6C5 Malmström-Mål-mätare 6ö8 "Njåls saga" (19 oljemålningar och många teckningar). M. lämnade dessutom teckningar till "Ny illustrerad tidning", till sagor af Asbjörnsen och Topelius m. fl. böcker. De små svenska landskaps-stämningar i akvarell, som M. utförde (Nationalmuseum, Göteborgs museum), utmärkas af fin och omedelbart uttryckt naturkänsla. Kanske kommer M:s karaktär och lynne allra bäst fram i dessa okonstlade och alltigenom äkta små naturdikter. Hans temperament hänvisade honom snarare till idyll och svärmeri än till framställningar af kämpastyrka och af urnordisk vildhet. Det gör sig bäst gällande i sådana motiv som "Kung Heimer", där han spelar på harpan för den lilla Aslög, som leker i Kung Heimer och Aslög, målning af August Malmström, gräset i sommarkvällen (se fig.), eller i "Älfvalek", där konstnären ger ett typiskt och vekt uttryck åt den nordiska sommarnattens poesi. Intrycket af hans senare målningar stores af den sträfva färgen, som saknar ljus och luft. Starkt framträda utförandets svagheter i En anatomilektion (prof. Curman och hans elever, i konstakademien 1894). M. var konstakademiens läroverks direktör 1887 -93 och tog 1894 afsked från sin professur. Han var led. af Sv. fornminnesföreningens styrelse från detta sällskaps stiftande 1869. - Till Nordiska museet testamenterade M. den senare versionen af "Bråvallaslaget" samt omkr. 650 blad akvareller och teckningar, dessutom 26 skissböcker. 1903 aftäcktes en efter ritning af J. Kronberg utförd minnesvård med byst (mod. af H. Neujd) på Solna kyrkogård. Monografi af H. Wieselgren (1904). _ G-gN. Malmström, Oskar Elis, historiker, skolman, f. 6 aug. 1866 i Borrby i Kristianstads län, student i Lund 1884, filos, doktor där 1892, blef 1903 adjunkt i Lund och 1905 lektor i Örebro. M. har författat en rad skrifter hufvudsakligen rörande 1600-talets svenska historia, bl. a. Bidrag till svenska Pommerns historia 1630-53 (akad. afh. 1892), Bidrag till svenska Pommerns historia 1653-60 (1894), Nils Bielke och kriget mot turkarna 1684- 87 (1895), Nils Bielke såsom generalguvernör i Pommern 1687-97 (afh. för lektorat 1896), Hög-målsprocessen mot Nils Bielke (1899) och Samuel Pufendorf och hans arbeten i Sveriges historia (s. å.). Därjämte har han skrifvit Magnus Stenbock i fångenskapen (1901) och Till Helsingborgs slotts och stads historia (1908) samt utgifvit "Karl XLs bref till Nils Bielke" (i "Historiska handlingar", d. XVIII, 1901). Malmström, Karl Robert, finsk diktare, f. 16 mars 1830 i Åbo, d. 21 maj 1900 i S:t Andrese, student i Helsingfors 1851, prästvigdes 1854 och verkade sedan som kaplansadjunkt och kaplan i Åbo domkyrkoförsamling till 1886, då han tillträdde S:t Andreas pastorat, i Nyslotts stift. Redan under studentåren framträdde M. som lyrisk diktare. 1856 utkom hans första häfte Dikter (nya tillökade uppl. 1872 och 1879). För ett längre poem, Elden, erhöll han 1871 Svenska akad:s mindre guldmedalj. Som lyriker rönte M. påverkan af Z. Topelius. M:s äldsta diktning står h. o. h. under inflytande af romantiken, hvars symboliska naturbetraktelse och trånsjuka stämning han tillegnade sig. I likhet med Topelius älskade han äfven att ge sina poem en religiös anstrykning. Det måste dock anmärkas, att M. alltmera sökte arbeta sig ifrån den subjektiva känslo- och fantasivärld, hvari hans ungdomsdiktning var fången. Friskare stämningar möta i hans senare dikter, och ur flera af dem, t. ex. Arbeta, Till Finlands folk m. fl., talar en manlig och upphöjd världsåskådning. I tillfällighetsdikten framstår han genom oförarglig och uppfriskande humor. M. skref äfven ett skådespel, Erik Fleming, som på sin tid spelades såväl i Helsingfors som på andra orter. Dessutom öfvade han publicistisk verksamhet som medarbetare i tidningen "Åbo underrättelser" 1859-61 (det förstnämnda året var han bladets redaktör) och från 1876 till 1900 (märket A l i). 1900 utgafs Samlade dikter jämte en lefnadsteck-ning af Arvid Hultin. A. H. Malmsylta, metall. Se Sylta. Malmysj, kretsstad i ryska guv. Vjatka, vid Sjosjoma. 3,508 inv. (1897). Mål-mätare, tiupithecia, zool., ett släkte af små vanligen grå eller brungrå mätarfjärilar med påfallande korta bakvingar, hvilka liksom de främre under hvilan hållas utbredda och till största delen synliga, hvarför alla vingarna ha ungefär samma färg och teckning. Larverna ha väckt särskild uppmärksamhet för sin förmåga att antaga olika färger icke blett efter de olika växtarter, utan äfven efter