651 Malmesbury-Malmköping 652 Malmesbury [ma'msbri], earler af. Se H a r r i s 2 och 3. Ma'lmesjaur, revir i Skellefteå öfverjägmästar-distrikt och Norrbottens län, omfattar af Arvidsjaurs socken: Pite älfs, Abmorälfvens, Malmes-jaurs, Ljusbäckens och Pilträskbäokens flodområden och af Arjepluogs socken: kronoparken vid Pite älf samt inom gränserna för denna belägna hemmansområden. Reviret är indeladt i 6 bevakningstrakter. Vid slutet af 1910 omfattade dess allmänna skogar en sammanlagd areal af 247,782 har, hvaraf 12 st. kronoparker om tillhopa 232,995 har. M-g. Malmesliden, kronopark i Arvidsjaurs socken, Malmesjaurs revir, Norrbottens län, omfattar enl. Domänstyrelsens beslut 29 april 1902 delar af vissa jämlikt k. brefven 24 okt. 1871 och 20 okt. 1899 till kronopark afsätta områden. Benämningen fastställdes af Kammarkollegium 10 juli 1902. Areal 22,700 har. M-g. Malmfall, bergsv., ett äldre uttryck för en samlad malm, eller för de delar af en malm-förande bergart, i hvilka malmen företrädesvis förekommer. Th. N-m.* Malmflöts, miner. Se Malm 1. Malmgr., vid djurnamn beteckning för Anders Johan Malmgren (se denne). Malmgren, Lars August, litteratör, f. 1813 i Stockholm, d. där 1861, egnade sig en kortare tid åt skådespelarkonsten vid dåv. Mindre teatern under Anders Lindebergs direktörskap. M. afgick dock snart från scenen för att i stället verka som öfversättare och bearbetare af teaterstycken och romaner samt vann namn som en af Sveriges flitigaste och skickligaste teaterlitteratörer. Antalet af hans tolkningar för scenen (se Dahlgrens "Anteckningar") uppgår till öfver 160, bland dem många af framstående författare. Af romaner m. m. öfversatte han ett femtiotal band. Han redigerade äfven sin svärfaders, kormästaren J. F. Wikströms, "Svenska theaterminnen" (1859), en af hufvud-källorna för kännedomen om äldre svensk skådespelar- och sångkonst. -rn.* Malmgren, Anders Johan, finsk naturforskare, f. 21 nov. 1834 i Kajana, d. 14 april 1897 i Helsingfors, blef student i Helsingfors 1854, magister primus 1860, filos, doktor 1864, t. f. inspektör för fiskerierna 1865, e. o. professor 1869, fiskeriinspek-tör 1877 och guvernör i Uleåborgs län 1889. M. företog flera naturvetenskapliga forskningsresor, särskildt i höga norden, till Hvita hafvet (1856) samt till Spetsbergen och Finnmarken som deltagare i de tre första svenska expeditionerna (1861, 1864 och 1868). Hans viktigaste vetenskapliga arbeten beröra de boreala trakternas fauna och flora; bland dessa må nämnas: Kritisk öfversigt af Finlands fiskfauna (1863), Anteckningar om Spetsbergens fågelfauna (1863-64), Iakttagelser och anteckningar till Finnmarkens och Spetsbergens däggdjursfauna (1865) och Bidrag till .Finnmarkens fiskfauna (1867). M:s förnämsta verk - äfven de en frukt af hans nordiska forskningsresor - äro hans arbeten öfver de Nordiska hafsan-nulaterna (1865) och Om Spetsbergens, Grönlands, Islands och Skandinaviska halföns hittills kända Annulata polychaeta (1867). Som fiskeriinspektör utöfvade M. betydande verksamhet. 1869-70 offentliggjorde han en värderik samling Handlingar och förordningar angående Finlands fiskerier (5 häften; senare tillkom ett,6:e), och 1869 begynte han tillika utgifvandet af "Tidskrift för fiskerinäring och agrikultur", som dock snart upphörde af brist på uppmuntran. F. ö. arbetade M. ifrigt för fiskets förbättrande och fiskens, särskildt laxfiskens, fredande, för värdefulla fiskslags utplan-tering i de finska vattnen, för grundläggande af fiskeriföreningar m. m. M. anlitades ofta af regeringen vid särskilda kommittéer (bl. a. skolkommittén 1879). O. M. R. (L-e.) Malmgäng. Se Malm 1. Malmgärd. 1. Egendom, belägen på någon af Stockholms malmar. Se Malm. - 2. Egendom i Perno socken, Nyland, består af Malmgårds berustade säteri och Tetoms säterirusthåll jämte 20 augmentshemman om tills. 97/24 mtl. Egendomarna tillhörde släkten Teet från medeltiden till 1600-talet, då de förvärfvades af släkten Creutz, i hvars ego de nu äro. Det ståtliga slottet är efter ritningar af F. A. Sjöström upp-fördt 1885 i modern holländsk renässans. Vid M. egde 24 febr. 1808 en liten träffning rum mellan finska och ryska trupper. Historik öfver M. har utgifvits af J. Hedengren (1898). 2. T. C. Malmköping, köping i Lilla Malma socken, Yillåttinge härad, Södermanlands län, vid Mellersta Södermanlands järnväg (Stålboga-Skebo-kvarn), på den rullstensås, som från Strömsholm går-genom Tumbo, Husby-Rekarne m. fl. socknar, och vid kanten af Södermanlands regementes öf-ningsfält Malmahed. Areal omkr. 18,3 har. 802 inv. (1911). Taxeringsvärde 884,600 kr. (1911), hvaraf 108,300 kr. å bevillningsfria. Köpingen är regelbundet byggd vid stora landsvägen mellan Nyköping och norra Södermanland, med gator och torg på sandåsen, har tingshus (Villåttinge härads), postkontor, gästgifvargård, apotek,' läkarstation, sjukstuga, afdelningskontor af Södermanlands ensk. bank, Villåttinge härads sparbank (sedan 1854), hotell, 25 handtverkare med 14 arbetare och upp-gifven inkomst af 18,700 kr., 4 fabriker (sågverk och snickerifabriker) med 19 arb. och 50,000 kr. tillverkningsvärde (1909) samt 11 handlande med 16 biträden och en inkomst af omkr. 27,000 kr. (1910). Där finnas ock småskollärarinneseminarium, högre folkskola, som underhålles af köpingen med bidrag af stat och landsting, samt slöjdskola. Äfven sockenkyrkan ligger inom köpingen. M. anlades enl. k. br. 5 nov. 1784 på det Södermanlands regemente tillhöriga Malma rusthålls egor som friköping, i det dess inbyggare fingo njuta 20 års skattefrihet samt drifva all slags handtering, fabrik eller handtverk utan band af handelsreglementen och skråordningar; däremot kunde ingen jord lämnas utom hvad som kräfdes till tomter för husbyggnader, gator och torg samt kålgårdar.