Malfatti-Malgomajlandet 628 Malfa'tti. Gianfrancesco, italiensk matematiker, f. 1731, d. 1807, professor i matematik i Ferrara sedan 1771, framställde f. f. g. ett för femtegradsekvationens lösning viktigt resultat och lyckades äfven finna klasser af dylika ekvationer, som kunna lösas med radikaler. L F- Malfilätre [-lätr], Jacques Charles Louis de C l i n c h a m p de, fransk skald, f. 1732 i Caen, d. 1767 i armod i Paris, skref vackra dikter, bland hvilka den längsta, Narcisse dans Vile de Venus, är lifvad af en verklig antik fläkt. Hans Oeuvres utgåfvos 1825 (ny uppl. 1826). Malfiskarna, Siluridce, zool., en familj, tillhörande gruppen benfiskarna inom fiskklassen. Huden är naken eller försedd med benplåtar; skägg-tömmar förekomma alltid; öfverkäksbenen äro tillbakabildade ; fettfena finnes ofta; simblåsan är vanligen stor och består af flera afdelningar. Malfiskarna, af hvilka mera än 1,000 arter äro kända, lefva företrädesvis i de varmare ländernas sjöar och floder, endast några få i hafvet; i Europa förekommer blott en art, målen, Silurus glanis (se Malsläktet). L-e- Malfjärilar, Tineidce, zool., en stundom som underordning, stundom som familj uppställd afdelning af småfjärilarna, Microlepidoptera. De kännetecknas af borstformiga antenner, stora, i spetsen ofta uppåtböjda labialpalper (hos många arter finnas äfven väl utbildade 5-6-ledade maxillarpal-per) samt smala lansettformiga vingar, hvilka äro försedda med långa fransar; i synnerhet äro fransarna å bakvingarna väl utvecklade och själfva vingen jämförelsevis kort (jfr Landtbrukets skadeinsekter, pl. II, fig. 9). Under hvilan ligga vingarna bakåt, antingen takformigt eller rörformigt kring kroppen. Larverna, af växlande utseende, ha vanligen 16, stundom 14 fötter, lefva mellan sam-manspunna blad eller i frukter, eller ock göra de sig gångar i blad (minera); andra åter förfärdiga sig af spinntrådar jämte främmande ämnen en hylsa, hvari de dölja sig och som de släpa med sig. Egendomligt är, att flera arter lefva af djurämnen, under det fjärilarnas larver annars i regel äro växtätare. En art är t. o. m. anträffad som ett slags ektoparasit i pälson på en sengångare (Bra-dypus cuculliger). Många malarter äro kända som svåra skadedjur inomhus, i det de angripa pälsverk, ylle, fjäder och andra produkter ur djurriket. Bland dessa kunna nämnas: pälsmalen, tapetma-len och gula klädesmalen. Pälsmalen, Tinea pellionella, har lerfärgadt gulgrå framvingar, med en större och vanligen två mindre fläckar nära vingens midt, bakvingarna äro ljusgrå; vingbredden 12-15 mm. Larven når en längd af omkr. 10 mm., är till färgen gråhvit med gulbrunt hufvud och två gulbruna fläckar på första kroppsringen; den lefver i en i bägge ändarna öppen hylsa, som den bär med sig, och gör stor skada på yllevaror och pälsverk. Tapetmalen, Tinea (Trichophaga) ta-petzella, har hufvudet med hvit behåring, fram-vingarna i inre hälften mörkbruna, med violett skimmer, i yttre delen gulhvita med mindre grå fläckar, särskildt i spetsen, bakvingarna gråaktiga; vingbredden 15-18 mm. Larven liknar pälsmalens till utseendet, men lefver icke inom en transportabel hylsa, utan spinner långa, öfvertäckta, rör-formiga sansar; den af röret täckta delen af fållar eiler ylleväfnåder gnages af larven. Arten gör skada liksom den föregående, men är hos oss mindre allmän än denna. Gula klädesmalen, Tine-ola biselliella, saknar maxillarpalper, har glänsande ockragula framvingar och gråaktiga bakvingar; vingbredden 12-14 mm. Den gör hvarken hylsor eller rör, men uppträder som skadedjur liksom de föregående. - Mot de nu nämnda arterna, som ofta sammanblandas under den gemensamma benämningen klädesmal eller pälsmal, rekommenderas flitig piskning och borstning af kläder och möbler under våren och försommaren samt de väl rengjorda klädernas förvaring i täta kistor eller väl tillstängda skåp och garderober under den varma årstiden, ev. med starkt luktande ämnen, såsom kamfer, naftalin o. d. Möbeltyg kunna impregneras med vissa lösningar ("maltinkturer"), som utan att skada färgen göra väfnåden oaptitlig för mallarverna. - En annan art, kor n m alen (se d. o.), lefver af säd i spannmålsmagasin. Körsbärsmalen, k å l m a l e n och rönnbärsmalen (se dessa ord) uppträda som skadedjur i trädgårdarna, den senare på äpplen. Kumminmalen, Depres-saria nervösa (jfr Landtbrukets skadeinsekter, pl. 2, fig. 10), uppträder stundom som skadedjur på kumminörten, men har ej låtit tala om sig hos oss. Till ett särskildt släkte, spinn-målar, höra flera arter, hvars larver lefva i sällskap inom gemensam inspinning på åtskilliga löf-träd, särskildt hägg, slån och benved (se Spinn-målar). Bland öfriga för de trädartade växterna skadliga malarter märkes l ä r k m a l e n, Coleo-phora laricella, hvars larv angriper lärkträdets barr. Som ung minerar larven i ett barr, som äldre kryper den fritt omkring på barren, om-gifven med en af ytterhuden från ett eller ett par barr bildad hylsa. Med hufvudet och främre delen af kroppen intränger nu larven i friska barr, som delvis urätas, hvarvid de först anta hvit färg, sedan gulna och torka. - (Beträffande hit gjorda hänvisning från Fjädermalen se Fjäder-mött.) G. G. Malgaigne [-gä'nj], Joseph Francois, fransk kirurg, f. 14 febr. 1806 i Charmes-sur-Moselle (Vosges), d. 17 okt. 1865, blef med. doktor 1831, tjänstgjorde s. å. som divisionsläkare vid polska nationaiarmén, blef 1835 professeur agrégé och 1850 professor i kirurgi i Paris. M. var en af Frankrikes utmärktaste kirurger och en af parisfakultetens mest ansedda lärare. Skrifter: Manual de médecine opératoire (1834), Traité d'anatomie chirurgicale et de chirurgie expérimentale (2 bd, 1838), Traité des fractures et des luxations (2 bd, 1842-55). Därjämte utgaf han Ambroise Pa-rés "Oeuvres complétes" (3 bd, 1840) samt redigerade 1843-55 "Journal de chirurgie". K. T-dt. Malga^ch. Se Målagas(i). Malgesanda, socken. Se Malexander. Malghera [-gera], fort i Venezias laguner, bildar brohufvudet för järnvägsbron emellan fastlandet och staden Venezia. 1848 föll M. i de upproriske venezianernas händer, men inneslöts 18 juni af österrikarna samt belägrades från 25 april 1849 och utrymdes af försvararna 26 maj efter en i 72 timmar ihållande beskjutning. (L. W:sonM.) Malgomajlandet, kronopark i Vilhelmina socken och revir, "Västerbottens län, afsattes af öfverlopps-