hvaraf för rullande materiel 495,921 kr., aktiekapitalet till 1,350,000 kr. och reservfonden till 250,000 kr. Bolagsstyrelsens säte är Malmö. A.d'A. Malmö-Ystads järnväg (sign. M. Y. J.), normalspårig (l,435 m.), 63 km. lång järnväg, som eges och trafikeras af Malmö-Ystads järnvägsaktiebolag, är belägen inom Malmöhus län och sträcker sig från Malmö Västra station i sydöstlig riktning öfver Södervärn, Svedala, Börringe, Rydsgård och Charlottenlund till Ystad. I Malmö står järnvägen i spårförbindelse med Statens och öfriga där anslutande järnvägar, i Södervärn med Malmö-Trelleborgs järnväg, som jämväl trafikerar sträckan Malmö Västra-Södervärn, 3,4 km., i Svedala med Lund-Trelleborgs, i Börringe med Börringe -Östratorps, i Rydsgård med Trelleborg-Rydsgårds, i Charlottenlund med Ystad-Skifarps och i Ystad med Ystad-Eslöfs järnväg. Järnvägen öppnades för trafik 15 dec. 1874. Vid 1910 års slut uppgick bokförda byggnadskostnaden till 5,236,564 kr., hvaraf för rullande materiel 1,620,042 kr., aktiekapitalet till 1,382,300 kr. och reservfonden till 50,000 kr. Bolagsstyrelsens säte är Malmö. A. d'A. Malning. Se Kvarn, sp. 362. Malo- (malyj, malaja, malojeo. s. v.), slav., liten, i geografiska namn, t. ex. Malorossia, Lill-Ryssland, malorossijanin, lillryss. Malo [malå], stad. Se Saint Malo. Malocchio [-lå'kkiå], it. Se Onda ögon. Malocello [malåtjä'llå], Lanciloto, ledare af den första moderna europeiska sjöexpeditionen, en genuesisk, som omkr. 1270 skall ha seglat ut i Atlanten och återupptäckt "de lyckliga öarna", Kanarieöarna, samt anlagt ett nybygge på den nordligaste, som efter honom ännu bär namnet Lanzarote. Enligt en spansk auktoritet skall han ha blifvit dödad af infödingarna. M:s namn och nationalitet äro säkert bestyrkta af äldre portolaner (såsom de af år 1339 och 1351), på hvilka öarna ega, första gången i historien, en tydlig och igenkännlig form. Wbg. Maloggia [-lå'ddja; ty. Maloja, rom. Malöja], alppass i schweiziska kantonen Graubünden, 1,817 m. ö. h., förenar Engadindalen med Val Bregaglia, således Donaus område med Pos. En med vagn farbar, 43 km. lång postväg anlades 1835-39. Fashionabel kurort med stort kurhus. (J. F. N.) Malojarosla'vets [malajara-], kretsstad i ryska guv. Kaluga, vid floden Lusja. 2,500 inv. (1897). Där stod 24 okt. 1812 en blodig strid emellan ryssarna och Napoleons "stora armé", hvilken sistnämnda genom detta slag tvangs att göra sitt återtåg öfver Smolensk samma väg den kommit i st. f. att taga en sydligare väg öfver Kaluga, där bättre kvarter kunde fås. (J. F. N.) Malone [məlåu'n], by och kommun (township) i nordamerikanska staten New York, vid Salmon river. 6,478 inv. (1905). Fabriker. Döfstuminstitut och flera undervisningsanstalter. J. F. N. Malone [məlåu'n], Edmund, engelsk Shakspereforskare, f. 1741 i Dublin, d. 1812 i London, studerade i Dublin och London, slog sig 1777 ned i London som skriftställare. Här blef han tidigt upptagen i de ledande litterära och politiska kretsarna, egnade sig åt ett kritiskt studium af Shaksperes dramer och publicerade redan 1778 ett arbete om deras kronologiska ordningsföljd, hvars resultat i viss mån ännu ega giltighet. Därefter följde 1780 två supplementband till Johnsons upplaga af Shakspere, hvilka bland annat innehöllo en afhandling om den Elisabethanska teatern. 1783-90 var M. ifrigt sysselsatt med utarbetandet af en ny upplaga af Shakspere, som utkom i 10 band 1790. Dessförinnan hade han 1787 utgifvit en afhandling, i hvilken han sökte visa, att de tre delarna af "Henrik VI" ej voro författade af Shakspere. M. utgaf vidare Historical account of the rise and progress of the english stage (1790), Inquiry into the authenticity of certain miscellaneous papers and legal instruments published and altributed to Shakespeare (1796) och en afhandling om källorna till Shaksperes "Stormen" (1808); postumt utgafs Life of Shakespeare (1821). Dessutom utgaf M. en kritisk och synnerligen omsorgsfull upplaga af Drydens verk (4 bd, 1800). - M:s stora förtjänst om Shakspereforskningen är numera obestridd, särskildt hans förmåga att framdraga nya fakta och vederlägga misstag. Som textförbättrare var han däremot mindre lycklig. - M., som genom arf erhållit en oberoende ekonomisk ställning, samlade ett utomordentligt rikhaltigt bibliotek; särskildt lade han an på förvärfvandet af gamla upplagor af Elisabethanska dramer. En del af hans boksamling finnes nu i Bodleian library, Oxford. Till hans minne har stiftats en "Malone society", som har till uppgift att ge ut äldre engelska dramer. E. B-n. Malonsyra, kem., viktig organisk syra, CH₂ (CO₂ H)₂, som bildas vid oxidation af äppelsyra och kan framställas af ättiksyra. Man öfverför denna syra till klorättiksyra, förvandlar denna till cyanättiksyra och förtvålar den senare enligt formlerna /Cl CH₂ COOH klorättiksyra /CN CH₂ COOH cyanättiksyra /COOH CH₂ COOH malonsyra. Den kristalliserar i stora färglösa blad, som lätt lösas i vatten. Malonsyreestern, CH₂.(CO₂C₂H₅)₂, utmärkes af den stora lätthet, med hvilken de vid C bundna väteatomerna låta utbyta sig mot natrium, som sedan kan växlas mot allehanda organiska radikaler, hvarigenom malonsyran blifvit modersubstansen för ett stort antal syntetiskt framställda föreningar. Destillerar man torr malonsyra med den tiodubbla mängden fosforpentoxid , så uppstår utom vatten en gas med stickande lukt, kolsuboxid, enligt formeln: /COOH CH2 \COOH //CO 2H₂O + C \\CO kolsuboxid. P. T. C. (H. E.)