663 Malmström 664 Vet. soc. i. Uppsala (1876), Vet. akad. (1877), Videnskabernes selskab i Köpenhamn (1878), Svenska akad., där han 1878 efterträdde H. M. Melin, Humanistiska vetenskapssamfundet i Uppsala (1889) och Vet. och Vitt. samh. i Göteborg (hedersled. 1895). M. intar en af de främsta platserna inom den svenska häfdaforskningen och historieskrif ningen, särskildt genom Sveriges politiska historia från K. Carl XII:s död till statshvälfningen 1772. Kedan 1855 utgaf han, efter omfattande forskningar, bl. a. i Paris', Londons och Köpenhamns arkiv (1852-53), detta verks l:a del, som tillskyndade förf. det af Svenska akad. utdelade kungliga priset. 1863 utkom 2:a delen. Löpande göromål och andra offentliga uppdrag tycktes sedermera hindra författaren att lägga hand vid fortsättningen. På förslag af K. F. Bergstedt beviljade då 1868 års riksdag för 1869 ett extra anslag å 2,500 rdr - ett anslag, som riksdagen, på K. M:ts proposition, förnyade under de 7 följande åren -, på det att M. skulle sättas i tillfälle att utan afbrott i de honom åliggande akademiska funktionernas jämna gång fullborda och utge sitt verk. K. M:t beviljade honom, såsom nämndt, tjänstledighet fr. o. m. 1869 års början, och sedan skred arbetet raskt framåt. 1871 utkom 3:e delen, för hvilken förf. af Vet. akad. erhöll Letterstedtska priset, cch redan 1877 förelåg verket afslutadt med 6:e delen. En andra, särskildt beträffande de två första delarna omarbetad, upplaga utkom 1893-1901. M. har i sin historia lagt i dagen flera af häfdatecknarens yppersta egenskaper: han har med orubbligt lugn, omutlig trohet och genomträngande blick samt utan att någonsin låta sig förtröttas under sökandet efter händelsernas rätta sammanhang belyst de upprörda partilidelsernas, besticklighetens och de politiska kulissintrigernas tidehvarf. - Af hans öfriga historiska arbeten må påpekas Bidrag till svenska kyrkoförfattningens historia under sjuttonde seklet (i "Frey", 1850), Om centralisation, embetsmän och län i Sverige under medeltiden (1851, i "Tidskrift för litteratur"), Om konventikelplakatets uppkomst (1852, i nyssnämnda tidskrift, hvilken han efter K. F. Bergstedt redigerade under loppet af 1852); vidare Om österrikiska successionskrigets uppkomst och första skede (i "Nord. universitets-tidskrift", 3:e arg., 1858), Om embetsmännens ställning till riksdagen under frihetstiden (i Vitt. hist. o. ant. akad:s handl., d. 26, 1869) samt flera uppsatser rörande 1700-talets historia i "Svensk tidskrift" (1869, 1871-72) och "Historisk tidskrift" (1884, 1896), Inträdestal i Svenska akad. (denna akad:s handl., d. 54, 1879) och Minne af Of ver ståthållaren frih. J. A. v. Lantings-hausen (Svenska akad:s handl., d. 62, 1886). Under titeln Smärre skrifter rörande sjuttonhundratalets historia utgaf M. 1889 flera förut offentliggjorda uppsatser och afhandlingar i reviderad form. Den af M. 1863 utgifna handboken Sveriges statskunskap i kort sammandrag (9:e uppl. 1892; sedan i omarbetad form af J. F. Nyström) har öfversatts och bearbetats i Bluntschlis och Braters "Deutsches staatswörterbuch" (art. "Schweden"). - På M:s sjuttiofemårsdag öfverlämnades till honom som en hyllningsgärd en festskrift, "Historiska studier", innehållande uppsatser af tolf äldre och yngre svenska historiker. Till hans åttioårsdag utkom en ny hyllningsskrift, "Bidrag till Sveriges medeltidshistoria", honom tillegnad af Historiska seminariet vid Uppsala universitet. 1. K. \V-g. 2. J- Th. W. (L. S). Malmström, Johan August, målare, f. 14 okt. 1829 i Västra Ny socken, Östergötland, d. 18 okt. 1901 i Stockholm, var son till en landt-snickare och ornamentsbildhuggare och deltog i sin ungdom i faderns arbete - äfven i jordarbetet. Han började tidigt skära figurer i trä och måla namnsdagsgratulationer o. a. Först vid 21 års ålder fann han möjlighet att komma till Stockholm, var där elev vid konstakademien 1849-56, reste 1856 till Dusseldorf och erhöll 1857 kungl. medaljen och resestipendium. Han hade då hemsändt Kung Heimer och Aslög - ett motiv, som han redan under elevtiden försökt sig på - och Ragnar Lodbroks söner mottaga underrättelsen om sin faders död. 1857 for han till Paris, återvände 1858 till Dusseldorf för att i samarbete med Gude fullborda Vikingar på stranden och fortsatte sedan studierna i Paris, där han var elev af Couture och tog starkt intryck af dennes målningssätt. 1859-60 gjorde han en resa till Italien. I Paris målades 1859 Ingeborg mottager underrättelsen om Hjalmars död (Nationalmuseum) och Blenda uppmanar Värendskvinnorna till strid samt påbörjades Bråvallaslaget, som var M:s hufvudarbete under dessa år. 1862 afbröt han emellertid arbetet på denna målning, som ej tillfredsställde honom och som h. o. h. saknar nordisk karaktär (den eges nu af Svenska konstnärernas förening och är uppsatt i Konstnärshuset). 1863 begaf sig M. för andra gången till Italien, bosatte sig 1864 i Stockholm, 'blef s. å. led. af konstakademien och 1867 professor där. I Stockholm utställdes 1866 Kung Sverres tåg till Norge, Älfvalek och Sista paret ut (de båda sistnämnda i Nationalmuseum), som följdes af många små älskvärda skildringar ur barnlifvet, svenska barntyper i svensk sommar-natur: Grindslanten, Skvallerbyttan (Nationalmuseum), Vill frun köpa?. Brudparet kommer m. fl. 1867 började M. ett nytt Bråvallaslag på en större duk än den förra, med annan komposition och helt annan färghållning, men resultatet blef ej lyckligt, och täflan blef aldrig fullt afslutad. M. egnade sig ganska mycket åt illustrationen, utförde teckningar till Tegnérs "Fritjofs saga" (1868; sedermera äfven danska, tyska och amerikanska uppl.). För en ny upplaga af dikten utförde han 1888 14 oljemålningar. 1880 utkom "Sagan om Ragnar Lodbrok och hans söner" af P. A. Gödecke, med illustrationer af M., och 1883 "Fänrik Ståls sägner". 1895 illustrerade han Runebergs "Grafven i Perrho" i oljemålningar och tuschlavyrer, och vid M:s död förelåg illustrationsmaterielet till