633 Malkontant-Malleson 634 den store, hvars ölverherrskap han för kort tid erkände. M. var den siste af Kenneth Mac Alpins ätt på manssidan. - 3. M. III C a n m o r e ("med stora hufvudet"), den föregåendes dottersons son, var son till den af Macbeth (se d. o.) störtade Duncan I och kröntes 1057, efter sin seger öfver denne vid Lumphanan, till Skottlands konung vid Scone. I sitt andra äktenskap gift med Margareta, syster till engelske tronpretendenten Edgar the /Etheling (se Edgar 2), bistod han 1070 denne mot Vilhelm Eröfraren, men utsattes fördenskull 1072 för en engelsk invasion och måste "bli Vilhelms man". Efter nya strider måste han 1091 äfven hylla Vilhelm II Kufus som länsherre, om för hela sitt rike är omtvistadt. M. stupade 13 nov. 1093 under ett infall i Northumberland nära Alnwick vid en plats, som sedan fick namnet Malcolm's cross. Han var en tapper, högsint och duglig regent. Fyra af hans söner blefvo konungar i Skottland (Duncan II, Edgar, Alexander I och David); en dotter, Matilda, förmäldes med Henrik I af England. - 4. M. IV, den föregåendes sonsons son, f. 1141, efterträdde 1153 sin farfar, David I, hade att bekämpa många uppror j i olika delar af riket och nödgades 1157 till Henrik II af England återlämna Northumberland och Cumberland, som lämnats i län åt David under tronstriden mellan Henrik II:s moder Matilda och Stefan af Blois. M. afled ogift 9 dec. 1165 och efterträddes af sin broder, Vilhelm Lejonet. - Jfr om M. l-4 E. W. Robertson, "Scotland under her early kings" (2 bd, 1862), Skene, "Celtic Scotland", I (1876), och A. Lang, "History of Scotland", I (1900). 1-4. V. S-g. Malkontarnt (fr. malcontent, missnöjd), osams, oense. Jfr Kontant 2. - M a l k o n t a n t e r, namn på några oppositionella politiska partier, såsom de med pacifikationeri i Gent (1576) missnöjde katolske nederländarna och de upproriske i Ungern under senare delen af 1600- och början af 1700-talet. Mali. 1. Ritmall, en tunn träskifva, hvars kanter ha kroklinig form och som nyttjas för uppdragning af kroklinjer på en ritning (liksom linjalen användes för uppdragning af räta linjer). 2. Skpsb, a) Fartygsmall, namn på de tunna trä- (1. plattjärns-)ribbor, efter hvilka de fartygs-delar arbetas, som ha buktig form (t. ex. stafvar och spant), b) Skefmall, ett instrument, som nyttjas för mätning och öfverflyttning af "skefningar" (vinklar). " 2. J. G. B.* Malladt djup. skpsb. Se Hufvuddimen-s i o n e r. Mallaoh, fordom namn på Ber ber a (se d. o.). Mallarmé, S t é p h a n e, fransk skald, f. 18 mars 1842 i Paris, d. 8 sept. 1898, var lärare i engelska vid åtskilliga skolor och någon tid äfven tidningsredaktör. M:s mycket sparsamma alstring omfattar eklogen L'aprés-midi d'un jaune (1876), diktsamlingen Poésies complétes (1887), prosaarbetena Pages (1890-91) och Divagations (1897) samt öfversättningar från Beckford och Poe. Urspr, en af författarna i "Parnasse contempo-rain", öfvergick M. i likhet med Verlaine till ett symbolistiskt uttryckssätt, som i motsats mot par-nassienernas fasta, skulpturala stil ville verka med måleriska och ljudsuggestiva medel. Oändligt rin- gare konstnär än Verlaine, hamnade M. vid sina sträfvanden ofta i rena obegripligheten och beundrades därför utan hejd af sin klick. Se A. Mockel, "S. M." (1899), och en essay om M. af A. Österling i ^'Ord och bild" (1906). R-n B, Mallaui (Melaui-el-ʿArisch), distriktshufvudstad i egyptiska mudirije Siūt vid vänstra Nilstranden och järnvägen Kairo--Siūt. 20,249 inv. (1907). Vackra forngrafvar från 6:e och 12:e dynastierna. J. F. N. Mallbod (se Mall) l. Utslagsvind, skpsb., rum, på hvars golf vid nybyggnad af fartyg dettas konstruktionsritning uppdrages i full storlek. Mallboden måste tydligen vara längre än fartyget och bredare än dettas största djup. C. K. S. Malle [mall], fr., kappsäck; brefpost. Malleco [maljēkå], provins i det inre af republiken Chile, omkr. 38° s. br. 8,555 kvkm. 112,014 inv. (1909). Vid östra gränsen resa sig Anderna (vulkanen Llonqimai 2,872 m.), vid den västra Cordillera de Nahuelbuta; floderna flyta till Biobio och Cautin. Skogarna lämna utmärkt byggnadsvirke, jordbruket i de västra slättbygderna rika hveteskördar. Två järnvägar gå i nord-sydlig riktning genom prov. Hufvudstad är Angol, vid floden M., nära 8,000 inv. J. F. N. Malleescrub [mä'li skra'b], bot. Se Australien, sp. 456. Mallefille [malfi'j], Jean Pierre Féli-c i e n, fransk författare, f. 1813 på Mauritius, d. 1868, fick sin bildning i Paris och vann tidigt framgång med dramer och romaner. Bland de förra märkas Glenarvon (1835), Le paysan des alpes (1837; "Fiat justitia!", uppf. 1853) samt lustspelen Le coeur et la döt (1852; "Kärlek och pengar", uppf. 1853) och Les sceptiques (1867). Af hans romaner må nämnas Le collier (1845), Les mé-moires de Don Juan (1852) och La confession du Guacho (1868). Han var 1848-49 chargé d'af-faires i Lissabon. Malleh, zool. Se F as ti n gar, sp. 309-310. Mallein, ett genom renodling af rotsbaciller (baci'llus mattet) framställdt ämne, hvilket nyttjas som medel mot den af bacillen framkallade sjukdomen rots. Jfr B a k t e r i o l o g i, sp. 727. Mallen, Elias Emanuel, gångpostens i Stockholm uppfinnare, f. 1786, d. 1863 i Stockholm, hade haft befattning som skrifvare vid Svea lifgarde (han titulerades regementskommissarie), som brunnsmästare vid Ugglevikens hälsokälla m. ra., hållit lånbibliotek och uppträdt som novellförfattare, då han 1838 började, åtföljd af en dräng, gå omkring i Stockholm för upphämtande af bref och paket samt deras inlämnande på postkontoret mot viss ersättning, ett företag, som på sin tid hälsades med mycket bifall. Kryddbodarna blefvo dock snart svåra konkurrenter till M. När efter breflådornas införande (1855) gångposten blef ännu mera öfverflödig och M. därigenom gick miste om sitt lefvebröd, erhöll han årligen ett litet understöd af postverket. -rn.* Malle'olus, lat., fotknöl. Se Ankel. Malleson [mä^isn], George Bruce, anglo-indisk militär och historiker, f. 1825, d. 1898, kom 1842 ut till Indien som fänrik, innehade flera civilmilitära befattningar, blef 1873 öfverste och var 1869-77 uppfostrare för maharajan af My-