053 Malmkörseln-Malmrot 654 A. M. Malmqvist. Efter liaiis s j älf porträtt (miniatyr) i Nationalmuseum. Tomtören erläggas till regementet. Enl. k. br. 27 mars 1863 blef M. egen kommun med egen fattigvård, men har kyrka och skola gemensamt med Lilla Malraa socken. Wbg. Malmkörseln. kam. Se B y g g n i n g s h j ä l p e n. Malmlager, miner. Se Malm 1. Malmlinser. Se Malm 1. Malm-mull, metall., finfördelad, mull-liknande malm, särskildt järnmalm. Jfr Sylta. Malmpall, bergsv. Se G r u f b r y t n i n g, sp. 390. Malmqvist, Alexander Magnus, målare, f. 1796 i Skåne, d. 1853, var elev af konstakademien i Stockholm, där han 1818 utställde Diana och Endymion och 1819 Brage och Idun, som erhöll pris vid den andra af Götiska förbundets utlysta täf-lingar. 1821, vid förbundets tredje täflan, eröfrade han ånyo ett pris. 1822 begaf han sig till Frankrike, där han lär ha studerat miniatyrmålning. Han angreps emellertid snart af sinnessjukdom, hemfördes på 1830-talet och vårdades sedan på Malmö hospital. Ett förträffligt själfporträtt i miniatyr, som han under sin sjukdom utförde, finns i Nationalmuseum. Hans målningar, bland hvilka lära vara några äl-tartaflor i skånska landskyrkor, äro ganska få. -rn.* Malmqvist, Karl Julius, dansk lonsättare, f. 1819 i Köpenhamn, d. 1859 i Hörsholm, blef militärmusiker och dirigent för sångföreningar samt komponerade manskvartetter, som ännu sjungas, och melodiösa solosånger, hvarjämte han arrangerade eller komponerade musiken till flera teaterpjäser. Malmqvistska barnuppfostringsanstalten i Stockholm (Torkel Knutssons gata n:o 22) har till ändamål "att lämna fattiga och värnlösa flickebarn kristlig undervisning och vård samt den uppfostran i öfrigt, som är egnad att bilda dem till nyttiga medlemmar af samhället". Anstalten är uppkallad efter dess stiftare, dåv. klockaren vid hofförsamlingen Jonas Petter Malmqvist (f. 1806, d. 1889) och hans hustru, Johanna M., f. Lindberg (f. 1805, d. 1883). I sitt hem (inom samma egendom, där anstalten fortfarande är förlagd) hade de 1852, mot en ringa ersättning, emottagit några minderåriga flickor, som voro i saknad af nödig tillsyn och skötsel. 1853 blefvo genom kolerans härjningar i hufvudstaden flera hundra barn föräldralösa. Makarna Malmqvist anmodades då att åtaga sig vården af några bland dessa olyckliga, så att det lilla hemmet vid årets slut hyste 21 skyddslingar. Sedermera utvidgades barn-kretsen år efter år, och 1860 räknade den 79 flickor. Ett oafvisligt behof af större utrymme och lämpligare lokaler förmådde anstaltens stiftare att vädja till den välgörande allmänhetens offervillighet; och 30 dec. 1861 invigdes till sin bestämmelse den byggnad, i hvilken inrättningen numera är inrymd. För att tillförsäkra sitt verk en betryggad framtid uppmanade de vidare stiftelsens beskyddare och vänner, bland hvilka särskildt må nämnas prinsessan Eugénie, att omhändertaga dess angelägenheter. Sålunda bildades 1865 ett sällskap "till understödjande af Malmqvistska barnuppfostringsanstalten i Stockholm". Tio år senare f rån-trädde makarna Malmqvist, på grund af tilltagande sjuklighet, tillsynen öfver sin människovänliga stiftelse. - Enligt sällskapets stadgar är förvaltningen af alla dess angelägenheter anförtrodd åt en styrelse, bestående af minst tolf, högst tjugu medlemmar af sällskapet. 1910 uppgingo stiftelsens inkomster till 30,758 kr., hvaraf årsafgifter af medlemmar i sällskapet 1,450 kr. Utgifterna utgjorde 30,329 kr., däri inberäknadt 1,240 kr. i lifräntor, pensioner m. m. F. n. (1912) vistas i anstalten 56 flickor. I regel mottagas barnen från 6 till 10 års ålder mot en årlig afgift af 250 kr. (i ömmande fall mindre). Så långt stiftelsens tillgångar det tillåta, upptagas barn äfven afgiftsfritt. Stiftelsen ger barnen bostad, beklädnad, kost, undervisning, läkarvård m. m. och därjämte full- i ständig utstyrsel, när de lämna anstalten, hvilket i regel sker året efter det, då de blifvit konfirmerade. Den bokliga undervisningen, fördelad på 4 klasser, omfattar i det närmaste folkskolans läroämnen; men, såsom naturligt är vid en anstalt med syfte att utbilda dugliga och plikttrogna tjänarin-nor, lägges synnerlig vikt vid det praktiska arbetet. Barnen beredas tillfälle och tid att med allvar egna sig åt alla inom ett ordnadt hem förefallande göromål, såsom städning, skurning, tvätt, matlagning m. m. - På Malmqvistska anstalten öfverläts 1911 den s. k. Lindgrenska trasskolan vid Södra Bangårdsgatan med alla dess tillgångar och skulder jämte öfriga förbindelser (se Trasskolan). J. M-r. Malmros, Nils Lorens, svensk-amerikansk arkitekt, f. 25 mars 1861 i Malmö, utvandrade, | efter tekniska studier i Sverige och Danmark, 1880 till Amerika, där han alltsedan varit bosatt i New York, de senaste 15 åren som teknisk ledare för en af Amerikas största arkitektfirmor, hvilken särskildt egnat sig åt uppförandet af "skyskrapor". Bland de monumentala byggnader, som M. konstruerat, äro Förenta staternas sjökrigsskola i Annapolis, Maryland, som kostade 10 mill. dollars, samt den 42 våningar höga Singerbyggnaden i New York, Han uppgjorde äfven ritningarna till den första brandfria "mönster-hyreskasernen" i New York. M. var initiativtagare till bildandet af Svenska ingenjörsföreningen i Amerika, hvars ordf. han varit under tre terminer. O. A. L-r. Malmrot, Karl Johan, tidningsman, f. 9 april 1859 i Bjurkärns socken, Örebro län, student i Örebro 1877, var medarbetare i "Nerikes allehanda" 1878-1904, i "Allehanda för folket" 1879-89 och efterträdde V. E. Öman som redaktör för den förstnämnda 1904. M., som tidigt gjorde sig ett namn som praktisk tidningsman, har i flera år varit ordf. i Mellersta Sveriges pressförenings styrelse. Från att urspr. vara af ganska utpräglad vänsterfärg har han under senare år alltmer närmat sig den moderatliberala flygeln. (T-s.)