de olika växtdelar, på hvilka de vistas. Ett 30-tal arter har träffats i Sverige. G. A-z. Malmö, Sveriges tredje stad, säte för landshöfdingen öfver Malmöhus län (sedan 1719), ligger i Skåne, på en fruktbar slätt vid Öresund invid södra stranden af Lommabukten (se den till art. hörande färglagda kartan). Dess utsträckning från gränsen vid Burlöfs socken i ö. till gränsen för Limhamns köping i v. utgör i rak linje 9,2 km. samt från hamninloppet i n. till sydligaste punkten vid V. Skräflinge socken i s. 7,39 km. Efter V. Skräflinge sockens införlifning vid 1911 års början utgör stadens areal 2,977 har, före inkorporeringen 1,902 har. Taxeringsvärdet å fastigheter var 1911 223,898,500 kr., hvaraf 5,621,000 kr. å jordbruksfastighet (200,000 kr. å statens) och 22,292,500 kr. å bevillningsfria fastigheter (4,805,000 kr. å statens). Stadens jordar äro satta till 59,407 mtl, hvaraf 14,313 mtl i V. Skräflinge. Folkmängden, som 1774 var endast 2,031 pers., ökades ganska långsamt till 1850-talet, men har sedan växt snabbare och uppgick 1860 till 17,965, 1880 till 37,412, 1890 till 47,024, 1900 till 60,857 och 1910 till 88,156 pers., inberäknad befolkningen i V. Skräflinge (4,783 pers.). Genom Limhamns inkorporering, som anses vara snart förestående, vinner staden i areal öfver 1,000 har och i folkmängd öfver 9,000. Staden indelas i 13 olika områden: Gamla staden, omfattande området inom kanalerna (71 kvarter); östra förstaden, upptagande dels inom stadsplanen 32 kvarter och dels ett icke planlagdt område, hvartill höra Kirsebergsstaden och Kirsebergsvången; Mellersta förstaden, omfattande dels ett planlagdt område, 20 kvarter, och dels ett icke planlagdt område; Rörsjöstaden, 26 kv.; Södra förstaden, 64 kv.; Södervärn, upptagande dels inom stadsplanen 15 kv., dels ett icke planlagdt område; Möllevången, 33 kv.; Pildammsstaden, upptagande dels inom stadsplanen 5 kv. och dels ett icke planlagdt område; Slottsstaden, 15 kv., och ett icke planlagdt område; Västra förstaden, ännu ej planlagd; Sofielund, med 43 utlagda och 38 ej utlagda kv., öfriga delen af Västra Skräflinge socken samt Hamnområdet, uppdeladt i östra hamnområdet, nyhamnsområdet och västra hamnområdet, tills. 107 kvarter. Gamla staden, det äldsta stadsområdet, utvidgades åt s. och ö. efter 1805, sedan K. M:t 11 sept. s. å. gifvit befallning, att de gamla fästningsverken skulle raseras och den forna fästningsgrafven igenfyllas samt en ny stadsgraf -- nuv. Park-, Södra förstads-, Rörsjö- och östra förstadskanalerna -- upptagas. Den har ett ålderdomligt utseende genom sina i allmänhet trånga, krokiga gator, oregelbundna byggnadslinjer och här och där korsvirkes- och stenhus af äldre byggnadsstil. Centrum för hela staden utgör Stora torget, som anlades 1532--46, sedan man raserat helgeandsklostrets byggnader och kyrkogård, och rådhuset fick sitt nuv. utseende 1864-69. År 1867 igenfyllde man den gamla ö. om den forna högvakten belägna, 1582 i sammanhang med stadans äldsta vattenledning från Pildammen anlagda vattenreservoaren ("vattenkonsten"). 28 juni 1896 aftäcktes å torgets midt Karl X Gustafs af Börjeson modellerade ryttarstaty (se Karl, sp. 960). Vid Stora torget ligga några af stadens förnämsta byggnader: på östra sidan det vackra rådhuset (se pl., fig. 2; uppfördt 1546, ombyggdt af Zettervall 1864--69), med sin ståtliga Knutssal (fig. 4) och sina till största delen i landstingssalen upphängda konunga- och fursteporträtt från äldre tider, och Teschska palatset (med apoteket Lejonet), på norra sidan landshöfdingresidenset (fig. 5; byggdt 1729--30), där Karl XV afled 18 sept. 1872, Månsson-Rothsteins femvåningshus och hotell Kramer, på västra frimurarlogernas byggnader samt på södra Oddfellow-ordens f. d. byggnad, Skånska handelsbankens samt firman Ev. Larsens ståtliga byggnader. Från torgets sydöstra hörn utgår stadens viktigaste handelsgata, Södergatan, med eleganta butiker och ståtliga byggnader, hvaribland några från äldre tider, såsom Flensburgska huset (från 1500-talet). I hörnet af Baltzarsgatan (ö. om Södergatan) och Kalendegatan ligger ett litet korsvirkeshus, märkligt som bostad 1539--75 åt Malmöreformatorn Claus Mortensen. Södergatan slutar i s. vid Gustaf Adolfs torg, anlagdt 1806--07 å en del af de raserade fästningsverkens område. Vid torget ligga bl. a. hotell Stadt Hamburg och Stora teatern, katolska församlingens kyrka (Vår frälsares kyrka, byggd 1871--72) och Valhallapalatset. Torgets västra sida begränsas af gamla begrafningsplatsen, i n. v. fortsatt af den 1869--70 anlagda Kungsparken (konung Oskars park), med restaurationspaviljong. Denna mästerligt utförda parkanläggning, som sedan hösten 1911 prydes af A. A. Ebbes bronsfigur "Solrosen", förbindes i n. genom en träbro med Slottsparken (se nedan). Från Stortorget leda tre gator till Norra Vallgatan, som begränsas i n. af en kanalsträcka: Västra hamnkanalen, Järnvägshamnen och östra hamnkanalen, samt vackra alléer och planteringar. Vid Vallgatan ligga försäkringsbolaget Skånes granitpalats, Savoy hotell, Järnvägshotellet och telegrafverkets byggnad, hotell Continental samt längst i ö. stadens äldsta saluhall (1900) vid Drottningtorget. På väg från Stortorget till Norra Vallgatan passeras stadens längsta gata, i äldre tider "den länge Adelgade", nu Västergatan, Adelgatan och Östergatan, den sistnämnda fortsatt österut af östra Tullgatan samt på andra sidan östra förstadsbron af östra Förstadsgatan och Lundavägen. I hörnet af Västergatan och Frans Suellsgatan ligger det s. k. Jörgen Kocks hus (fig. 7; byggdt i midten af 1400-talet af Mariaklostret i Sorö samt egdt och bebodt 1522--56 af den bekante borgmästaren Jörgen Kock). I hörnet af Adel- och Kansligatorna ligger Ulfeldska gården, som 1658 köptes af rikshofmästaren Korfitz Ulfeld och sedan, indragen till svenska staten, beboddes af de svenske generalguvernörerna t. o. m. 1719 samt af landshöfding K. G. Hårdh 1719-28, var sockerfabrik 1775--1836 och sedan 1860-talet är hotell ("Tunneln"). Byggnadens källarvåning, den äldsta i staden (från 1319), är 32 m. lång och 6,2 m. bred.