de-j len af jorden, där malarian tidigare härjat svårt, har man numera med lyckligt resultat vidtagit i ändamålsenliga åtgärder till sjukdomens bekämpan-| de. Från mången svår malariahärd har härigenom j sjukdomen försvunnit. En stor epidemi drog öfver hela Europa 1557-58, och dylika pandemier i Europa omtalas äfven från 1678-82, 1718-22, 1748-50, 1770-72, 1779-83 och 1806-12. En af de svåraste och omfångsrikaste härjade öfver nästan hela jorden 1823-27. De sista pan-demierna äro af 1855-60 och 1866-72. Under den sistnämnda angrepos äfven Mauritius och Ré-union för första gången. - Malarians hufvudsak-liga symtom m. m. omtalas i art. Bakteriologi och Fr o s s a. F. B. (G. Wrgn.) Malärja-kakexi. med. Se Frossa, sp. 1489. Maläria-moski'to-läran, med. Se Frossa, sp. 1490. Malaspina, italiensk markgreflig släkt, behärskade som kejsarens riksomedelbara vasaller under