kommittéer, hvilkas betänkanden afgåfvos 1881, 1891, 1892 och 1901. 1903 framlades proposition till riksdagen, hvarefter förordning ang. tillverkning och beskattning af maltdrycker utfärdades 17 juni 1903. Denna indelar bryggerierna i två klasser, skattepliktiga och skattefria. Till den senare klassen höra de bryggerier, där på grund af tillståndsbevis endast svagdricka må tillverkas; alla öfriga bryggerier äro skattepliktiga. Med svagdricka förstås hvarje maltdryck, som ej innehåller mera än 2 1/4 volymprocent alkohol och är inbryggd med en stamvört, hvars extrakthalt ej öfverstiger 6 proc. I de skattepliktiga bryggerierna utgår skatten med visst belopp för hvarje kg. till brygd an-vändt malt. Dettas vikt bestämmes medelst en själf registrerande våg, så förbunden med en kross, att maltets krossning ej kan ega rum, utan att detsamma först genomgått vågen; något annat kross-ningsredskap får ej finnas i bryggeriet, utan att vara satt under kronans lås. Kontroll öfver bryggerierna utöfvas af kontrollörer, som lyda under öfverkontrollörer och i sista hand under Kontrollstyrelsen. - Skattesatserna bestämdes 1903 till 2 öre per kg. för de första under tillverkningsåret (l okt.-30 sept.) afverkade 30,000 kg. malt; 5 öre för nästa 30,000 kg.; 7 öre för nästa 40,000 kg.; 9 öre för nästa 50,000 kg.; 11 öre för nästa 50,000 kg. och 12 öre för allt öfrigt malt. Afsikten med denna gradering af skattesatserna var dels att möjliggöra för de skattepliktiga bryggerierna att fortfarande tillverka svagdricka, dels att hjälpa de mindre bryggerierna att bestå i konkurrensen med de större. 1907 höjdes de lägsta skattesatserna i syfte att få kontrollkostnaderna betäckta äfven vid de minsta bryggerierna, och 1909 företogs en verklig skatteförhöjning för att bereda statsverket ökade inkomster. Skattesatserna blefvo 17 öre per kg. för de första 100,000 kg., 20 öre för nästa 100,000 kg. och 23 öre pr kg. för allt öfrigt malt; i allmänhet skall skatt erläggas med minst 6 kr. i medeltal för hvarje helgfritt dygn. För att möjliggöra svagdricksbrygden vid de skattepliktiga bryggerierna medgafs restitution af skatt, efter 14 öre för kg. räknadt, för det under tillverkningsåret omedelbart till svagdricka använda maltet, dock högst för en tredjedel af hela den vid bryggeriet under tillverkningsåret afverkade maltmängden. En skatt af 12 öre för kg. malt motsvarar ej fullt 1 öre för en 1/2-butelj lageröl, och således motsvarar 23 öre per kg. malt ej fullt 2 öre för 1/2-butelj. Som endast en tiondel af samtliga bryggerier afverkar mer än 200,000 kg. malt, är det tydligt, att för flertalet bryggerier skatten stannar åtskilligt under 2 öre per Vs-butelj. Maltskatten, en i riksstaten intagen bevillning, in-braste 1910 5,153,068 kr. K. L. Malte-Brun [malt-bro']. Se Bruun, M. K. Malten, Therese, tysk operasångerska, f. 1855 i Insterburg, debuterade 1873 vid hofoperan i Dresden, blef genast anställd där och har sedermera med gripande makt återgifvit många första rangens sopran partier, såsom Armida, Fidelio, Agatha i "Friskytten" samt framför allt Wagner-rollerna Senta, Elsa, Elisabet, Venus, Brünnhilde, Eva, Isoide och Kundry i "Parsifal" (hvilken hon kreerade i Baireuth 1882). Hon har gästspelat i olika länder och vunnit berömmelse jämväl som konsertsångerska. E. F-t. Malteser, invånare på Malta. Malteserhunden, zool. Se Hunden, sp. 1316, jämte pl. III, fig. 11. Malteserkors. Se Kors, sp. 1082. Malteserkorshjul, mek. Se Kinematograf, sp. 89._ Malteserorden, Malteserriddare. Se Johannitorden, sp. 45. Maltesersvamp, farm. Se Cynomorium. Maltesholm. 1. Gods i Kristianstads län, ö. Sönnarslöfs socken, 6 km. från Tollarps station vid ö. Skånes järnväg, på den af bokskog klädda nordöstra sluttningen af Linderödsåsen. Uppför denna leder en af Hans Ramel anlagd dyrbar och präktig väg, på hvilken arbetades i nära 50 år, upp till slottsbyggnaden (se fig.), som omges af kanaler, springvatten, trädgårdar och parker. Godset omfattar nära 11 mtl i ö. Sönnarslöfs och V. Vrams socknar, tax. till 544,700 kr. (1911). M:s säteri leder sitt namn och sin tillkomst från Malte Juul, som genom gifte med Anna Ramel erhöll hela Sönnarslöfs by, hvilken förut tillhört Vidtsköfle, och 1635-38 lät uppföra den nuv. slottsbyggnaden, som ombyggdes 1780 af Hans Ramel. Från Juuls dotter Maren öfvergick egendomen till släkten Ramel och 1800 genom gifte och lösen till grefve Ax. Gabr. De la Gardie och eges nu (1912) af dennes sonsons son, grefve Jakob De la Gardie. - 2. Cementfabrik, tegel- och kalkbruk i ö. Sönnarslöfs socken, Kristianstads län, tillhörigt Maltesholms cement-a.-b. (bildadt 1898, aktiekapital 1,4 mill. kr.), som eger inom socknen jordbruksfastigheter om nära 4 mtl, tax. till 231,800 kr., samt annan fastighet med ett tax.-v. af 1,038,500 kr. (1911) samt kalkbruk, kalkbrott och lerfyndigheter på skilda ställen i Skåne. l o. 2. Wbg. Maltextrakt, Extractum malti l. Extr. Polentae, farm., beredes fabriksmässigt genom att kornmalt under flera timmar digereras med vatten vid en temperatur af + 50-60° C. Härunder omsättes maltets redan förut delvis dextrinvandlade stärkelse fullständigt till dextrin samt maltos och glykos, som lösas i vattnet jämte proteinämnen m. m. De sistnämnda ämnena bortskaffas sedan genom infusionens ("vörtens") kokning och